The thesis is aimed to describe and approach the REIT practice that is, especially in the U. S. very enhanced. In the first part, general parameters of real estate investment trusts are introduced and understated in connection with the depiction of the advantages and disadvantages of this issue. In chronological sequence, the development and progress of the U. S. real estate market is approached. The thesis further undertakes the current subject of the global financial crisis with a special focus on the REIT involvement and the potential application of the new EU directive - AIFMD (Alternative Investment Fund Managers Directive). This directive is expected to harmonize the joint investments. The objective of the thesis is a detailed description and specification of REIT in selected developed countries (U. S., Western Europe, and Australia) followed by a comparation of these regimes and an analysis of the considerable real estate investment companies in the Czech Republic including the financial analysis of the public joint-stock companies. A development of Czech real estate market during the mortgage crisis is also depicted and a market forecast is prognosed. The thesis concludes potential restraints of the REIT legal introduction in the Czech Republic as this corporative type has not been lawfully validated there.

Submitted by Romain Martignier (rmartignier@gmail.com) on 2015-09-27T19:41:48Z No. of bitstreams: 1 MPGI Master Thesis Romain Martignier .pdf: 1548641 bytes, checksum: 62bdf53acc0159976d2f937eb2a5e4b4 (MD5) / Approved for entry into archive by Luana Rodrigues (luana.rodrigues@fgv.br) on 2015-09-28T09:59:33Z (GMT) No. of bitstreams: 1 MPGI Master Thesis Romain Martignier .pdf: 1548641 bytes, checksum: 62bdf53acc0159976d2f937eb2a5e4b4 (MD5) / Made available in DSpace on 2015-09-28T12:54:21Z (GMT). No. of bitstreams: 1 MPGI Master Thesis Romain Martignier .pdf: 1548641 bytes, checksum: 62bdf53acc0159976d2f937eb2a5e4b4 (MD5) Previous issue date: 2015-09-22 / The recent global financial crisis brought significant regulatory changes in the worldwide financial industry. In Europe and in the alternative asset sector specifically, a new regulation by the name of Alternative Investment Fund Managers Directive saw the daylight in 2010. This far-reaching and complex Directive with the main goal of regulating and overseeing alternative investment funds has triggered many discussions and represents an industry game-changer. Thus, this research will focus on the impact and consequences of the Directive on private equity fund managers and the role of regulators. In other words, what are the effects, what does that mean in a quantitative and qualitative sense, and how is it likely to influence the outlook of this asset class? In order to provide the reader with an extensive view on the topic, the paper will first discuss relevant theory and literature, using mix-methods and legal-dogmatic approaches. Further, descriptive case studies, analysis of existing surveys, and interviews with industry experts will supplement the paper in order to understand primary implications of the Directive with the goal of providing useful insights for further private equity regulation research. / A recente crise financeira global trouxe mudanças regulatórias significativas no setor financeiro em todo o mundo. Na Europa e no setor de ativos alternativos especificamente, um novo regulamento com o nome de Directiva Gestores de Fundos de Investimento Alternativos viu a luz do dia em 2010. Este abrangente e complexa directiva, com o principal objetivo de regulamentar e fiscalizar os fundos de investimento alternativos provocou muitas discussões. Assim, esta pesquisa vai se concentrar sobre o impacto e as consequências da directiva relativa aos gestores de fundos de private equity e o papel dos reguladores. Em outras palavras, quais são os efeitos, o que isso significa em um sentido quantitativo e qualitativo, e como ele é susceptível de influenciar as perspectivas de esta classe de activos? A fim de fornecer ao leitor uma ampla visão sobre o tema, o papel vai primeiro discutir teoria e literatura relevante, usando mixmétodos e abordagens jurídico-dogmático. Além disso, estudos descritivos de caso, análise de inquéritos existentes e entrevistas com especialistas da indústria irá complementar o papel de forma a compreender as implicações principais da directiva com o objetivo de fornecer informações úteis para pesquisas futuras private equity regulamento.

The aim of this diploma thesis is to assess the post-crisis development of the hedge fund regulation both in the EU and in the United States as well as to outline the regulátory trends in this area. The fist part of the thesis is dedicated to the explanation of the term hedge fund by comparing it with a mutual fund, venture capital fund and a private equity fund. In the second part of the thesis I captured an overview of hedge fund strategies and their classification. The third chapter deals with various possible regulatory approaches including their impact. In this part I also describe in detail the development of the hedge fund regulation in the United States since the thirties of the last centure up to now. Part of the thesis dedicated to the EU focuses on understanding the requirements set by Alternative Investment Fund Directive and its implementation in the individual national legislations. Finally, a comparison of the individual requirements is provided and supplemented with my own findings.

I kölvattnet av finanskrisen 2008 har regleringen på det finansiella området ökat markant. En del av den finansiella marknaden som varit nästintill oreglerad innan 2008 års finanskris är verksamheten för förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIF-förvaltare). Sedan 2011 omfattas dock denna verksamhet av reglering på såväl unionsrättslig nivå, i och med Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU, som på nationell nivå, i och med direktivets implementering i svensk rätt genom lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder (LAIF). Motiven för reglering på det finansiella området i allmänhet och för AIF-förvaltare i synnerhet har varit flera, emellertid är säkerställande av stabilitet i det finansiella systemet det mest framträdande. I uppsatsen undersöks huruvida regleringen avseende marknadsföring av AIF-fonder till icke-professionella investerare är ändamålsenlig. För att besvara frågeställningen om regleringens ändamålsenlighet identifieras LAIF:s övergripande såväl som underliggande ändamål och används som utvärderingsvariabel. Med hjälp av utvärderingsvariabeln undersöks i vilken utsträckning de övergripande ändamålen tillgodoses med regleringens utformning.  Regleringen av marknadsföring av AIF-fonder till icke-professionella investerare skiljer sig åt. Dessa skillnader föranleds av motivet att skydda investerare, ty olika AIF-fonder har olika starkt investerarskydd. Investerarskyddet vid marknadsföring av AIF-fonder tar sig uttryck genom bestämmelser om informationsgivning och produktingripande åtgärder. Kraven på informationsgivning ämnar hjälpa investerare att fatta väl övervägda och kvalitativt bättre investeringsbeslut. I uppsatsen påvisas dock att omfattande informationsgivning, något som kraven på informationsgivning i LAIF föranleder, till stora delar är ett ineffektivt skydd emedan informationsgivningen inte sällan leder till informationsöverflöd. Anledningen härför är investerares, främst konsumenters, tillkortakommanden i form av bristande kognitiv förmåga. Vidare försvårar den befintliga investerarklassificeringen för investerare att erhålla ett adekvat skydd genom informationsgivning. Klassificeringen av investerare medför att även institutionella investerare faller in under kategorin ”icke-professionella investerare” trots att skyddsnivån i regleringen är anpassad efter konsumenters skyddsbehov. De produktingripande åtgärderna, å andra sidan, förhindrar marknadsföring av AIF-fonder, i form av riskkapitalfonder, till konsumenter med anledning av att dessa AIF-fonder bedöms för riskfyllda för konsumenter att investera i. Utformningen av de produktingripande åtgärderna i LAIF får dock följden att erhållet skydd beror på personlig status, eftersom det skydd konsumenterna erhåller utgörs av en miniminivå för investering.  I uppsatsen ifrågasätts således investerarskyddets utformning vid marknadsföring av AIF-fonder i LAIF och hur långt detta skydd kan sträcka sig i förhållande till andra i lagen beaktansvärda intressen. Till diskussionen är även gränsdragningen mellan investerares legitima skyddsbehov och överbeskydd, av vikt. Frågan om huruvida regleringen avseende marknadsföring av AIF-fonder till icke-professionella investerare är adekvat utformad, besvaras i uppsatsen nekande. Därtill presenteras förslag på förändring av regleringens utformning de lege ferenda, i syfte att uppnå en mer ändamålsenlig reglering.