Det här examensarbetet har genomförts för Runsven och har haft som syfte att studera de effekter som kan uppstå i butik om leveransfrekvensen från lager till butik ökar. Runsven AB är tillsammans med ÖoB helägda dotterbolag till Runsvengruppen AB, där Runsven svarar för varuförsörjning och logistik medan ÖoB svarar för marknadsarbete och försäljning. I dagsläget får ÖoB-butikerna två ordinarie leveranser i veckan från Runsvens centrallager. Runsven tror att en ökad leveransfrekvens kan ge positiva effekter i form av ett minskat butikslager samtidigt som fyllnadsgraden, det vill säga andelen tillgängliga produkter i butiken, ökar. Man tror också att förändringen kan ge förbättringar för butikspersonalen. Syftet i arbetet uppfylls genom en studie av tre olika frågeställningar: Hur påverkas butikslagret? Hur påverkas orderkvantiteterna? Hur påverkas personalen? Metoden i arbetet, som har använts för att besvara frågeställningarna, har varit en konstruktion av en modell som studerar lagerstorlek och lagerföringskostnader samt tidsåtgång för arbete i samband med leveranser. Baserat på modellens resultat utfördes sedan Activity-based costing-kalkyl (ABC-kalkyl), som visar olika produkters kostnad för de aktiviteter som krävs i samband med leverans. Arbetets resultat visar att butikerna idag har för mycket produkter i lager. Modellens resultat visar att en ökad leveransfrekvens kan ge en minskning av en butiks lagerföringskostnader med mellan 21 och 49 procent, beroende på hur leveransfrekvensen ökas. Rapportens resultat visar också att en ökad leveransfrekvens skulle ge förbättringar för butikspersonalen. Slutligen visar ABC-kalkylen att den aktivitet som förbrukar flest resurser och därmed kostar mest är aktiviteten upplockning. För aktiviteten mottagning är däremot kostnaderna genomgående låga, på grund av detta har mindre fokus lagts på denna aktivitet.

<p>Grunden med kalkylering är att skapa en logisk modell som avspeglar ett företags relevanta kostnadsmekanismer. På 1980-talet växte ABC-kalkylen fram pga. företagens nya sätt att arbeta på t.ex. genom användning av ny teknik, kundanpassning, kvalitetssatsning och produktdifferentiering. Hur omkostnaderna ska kalkyleras rättvist enligt ABC-metoden har varit en omdebatterad fråga ända sedan kalkylmetoden uppstod.</p><p>Idén med uppsatsen uppkom i januari 2007 under en diskussion med det svenska stålföretaget Uddeholm Tooling AB där vi kom fram till att det vore intressant att undersöka fördelningen av företagets omkostnader.</p><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka om omkostnaderna kan fördelas på respektive produkt och se om Uddeholm Tooling AB:s tumregel är den mest lämpliga metoden för företaget. Uddeholm Tooling AB fördelar inte försäljnings-, lager- och administrationsomkostnader direkt ner i självkostnaden.</p><p>Metodvalet för undersökningen är en kvalitativ fallstudie med en deduktiv ansats. För att genomföra undersökningen valde vi tillsammans med Uddeholm Tooling AB ut tre produkter som representerar tre olika tillverkningskostnader samt att vi intervjuade representanter för försäljnings-, logistik-, lager- och ekonomiavdelningen.</p><p>Med hjälp av vårt framarbetade material kan vi i vår slutsats konstatera att den nuvarande kalkyleringsmetoden som Uddeholm Tooling AB använder sig av är den mest lämpade arbetsmetoden för företaget. I nuläget är det svårt att avgöra om omkostnaderna kan fördelas rättvist på produkterna, eftersom de anställda på respektive avdelning för de undersökta omkostnaderna inte har en arbetsfördelning på produkterna. Dock har vi lyckats att konstatera att det skiljer i arbetsbörda i själva lagerhanteringen, som därav skulle kunna härledas till respektive produkt. Resultatet av vår studie visar dock att företagets arbetssätt inte utförs enligt en logisk modell som avspeglar företagets relevanta kostnadsmekanismer pga. företagets tumregel. Arbetssättet visar ändå att kalkyleringsmetoden är praktiskt användbar i det dagliga arbetet.</p> / <p>The foundation of calculation is to create a logical model, which reflects a company’s essential cost mechanism. The activity-based cost system developed in the 1980s because of the companies new way of working e.g. through new technology, customer adaptation, investment in quality and differentiation in the products. How the overhead costs should be calculated fairly accordingly to the activity-based cost system has been a debated question ever since the origin of the calculation method.</p><p>The idea of the thesis appeared in January 2007 in a discussion with the Swedish steel company Uddeholm Tooling AB and we agreed on examine the distribution of the company’s overhead costs.</p><p>The purpose of the thesis is to examine if the overhead costs can be distributed on each product and to see if Uddeholm Tooling AB’s rule of thumb is the most suitable method for the company. Uddeholm Tooling AB does not distribute the overhead costs of sale, inventory and administration directly down to the cost price.</p><p>The choice of method for the investigation is a qualitative case study with a deductive approach. Together with Uddeholm Tooling AB did we select three products, which represent three different manufacturing costs. To be able to conduct the investigation did we interview representatives for the department of sale, logistics, inventory and economics.</p><p>With help of the material we have got from the study can we draw the conclusion that the present calculating method is the most fitted one for the company. For the moment is it very hard to decide if the overhead costs can be distributed fairly on each product. The reason is that the staff on the departments of the investigated overhead costs does not have a different distribution in work for each product. But we have established that there is a difference in the burden of work in the inventory, which therefore could be related to each product. The result from our study shows however that the company’s working method is not being carried out according to a logic model, which reflects the company’s relevant cost mechanism, because of the company’s rule of thumb. The working method of the company shows however a calculating method which is useable in the practical daily work.</p>

Grunden med kalkylering är att skapa en logisk modell som avspeglar ett företags relevanta kostnadsmekanismer. På 1980-talet växte ABC-kalkylen fram pga. företagens nya sätt att arbeta på t.ex. genom användning av ny teknik, kundanpassning, kvalitetssatsning och produktdifferentiering. Hur omkostnaderna ska kalkyleras rättvist enligt ABC-metoden har varit en omdebatterad fråga ända sedan kalkylmetoden uppstod. Idén med uppsatsen uppkom i januari 2007 under en diskussion med det svenska stålföretaget Uddeholm Tooling AB där vi kom fram till att det vore intressant att undersöka fördelningen av företagets omkostnader. Syftet med uppsatsen är att undersöka om omkostnaderna kan fördelas på respektive produkt och se om Uddeholm Tooling AB:s tumregel är den mest lämpliga metoden för företaget. Uddeholm Tooling AB fördelar inte försäljnings-, lager- och administrationsomkostnader direkt ner i självkostnaden. Metodvalet för undersökningen är en kvalitativ fallstudie med en deduktiv ansats. För att genomföra undersökningen valde vi tillsammans med Uddeholm Tooling AB ut tre produkter som representerar tre olika tillverkningskostnader samt att vi intervjuade representanter för försäljnings-, logistik-, lager- och ekonomiavdelningen. Med hjälp av vårt framarbetade material kan vi i vår slutsats konstatera att den nuvarande kalkyleringsmetoden som Uddeholm Tooling AB använder sig av är den mest lämpade arbetsmetoden för företaget. I nuläget är det svårt att avgöra om omkostnaderna kan fördelas rättvist på produkterna, eftersom de anställda på respektive avdelning för de undersökta omkostnaderna inte har en arbetsfördelning på produkterna. Dock har vi lyckats att konstatera att det skiljer i arbetsbörda i själva lagerhanteringen, som därav skulle kunna härledas till respektive produkt. Resultatet av vår studie visar dock att företagets arbetssätt inte utförs enligt en logisk modell som avspeglar företagets relevanta kostnadsmekanismer pga. företagets tumregel. Arbetssättet visar ändå att kalkyleringsmetoden är praktiskt användbar i det dagliga arbetet. / The foundation of calculation is to create a logical model, which reflects a company’s essential cost mechanism. The activity-based cost system developed in the 1980s because of the companies new way of working e.g. through new technology, customer adaptation, investment in quality and differentiation in the products. How the overhead costs should be calculated fairly accordingly to the activity-based cost system has been a debated question ever since the origin of the calculation method. The idea of the thesis appeared in January 2007 in a discussion with the Swedish steel company Uddeholm Tooling AB and we agreed on examine the distribution of the company’s overhead costs. The purpose of the thesis is to examine if the overhead costs can be distributed on each product and to see if Uddeholm Tooling AB’s rule of thumb is the most suitable method for the company. Uddeholm Tooling AB does not distribute the overhead costs of sale, inventory and administration directly down to the cost price. The choice of method for the investigation is a qualitative case study with a deductive approach. Together with Uddeholm Tooling AB did we select three products, which represent three different manufacturing costs. To be able to conduct the investigation did we interview representatives for the department of sale, logistics, inventory and economics. With help of the material we have got from the study can we draw the conclusion that the present calculating method is the most fitted one for the company. For the moment is it very hard to decide if the overhead costs can be distributed fairly on each product. The reason is that the staff on the departments of the investigated overhead costs does not have a different distribution in work for each product. But we have established that there is a difference in the burden of work in the inventory, which therefore could be related to each product. The result from our study shows however that the company’s working method is not being carried out according to a logic model, which reflects the company’s relevant cost mechanism, because of the company’s rule of thumb. The working method of the company shows however a calculating method which is useable in the practical daily work.

This thesis, in the field of healthcare logistics, has been carried out at Hjärt- och Medicincentrum (HMC) at the University Hospital in Linköping during the fall and spring of 2012/2013. The thesis is done by two students at Linköping University at master’s level within the framework of Industrial Engineering and Management. As Sweden's county councils should not make a profit or loss, it is important that the councils are aware of how much care processes cost. Kardiologiska kliniken at HMC in Östergötland’s county council is one of the clinics that are profitable. One reason for this is believed to be that the care processes related to patients outside the county, are billed at a higher rate than the actual cost. The aim of this project is to create a spreadsheet template for how the total cost of care shall be calculated for cardiovascular sicknesses, and to calculate the total cost of care for three types of cardiovascular sicknesses. First a rough flow chart of the three cardiovascular sicknesses PTMV, Mitraclips and TAVI, were done in a pilot study. This was done so that the authors better would understand the sicknesses, and to create a first, rough overview of what could be included in the spreadsheet template. This, together with literature about flow charts and Activity Based Costing, decided how detailed the data collection phase would be. Through further interviews and observations a more detailed flow chart of activities could be created for each of the three sicknesses before a merged flow chart was constructed. Interviews were conducted with all categories of personnel involved, to create an accurate map as possible. By using the income statements for Seldingerenheten and Kardiologiska kliniken, and the economy cube and KPP cube of the county council, costs have been identified to either be allocated directly to the sicknesses, spreadsheet objects, or indirectly through the identified activities. The Activity Based Costing generated an expense of 110 376 SEK for PTMV, 356 669 SEK for Mitraclips and 432 159 SEK for TAVI. When comparing these costs with the previous calculated sickness type costs in the KPP cube, it showed that the developed spreadsheet template expects high with 7 000 to 13 000 SEK for the sickness types. This means less than 7% of the current cost. The estimated total cost is considered to be reliable enough to use for a rough calculation of the cost for the three types of sicknesses. Based on the Activity Based Costing a spreadsheet template was created involving how the total cost of care can be calculated. The template includes six overall steps to, in a general way, calculate the cost of care for a sickness type. The first step involves making a flow chart of the type to identify activities. The next step involves that costs must be identified in existing accounting systems, so these, in the third step, can be divided into the six cost items "Staff", "Local", "External Examinations", "Material &amp; Medicine", "Computing &amp; IT" or "Other", depending on where they best fit. In step four, the costs identified as directly linked to the sickness shall be distributed by using KPP or other bases. Then, the remaining costs will be distributed to the identified activities in step five, and in the last step, these costs of the activities will be allocate to the sickness type. The developed spreadsheet template can, according to the authors, be generalized to be useful in other areas in order to easily calculate the total cost of care for a sickness type in the Swedish health care. Its weakness, however, is how many clinics’ costs that are analysed. In this study only the costs of Kardiologiska kliniken finance system was analysed. A more accurate cost would be calculated if costs of other clinics also were examined, instead of being picked directly from the KPP cube. Despite this, the authors consider that the template is useful for a rough estimation of the total costs for different types of sicknesses.

Det problem som utgör grunden för studien är förankrat i bristen på forskning om hur teknisk utveckling och implementering av högteknologi i lagerverksamheter påverkar fördelningen av indirekta kostnader. I dagsläget råder det osäkerheter kring hur traditionella kostnadskalkyler kan hantera den ökade mängden indirekta kostnader som förorsakas av implementation och användning av högteknologi. Möjligen skulle ABC-kalkylering kunna användas för att fördela den ökade mängden indirekta kostnader på ett rättvist och logiskt sätt.

<p><strong>Syfte</strong>Att genom en fallstudie vid Gävle Energi belysa viktiga diskussioner i beslutsprocessen vid val av produktkalkyleringsmodell. Att ge Gävle Energis affärsområde Kommunikation ett förslag på modell för produktkalkylering, inklusive ett implementeringsförslag.</p><p><strong>Metod</strong>Vi har valt att genomföra en kvalitativ fallstudie som baseras på ett flertal intervjuer. Informationen som vi har samlat in under intervjuerna ligger till grund för avsnitten empiri, process och slutdiskussion. Vi har vidare studerat teorier för att få information till teorikapitlet samt till processen där empiri och teori förenas. I processen analyserar vi den information vi samlat in för att i slutet kunna redogöra vilka beslut som har varit avgörande vid valet av modell samt ge företaget ett förslag på lämplig modell.</p><p><strong>Resultat & slutsats</strong>Företaget efterfrågade en standardiserad enkel modell för produktkalkylering i en komplex verksamhet. Efter analysen rekommenderar vi totalstegskalkylering som modell och bifogar ett implementeringsförslag. Vad som genomgående har stött bort ABC‐kalkyleringen till fördel för totalstegskalkylering har varit företagets starka önskemål om enkelhet.</p>

SyfteAtt genom en fallstudie vid Gävle Energi belysa viktiga diskussioner i beslutsprocessen vid val av produktkalkyleringsmodell. Att ge Gävle Energis affärsområde Kommunikation ett förslag på modell för produktkalkylering, inklusive ett implementeringsförslag. MetodVi har valt att genomföra en kvalitativ fallstudie som baseras på ett flertal intervjuer. Informationen som vi har samlat in under intervjuerna ligger till grund för avsnitten empiri, process och slutdiskussion. Vi har vidare studerat teorier för att få information till teorikapitlet samt till processen där empiri och teori förenas. I processen analyserar vi den information vi samlat in för att i slutet kunna redogöra vilka beslut som har varit avgörande vid valet av modell samt ge företaget ett förslag på lämplig modell. Resultat &amp; slutsatsFöretaget efterfrågade en standardiserad enkel modell för produktkalkylering i en komplex verksamhet. Efter analysen rekommenderar vi totalstegskalkylering som modell och bifogar ett implementeringsförslag. Vad som genomgående har stött bort ABC‐kalkyleringen till fördel för totalstegskalkylering har varit företagets starka önskemål om enkelhet.

Det finns en rad olika skrivna vetenskapliga artiklar om vad kalkylering är. Men hur används kalkyleringen utav ledningen i ett företag? Används kalkyleringen som ett styrverktyg? Syftet med studien har varit att beskriva och analysera hur kalkyleringsarbetet och utformningen av kalkyleringen påverkar styrningen av ett företag. Jag har därför utformat följande frågeställning: Hur påverkar kalkyleringen och framtagandet utav fördelningsnycklar styrandet utav verksamheten? Jag har valt att undersöka mitt syfte och min frågeställning genom en aktionsstudie på Ardagh Glas i Limmared. Jag valde att göra en aktionsstudie eftersom jag ville få en helhetsbild av hur ett företag kan använda kalkyleringen för att validera sina strategiska beslut. Jag har valt en kvalitativ studie med en abduktiv ansats där jag växlade mellan att gå från empiri till teori och från teori till empiri. I min teoretiska referensram har jag beskrivit de grundläggande begreppen ABC-kalkylering, ABM-styrning, aktivitet, kostnadsdrivare och kapitalets kretslopp. Min empiriska studie omfattade en egen genomgång av Ardaghs kalkylsystem, fyra personliga intervjuer som kompletterades med en enkätundersökning för att guida mig i mitt arbete med att utveckla nya fördelningsnycklar . Resultatet blev att poängtera hur viktigt det är att företag som använder sig av ABC-kalkyleringen har en uppbyggd förståelse om kalkyleringen för att kunna få en bra grundplåt att basera sina strategiska beslut med hjälp av den. Sedan har jag dessutom lämnat förslag om nya fördelningsnycklar för att därigenom få en mer rättvis kostnadsbild i Ardaghs produktkatalog.

Magisteruppsats inom logistik, Linnéuniversitetet Växjö, 4FE05E, VT 2011 Författare: Tideman, Simon &amp; Oscarsson, Emma Handledare: Petra Andersson Examinator: Helena Forslund Titel: Vad kostar duschen? En fallstudie om ABC-kalkylering och processkartläggning hos Macro AB Bakgrund: Macro använder sig av kalkyler som inte speglar rätt kostnads–fördelning till deras produkter. ABC-kalkylering är en användbar kalkylmetod för att härleda kostnaderna genom en mer differentierad fördelning till produkterna. En vanlig metod att använda vid utformandet av en ABC-kalkyl är processkartläggning. Syfte: Syftet med uppsatsen är att utforma en ABC-kalkyl för tre utvalda produkter från Macro. Genom att utföra en processkartläggning över de valda produkterna identifiera aktiviteter och kostnadsdrivare med avsikt för att utforma en ABC-kalkyl. Detta för att fullgöra det uppdrag Macro annonserat. Metod: Studien är en fallstudie hos Macro och har därför en kvalitativ undersökningsmetod. Fördjupande teoretiska studier och empiriskt material har används för att skapa en analys, där mönsterjämförelser har används som metod. Empirin har samlats in genom observationer och semi-strukturerade intervjuer med respondenter från respektive avdelning. Slutsats: En ABC-kalkyl har genererats med hjälp av processkartor baserade på Macros verksamhet. Aktiviteter och kostnadsdrivare har identifierats i produktionen och applicerats i kalkylen. Förslag till fortsatt forskning: En utveckling av ABC-kalkylen hos Macro för mer ingående kostnadsfördelning är intressant att undersöka vidare. Även studier kring implementering av ABC-kalkyler i andra produktionsmiljöer är ett område för vidare forskning.

Vår moderna värld präglas av internationalisering och ständig förändring och företag står idag inför svåra utmaningar för att kunna överleva på marknaden. Vad företag behöver är en god lönsamhet. För att klara av detta behövs en väl fungerande styrning inom företaget. Ett formellt styrmedel såsom produktkalkylering hjälper företag att bedöma om en produkt är lönsam eller inte. Man kan utifrån för- och efterkalkyler få fram eventuella avvikelser som uppstått under ordergången vilket ger företag en bild av produktens lönsamhet.  De flesta företag använder sig idag av den traditionella påläggskalkyleringen som baseras på att man använder sig av standardpriser och påläggssatser. Denna modell har länge fått kritik för att ge ett bristfälligt beslutsunderlag då den baseras på schablonmässiga kostnadsfördelningar. Det finns idag alternativa kalkylmodeller som framtagits utifrån påläggskalkyleringens brister och den vanligaste modellen är ABC-kalkylen som utvecklades för att ge en mer rättvisande kostnadsfördelning. Syftet med den här uppsatsen var att, ur ett företagsekonomiskt perspektiv, kartlägga och analysera de mest förekommande kalkylavvikelserna, för att utifrån det se hur företag aktivt kan arbeta med förbättringar kring sina avvikelser. Vi har under studiens gång använt oss av både information från vetenskapliga artiklar och läroböcker, som sedan sammanställts och jämförts med ett praktiskt fall. Vi anser efter denna studie att företag idag bör integrera fler kalkyleringsmetoder för att få en mer rättvisande bild över sina kostnader istället för att enbart förlita sig på gamla bekanta metoder.