Syftet med denna uppsats var att undersöka om den information patienter med screeningupptäckt abdominellt aorta aneurysm får av sjuksköterska, uppfattas som lagom och lättförståelig och om det blivit någon skillnad av orosnivå efter besöket. Ett frågeformulär skickades ut till 42 män som genom screeningundersökning diagnostiserats med ett ”aneurysm under utveckling” eller abdominellt aorta aneurysm. Resultatet visar att alla patienter upplevde besöket hos kärlsjuksköterskan som bra eller mycket bra. Majoriteten av de tillfrågade hade fått information om de olika områdena och de tyckte att mängden informationen var lagom. Det område där flest uppgav att de inte fått information men hade velat ha var om fysisk aktivitet/motion. De allra flesta tyckte att informationen var lätt att förstå. De områden där informationen uppgavs vara svår att förstå var framförallt informationen om orsak till pulsåderbråck och framtida behandling (operation). Patienterna skattade sin orosgrad som låg både före och efter ultraljudsundersökningen och efter sjuksköterskebesöket. Statistisk signifikant skillnad fanns mellan orosgrad efter undersökningen och oro efter sjuksköterskebesöket (p = 0,005). Att leva med vetskapen att ha en vidgad aorta eller ett AAA orsakar hos de allra flesta patienter ingen eller mycket lite oro. Sjuksköterskebesöket verkar dessutom minska den lilla stegring i orosnivån som påvisats efter diagnos i undersökningen.

Bakgrund: Abdominellt aortaaneurysm (AAA) är en sjukdom där aortan blir utvidgad och riskerar att rupturera. Två operationsmetoder finns mot AAA, dessa är endovaskulär aneurysmbehandling (EVAR) och öppen operation OR.Syfte: Studiens syfte var att undersöka samt belysa hur livskvaliteten blev påverkad bland patienter som genomgått en öppen operation gentemot endovaskulär behandling för AAA.Metod: Designen av studien var integrativ litteraturöversikt och databaserna PubMed och Cinahl användes för datainsamling. Sökord som använts var av relevans för studiens syfte och 15 artiklar kvalitetsgranskades och var sedan tillämpade i studiens resultat.Resultat: Genomgången operation med EVAR eller OR har en negativ påverkan på livskvalitet. Symtom postoperativt påverkade patienter på ett sätt som de inte var förberedda på. Återhämtningsperioden postoperativt var längre än förväntat och ledde till oro och ångest hos patienterna. Kommunikation mellan vårdpersonal och patienter visade sig vara bristfällig.Diskussion: God smärtlindring, ett gott näringstillstånd, tillräckligt med vila och sömn samt delaktighet i sin vård ansågs vara förutsättningar för optimalt läkande.Slutsats: Postoperativ livskvalitet efter genomgången AAA operation visade sig bli negativt påverkad av olika faktorer, exempelvis undernäring, postoperativ smärta och sömnpåverkan. Det var bristande informationsutbyte mellan patienter och vårdpersonal postoperativt. Vården bör bli mer patientcentrerad för att vården och livskvaliteten skall kunna förbättras för AAA patienter postoperativt. / <p>Godkännande datum: 2018-04-19</p>

Bakgrund: Tidig upptäckt av Abdominellt aortaaneurysm (AAA) minskar dödlighet bland äldre män och kvinnor. AAA är till stor del asymtomatisk så många blir överraskade när de får en diagnos. Diagnosen medför vetskap att något inom dem växer, något som kan brista med risk för dödlig utgång. Det orsakar rädsla och osäkerhet hos patienter som plötsligt försöker förstå sin nya sjukdom. Operationen är inte riskfri från komplikationer och medför en ökad risk för mortalitet. Syftet: Syftet var att med en allmän litteraturöversikt beskriva hur upplevelsen av dagligt liv påverkas hos patienter som lever med abdominellt aortaaneurysm. Frågeställning: Hur upplever patienter som har opererats för abdominellt aortaaneurysm att det påverkar deras dagliga liv? Metod: En allmän litteraturöversikt av tolv studier med kvalitativ metod genomfördes. PubMed, Cinahl, Psychinfo och även manuell sökning användes för litteratursökning. Studierna granskades med SBU:s granskningsmall (2014) för kvalitativa studier. Studierna analyserades med inspiration av Fribergs fyra steg analysmetod, där resultat från analysen presenterades under lämpliga kategorier och subkategorier. Resultat: Resultatet gav tre teman: Upplevelser av diagnostisering, Upplevelser av konservativ behandling och Upplevelser före och efter kirurgiska behandlingar. Att diagnostisera med AAA påverkades patientens dagliga liv och livskvalitet. Patienter upplevde nedsatt förmåga att ta emot information vilket orsakade ytterligare rädslan och osäkerhet i deras liv. Konklusion: Alla patienter påverkades av diagnosen AAA och utvecklades negativa känslor, tankar samt orealistiska hanteringsstrategier. Efter kirurgiska behandling hade patienten ofta ouppfyllda förväntningar. / Background: Early detection of Abdominal Aortic Aneurysm (AAA) reduces mortality among older men and women. AAA is largely asymptomatic so many people are surprised when they are diagnosed. The diagnosis leads to the knowledge that something within them is growing, something that can break with the risk of fatal outcome. It causes fear and insecurity in patients who are suddenly trying to understand their new disease. The operation is not risk-free from complications and entails an increased risk of mortality. Purpose: The purpose was to describe with a general literature review how the experience of daily life is affected in patients living with abdominal aortic aneurysm. Question: How do patients who have had surgery for an abdominal aortic aneurysm feel that it affects their daily lives? Method: A literature review of twelve studies with a qualitative method was conducted. PubMed, Cinahl, Psychinfo and manual search were used for the literature search. The studies were reviewed with SBU's review template (2014) for qualitative studies. This were analyzed with inspiration from Friberg's four step analysis method, where results from analysis were presented under appropriate categories and subcategories. Results: The result produced three themes: Experiences of diagnosis, Experiences of conservative treatment and Experiences before and after surgical treatments. Being diagnosed with AAA affected the patient's daily life and quality of life. Patients experienced impaired their ability to receive information which caused further fear and insecurity in their lives. Conclusion: All patients were affected by the diagnosis AAA and developed negative emotions, thoughts, and unrealistic coping strategies. After surgical treatment, the patient often had unfulfilled expectations.

Today there exists two types of preventive surgical treatment procedures for Abdominal Aortic Aneurysm. In order to make an informed choice of treatment, the clinician needs to have a clear picture of how the choice will affect the patients chances of survival. In this master thesis, machine learning techniques are used to predict survival probabilities after respective treatment procedure and the performance is compared to the more conventional Kaplan-Meier estimator.  Using Danish patient data, different machine learning models for survival predictions were trained and evaluated by their performance. Administrative Brier Score was used as performance metric as the data was administratively censored. An Ensemble model consisting of one Random Survival Forest and one Neural Multi Task Logistic Regression model was shown to achieve the best performance and significantly outperformed the conventional Kaplan-Meier model. Furthermore, an approach to investigate the predicted effects of choice of treatment was introduced. It showed that on average the Ensemble model predicted the choice of treatment to have less effect on the long term survival than what the corresponding prediction using the Kaplan-Meier estimator suggested. This applies to the full patient group as well as for patients of age between 70 and 79 years. In the latter case this prediction was also shown to be more accurate. / Idag finns det två typer av förebyggande kirurgiska behandlingsmetoder för abdominal aortaaneurysm. För att göra ett välgrundat val av behandlingsmetod måste läkaren ha en tydlig bild av hur valet kommer att påverka patienternas överlevadschanser. I detta examensarbete används maskininlärningstekniker för att förutsäga överlevnadssannolikheten efter respektive behandlingsmetod och prestandan jämförs mot den mer konventionella Kaplan-Meier-estimatorn. Med hjälp av dansk patientdata tränades olika maskininlärningsmodeller avsedda för överlevnadanalys och utvärderades utifrån deras prestanda. Administrativt Brier Score användes som mätvärde då censureringen i datan skett administrativt. En Ensemble-modell bestående av en Random Survival Forest- och en Neural Multi-Task Logistic Regression-modell visade sig uppnå bäst prestanda och överträffade signifikant den konventionella Kaplan-Meier-estimatorn.  Dessutom introducerades ett tillvägagångssätt för att undersöka de predikterade effekterna av valet av behandling. Resultaten visade att Ensemble-modellen i genomsnitt förutspådde valet av behandling att ha mindre effekt på den långsiktiga överlevnaden än vad motsvarande förutsägelse med Kaplan-Meier-estimatorn föreslog. Detta både för alla patienter såväl som för patienter i åldern mellan 70 och 79 år. I det senare fallet visade sig denna förutsägelse också vara mer träffsäker.