The merger between Arthur Andersen (AA) and Ernst & Young (EY) in Australia was announced on the 16th May 2002. The merger was the culmination of seven months of speculation and drama surrounding the future of AA, following its involvement in the collapse of Enron in the United States of America (US). With the number of Big N firms having been reduced to four, concerns were raised over the impact of the merger on the competitiveness of the Australian audit services market (Boreham, 2002; Robertson, 2002; Hamilton et al., 2008). The objective of the thesis is to evaluate the impact of the merger of AA and EY on the market for audit services in Australia. In this regard, consideration is given to two specific questions. First, whether the Australian audit services market became less competitive subsequent to the merger of AA and EY. Second, whether any benefits, either in relation to audit pricing or efficiency, accrued to the firms involved as a consequence of the merger. In order to address these objectives, the impact of the merger on Australian listed firms is examined. This was done for both the market as a whole, as well as for the clients of EY. The sample was drawn from the 1271 available firms on the Australian Stock Exchange (ASX) in 2002. The results show that the audit services market in Australia is still competitive subsequent to the merger of AA and EY. This is so, even though the changes in concentration would suggest that anti-competitive effects could be occurring. One possible explanation for these findings is that the measures of market concentration as identified in the industrial organization literature are difficult to apply to audit firms. Additionally, the lack of benefit to EY from the merger, either through increased pricing or efficiency, may simply be due to 2002 being too early for benefits to be realised, possibly due to the stickiness of audit service fees (Ferguson et al., 2005) or merger implementation issues (Lawrence and Glover, 1998).

The merger between Arthur Andersen (AA) and Ernst & Young (EY) in Australia was announced on the 16th May 2002. The merger was the culmination of seven months of speculation and drama surrounding the future of AA, following its involvement in the collapse of Enron in the United States of America (US). With the number of Big N firms having been reduced to four, concerns were raised over the impact of the merger on the competitiveness of the Australian audit services market (Boreham, 2002; Robertson, 2002; Hamilton et al., 2008). The objective of the thesis is to evaluate the impact of the merger of AA and EY on the market for audit services in Australia. In this regard, consideration is given to two specific questions. First, whether the Australian audit services market became less competitive subsequent to the merger of AA and EY. Second, whether any benefits, either in relation to audit pricing or efficiency, accrued to the firms involved as a consequence of the merger. In order to address these objectives, the impact of the merger on Australian listed firms is examined. This was done for both the market as a whole, as well as for the clients of EY. The sample was drawn from the 1271 available firms on the Australian Stock Exchange (ASX) in 2002. The results show that the audit services market in Australia is still competitive subsequent to the merger of AA and EY. This is so, even though the changes in concentration would suggest that anti-competitive effects could be occurring. One possible explanation for these findings is that the measures of market concentration as identified in the industrial organization literature are difficult to apply to audit firms. Additionally, the lack of benefit to EY from the merger, either through increased pricing or efficiency, may simply be due to 2002 being too early for benefits to be realised, possibly due to the stickiness of audit service fees (Ferguson et al., 2005) or merger implementation issues (Lawrence and Glover, 1998).

<p>Sammanfattning</p><p>Introduktion</p><p>Ett antal skandaler hos företag som Enron och Parmalat har visat på ett behov av tydligare regler för revision. För EU men även internationellt är införandet av revisionsstandarder ett sätt att införa harmonisering och jämförbara regler inom revision. Resultatet har blivit att EU infört International Standards of Auditing (ISA) som gemensam grund. I Sverige har den anpassats och översatts men används under benämningen Revisionsstandard i Sverige, RS.</p><p>Tidigare utfördes revision i Sverige under vad som då kallades revisionsprocessen.</p><p>Syfte</p><p>Syftet med studien är att visa vad införandet av RS inneburit och hur det påverkat revisorernas arbete, vilka skillnader det är mellan RS och RP. Den delstandard vi kommer att lägga mer fokus på är RS 570.</p><p>Metod</p><p>Vi har utgått från att först studera gällande texter och regler, vad som fanns skrivet i RP och RS, samt debatter i branschtidningar. För undersökningen och insamlandet av empiriskt material har vi använt en kvalitativ metod.</p><p>Resultat</p><p>Införandet av RS har inneburit skillnader och ett exempel på det är mer dokumentation. De grundläggande begrepp som fanns i RP såsom god revisionssed, väsentlighet och risk, finns även med i RS även om de på vissa punkter har blivit mer tydlighet. En effekt av införandet av RS är att det har blivit mer enhetlig revision, det har medfört en kvalitetssäkring och ett ökat skydd för intressenterna.</p><p>Nyckelord</p><p>Revisionsstandard, Revisionsprocessen och International Standards on Auditing</p>

In 1994, the US Army Corps of Engineers (USACE) implemented a new audit tool developed by the US Department of Defense (DOD) called "The Environmental Assessment and Management Guide" (TEAM Guide). The TEAM Guide uses an extensive menu of checklists to determine compliance. In November 1994, the USACE Portland District conducted a TEAM audit of the North Pacific Division Laboratory in Troutdale, Oregon. The results showed serious deficiencies in environmental management and compliance that ultimately contributed to closure of the facility. Opportunities to improve the TEAM Audit process were identified and included the following: 1. Ensure that each facility develops an Environmental Management Plan using either ISO 14001 or the Global Reporting Initiative Environmental Standards 2. Utilize professionally-trained and independent auditors to examine Environmental Management Plans prior to conducting additional TEAM Audits 3. Change TEAM Audit intervals from 5-years to 3-years to increase facility oversight and be in agreement with audit intervals used by other DOD agencies 4. Continue to document "Findings" by using severity levels, photographs, and suggested corrective actions in TEAM Audit reports 5. Report environmental management and compliance audit results directly to senior management and hold managers accountable for corrective actions 6. Involve labor representatives on audits; use them to develop appropriate corrective actions; communicate to all employees the program's value. / Graduation date: 2002

This study of the use of e-portfolios by organizations, including businesses, educational institutions, non-profit organizations, and other communities of individuals joined together to accomplish a goal discovers that e-portfolios are robust tools for extensible authentication of group endeavor. The article examines the ways these organizations are currently appropriating the advantages of e-portfolios and some of the directions in which best practice appears to be headed. It discusses three directions related to the use of e-portfolios. First it observes the use of e-portfolio methodology to present an inside look at organizations to the outside world through reports to investment and support communities, for auditing purposes, for presenting evidence-based competencies, for marketing, and for honoring excellence. Second it observes the ways that organizations use e-portfolios to engender good decision-making as they receive information from outside sources such as prospective employees and prospective vendors or partners to inform inside operations. Third it observes the impact of e-portfolios when used internally by organizations and businesses as a framework that allows for new levels of management and internal communication.

Vad revision innebär är idag inte lagstadgat. Det definieras av FAR som ”att kritiskt granska, bedöma och ge utlåtande om redovisning och förvaltning” (FARs revisions-bok, 2000). Det finns däremot rekommendationer som styr revisorns arbete. Dessa rekommendationers innebörd är dock något allmänheten inte har någon större kännedom om. Detta kan skapa problem mellan revisor och kund som då har skilda förväntningar på vad revisionen ska leda till. För att studera dessa skilda förväntningar valde vi att undersöka två separata fall med revisor och respektive kund. Fallen skiljde sig åt storleksmässigt då det ena kan betraktas som ett medelstort företag och det andra som ett litet företag. Den empiriska studien genomfördes kvalitativt genom fyra intervjuer. Medan de inblandade parterna hävdade att det inte förelåg något förväntningsgap mellan kund och respektive revisor kunde vi genom att ställa intervjusvaren mot varandra jämföra skillnader i förväntningar mellan det medelstora och det mindre företaget och dess revisorer. Svaren skiljde sig åt på ett antal punkter inom områdena revisionens syfte, revisorns roll och förväntningar på revisorn. Vi kunde konstatera att det förelåg att dolt förväntningsgap mellan revisor och kund i de båda fallen. De viktigaste faktorerna bakom det dolda förväntningsgapet var okunskap hos kunderna och brist på kommunikation mellan parterna. Vi kunde även se tecken på att Revisionsstandard kan öka risken för ett förväntningsgap i fallen. Storleken på företagen visade sig vara av mindre betydelse än vad vi hade förutspått i våra utvalda fall. I nuläget är det dolda förväntningsgapet inte något problem i de båda fallen men parterna bör trots detta ta de skilda förväntningarna i beaktande för att på så sätt undvika framtida problematiska förväntningsgap. / What auditing means is not prescribed by law. It is defined by FAR as: critically examine, judge and state an opinion about accounting and administration of the business (FARs Revisionsbok, 2000). There are, however, recommendations that govern the work of the auditor. The meaning of these recommendations is not really clear in the eyes of the public. This can create problems between the auditor and the client who then have different expectations on what the auditing should result in. To study these different expectations we chose to examine two separate cases with auditor and client respectively. The cases differed in sizes where one could be considered a medium-sized enterprise and the other a small enterprise. The empirical investigation was performed qualitatively through four interviews. While the involved parties claimed that an expectation gap did not exist between the client and its auditor, we could compare differences in expectations between the medium-sized enterprise and the small enterprise and their auditors, by putting the answers against each other. The answers differed in a number of ways within the following areas: purpose of the auditing, the role of the auditor and expectations on the auditor. We could conclude that a hidden expectation gap existed between auditor and client in both cases. The most important factors behind the hidden expectation gap was ignorance on the clients’ parts and lack of communication between the parties. We could also see signs of the new standards on auditing in Sweden increasing the risk of an expectation gap in the two cases. The size of the companies turned out to be a less important factor than what we had anticipated in our specific cases. At present time, the hidden expectation gap is not a problem in the two cases but despite this, the parties involved should take the differing expectations under consideration and through this avoid future problematic expectation gaps.

Sammanfattning Introduktion Ett antal skandaler hos företag som Enron och Parmalat har visat på ett behov av tydligare regler för revision. För EU men även internationellt är införandet av revisionsstandarder ett sätt att införa harmonisering och jämförbara regler inom revision. Resultatet har blivit att EU infört International Standards of Auditing (ISA) som gemensam grund. I Sverige har den anpassats och översatts men används under benämningen Revisionsstandard i Sverige, RS. Tidigare utfördes revision i Sverige under vad som då kallades revisionsprocessen. Syfte Syftet med studien är att visa vad införandet av RS inneburit och hur det påverkat revisorernas arbete, vilka skillnader det är mellan RS och RP. Den delstandard vi kommer att lägga mer fokus på är RS 570. Metod Vi har utgått från att först studera gällande texter och regler, vad som fanns skrivet i RP och RS, samt debatter i branschtidningar. För undersökningen och insamlandet av empiriskt material har vi använt en kvalitativ metod. Resultat Införandet av RS har inneburit skillnader och ett exempel på det är mer dokumentation. De grundläggande begrepp som fanns i RP såsom god revisionssed, väsentlighet och risk, finns även med i RS även om de på vissa punkter har blivit mer tydlighet. En effekt av införandet av RS är att det har blivit mer enhetlig revision, det har medfört en kvalitetssäkring och ett ökat skydd för intressenterna. Nyckelord Revisionsstandard, Revisionsprocessen och International Standards on Auditing

I samband med revisionsskandaler i USA så infördes ett nytt kontroll organ för revisorer, Public Company Accounting Oversight Board. De har syftet att kontrollera att revisorer som arbetar med klienter som lyder under Sarbanes-Oxley Act efterföljder de nya reglerna. Den svenska revisorsprofessionen har länge varit självreglerad men på grund av PCAOB möts professionen av en tydligare reglering vilket kan resultera i problem. Därför finns det ett behov att undersöka hur svenska revisorer ser på PCAOB och hur det har påverkat revisorsprofessionen. Syftet med denna uppsats är att undersöka svenska revisorers åsikter om PCAOB och om PCAOB har förändrat den svenska revisorsprofessionen. Uppsatsen har också syftet att förklara orsakerna bakom de svenska revisorernas åsikter och varför den svenska revisorsprofessionen påverkas. Utifrån uppsatsen syfte valdes en kvalitativ ansats. Data har samlats in genom semistrukturerade telefonintervjuer och personlig intervju. Urvalet består av 4 stycken anonyma auktoriserade revisorer som alla har erfarenhet av Sarbanes-Oxley Act. PCAOB har påverkat revisorsprofessionen till att bli mer professionell men samtidigt har formaliseringen ökat för professionen och bidragit till mindre tid för analytiskt arbete vilket i längden kan påverka kvaliteten på revisionen negativt och därmed kan PCAOB utgöra ett hot mot professionen. Trots att revisorsprofessionen är och har varit starkt kopplad till självreglering så verkar regulativa förändringar från PCAOB som syftar till att stärka revisorernas förtroende vara viktigare än att vidhålla professionens självreglering / As auditing scandals occurred in the US, a new controlling institute for auditors was formed, Public Company Accounting Oversight Board. It has the purpose to monitor auditors who are working with clients that have to comply with Sarbanes-Oxley Act. The Swedish auditing profession has for long time been self-regulated, but due to PCAOB the profession faces a stricter regulation which could lead to some problems. Hence, there exists a need to investigate how Swedish auditors look upon PCAOB and how it has effected the auditing profession. The purpose of this thesis is to examine Swedish auditor’s opinions about PCAOB and if PCAOB has affected the Swedish auditing profession. Furthermore, this thesis aims to explain the reasons behind the Swedish auditor’s beliefs and why the Swedish auditing profession is affected. On the basis of the purpose, a qualitative research method was chosen. Data has been collected through semi-structured telephone interviews and personal interview. The selection consists of four anonymous authorized public accountants who all have experience of Sarbanes-Oxley Act. Due to PCAOB the auditing profession has become more professionalized but at the same time an increase in formalisation has left little time for actual analytical work and the quality of the audit might in the end be lower which constitute a major threat to the auditing profession. Although, the tradition of the auditing profession is and has been self-regulation it appears that PCAOB is welcomed by auditors since a regulative change that aim to improve auditors’ trust is more important than maintaining a self-regulated profession.

Abstract Problem In Sweden, there is currently a debate concerning statutory audit. Different stakeholders debate whether the government should change the legis-lation concerning statutory audit for limited companies below a certain size. A study made by Thorell &amp; Norberg (2005) and other researchers are of the opinion that banks are positive toward statutory audit. We find it very reasonable for banks to have this positive opinion, but we ask ourselves if the importance of the statutory audit is so great that it is reason enough for the banks to be an influential part in the ongoing debate. Purpose The purpose of the thesis is to contribute to the debate regarding statutory audit for small limited companies by studying the argument that banks and credit processes benefit from statutory audit. Method This study was conducted through a qualitative method. The data was collected by interviewing representatives from three banks. We investigated and compared the process of granting credits for unregistered firms, partnerships and small limited companies. This means that we compared credit processes for companies that are under the regulation of statutory audit and companies that are not. Conclusions Based on this study, we agree with Thorell &amp; Norberg (2005), that banks positive attitudes towards statutory audit is based on convenience rather than real benefits. Banks can conduct the same research for small limited companies, as for unregistered firms and partnerships. The personal responsibility for unregistered firms and partnerships is no defence in keeping the statutory audit, because it is of minor importance. As the bank representatives in this study do not know what an audit consist of, we can see no reason for them to say that the statutory audit should be kept. An auditor’s advice can create benefits for the company that is greater than the cost of the audit, but we can not see why the statutory audit should be kept because of this. Company representatives can hire an auditor or an-other advisor whenever he/she wants. Based on the results from this study, we can see no reason to keep the statutory audit for small limited companies, from a bank perspective. / Sammanfattning Problem I Sverige pågår en debatt om revisionsplikten. Olika intressenter debatte-rar om regeringen ska ändra lagstiftningen om revisionsplikt för aktiebo-lag under en viss storlek. En studie av Thorell &amp; Norberg (2005) och andra studier visar att banker är positivt inställd till revisionsplikten. Vi anser det vara rimligt att bankerna har denna positiva inställning, men vi ifrågasätter om revisionsplikten är så viktig för bankerna så att de kan vara en inflytelserik aktör i debatten. Syfte Syftet med denna uppsats är att bidra till debatten angående revisionsplikten för små aktiebolag genom att undersöka argumentet att banker och kreditgivningsprocesser gynnas av revisionsplikt. Metod Studien genomfördes genom en kvalitativ metod. Data insamlades genom intervjuer med tre banker. Vi undersökte och jämförde kreditgivningsprocessen för enskilda firmor, handelsbolag och små aktiebolag. Det innebär att vi jämförde kreditprocessen för både företag som har revisionsplikt på sig och de som inte har det. Slutsats Baserat på denna studie, så håller vi med Thorell &amp; Norberg (2005), att bankernas positive inställning till revisionsplikten är baserad på bekvämlighet istället för riktig nytta. Banker kan genomföra samma undersökningar på små aktiebolag som på enskilda firmor och handelsbolag. Bristen på personaligt betalningsansvar i aktiebolag ingen ursäkt för att behålla revisionsplikten, då den enligt bankerna är av mindre betydelse. Eftersom representanterna för bankerna i denna studie inte vet vad som innefattas i en revision, så kan vi inte se att de har någon grund att påstå att revisionsplikten ska vara obligatorisk. Råden från en revisor kan skapa större fördelar än vad kostnaden för revisionen är, men vi kan inte förstå varför man ska behålla revisionsplikten på grund av detta. Företagens representanter kan anlita revisorer eller andra rådgivare ändå. Baserat på resultaten från denna studie så kan vi inte någon anledning till att behålla revisionsplikten för små aktiebolag, ur ett bankperspektiv.

This study explores how auditors’ attitudes toward marketing and their views on the importance of marketing affect how they balance their time spent on marketing and auditing activities. The purpose is to understand how changes in the business environment for auditors affect the relationship between the auditing profession and marketing. The study is based on a survey of 711 auditors in Sweden. The findings suggest that auditors with a positive attitude toward marketing spend significantly more time on marketing activities compared to those with a less positive attitude. Furthermore, auditors who view marketing activities as important spend significantly more time on marketing activities. The study controlled for the number of years as approved or authorized auditor, age of the auditor, and firm affiliation. The results indicate that the theoretical distance between the auditing profession and marketing does not exist in practice to the same degree as it used to. The findings of the study have implications for international auditing theory and practice in illuminating the relationship of marketing and auditing in a wider business context.