No description available.

No description available.

Philosophiae Doctor - PhD / The prevention of abortion related complications and mortality is dependent on the availability, accessibility and usability of emergency post-abortion care (PAC) throughout the health care system. Unfortunately, abortion is not legal in Nigeria and Nigerian women, especially adolescents, are often unable to obtain adequate post-abortion care services due to a variety of reasons. A review of literature shows that adolescent PAC patients receive worse care than older women seeking PAC services. There is widespread recognition of the need to overcome these barriers and make it easier for women to obtain the PAC services they need. Therefore, overall aim of this research study was to provide empirical information on the barriers and challenges to adolescents' PAC and develop a policy document to inform reproductive health services for Nigerian hospitals. To develop this policy document, the study specifically sought to assess knowledge of reproductive-health and related post-abortion care services among health care providers; describe the adolescents' perception of post-abortion care received; determine the service providers' perspectives on adolescents' post-abortion care challenges and barriers; analyze the challenges and barriers faced by adolescents in obtaining post-abortion care services; explore ways in which the knowledge about challenges and barriers to adolescents' post-abortion care can be used to inform policy; develop policy document and make recommendations in key areas to improved PAC services in Nigeria as part of working towards improving reproductive health services.

<p>Abortion is clearly one of the most controversal and divisive contemporary moral problems. This thesis is an investigation upon significant number of important, fundemental ethical questions in relation to policy of abortion in Nigeria.</p>

Abortion is clearly one of the most controversal and divisive contemporary moral problems. This thesis is an investigation upon significant number of important, fundemental ethical questions in relation to policy of abortion in Nigeria.

The conceptualization of this study is conceived out of the new abortion Act No.92 of 1996. Under this new Act a woman can procure abortion on demand within the first 12 weeks of pregnancy. The thrust of this thesis is based on the hypothesis that a woman's decision to seek abortion is a highly individual decision which neither the church nor one's culture can succeed imposing any control measures against. This essentially means that moral-ethical considerations engendered by one's religio-cultural orientation are in fact inconsequential for individual decision making and implementation. The secondary hypothesis is that while the above may be true, it does not necessarily exonerate the individual from her religio-cultural conditioning and thus creating a dissonance between the woman and her significant others. These may be one's family, church or any close associations . It is in this respect that the study examines three trajectories which, it is claimed, are constitutive of the Africa in contemporary communities. These are: the African traditional culture, the Christian heritage and the culture of human rights as practised within a democratic society. The study looks at the ramifications of what happens when these three perspectives interact, with a particular focus on abortion under the new abortion Act. A recovery of certain elements of African resources is argued for which, it is suggested, can hold in creative tension and healthy balance women's desire to exercise their reproductive rights while not compromising both their religious leanings and cultural roots. In this regard concepts of ubuntu, impilo, ubomi-mpilo and African spirituality are carefully examined and delineated with the eventual purpose of finding accommodative framework within the three trajectories numerated above. This thesis is by no means exhaustive . It is an exploratory study intended to open up a serious discuss!on, specifically on issues of human sexuality on which both the African culture and the Christian faith have been silent. But that silence, as the thesis goes on to show, has not been without its casualties, especially for African women. It is this dangerous silence which the study challenges and seeks to break. / Thesis (M.Th.)-University of Natal, Pietermaritzburg, 1998.

The introduction of the Termination of Pregnancy Act, No. 92 of 1996 was welcomed by pro-choice groups but it did raise strong opposition from pro-life groups. The pro-life/pro-life dichotomy reflects the polarization of extreme views and forms the basis of the intense abortion debate with little opportunity to reconcile the views. Although abortions are common in South Africa, not many studies have explored the experiences of women, men and health professionals related to abortions. This study aimed at fulfilling this gap. Adopting a qualitative paradigm and a feminist research design, it explored the psychosocial, religious and ethical considerations which affect women’s decision-making, and men’s and health professionals’ views on abortion. Analysis of the data was carried out by means of critical discourse analysis and presented according to several themes. The data challenges the conventional pro-life/pro-choice dichotomy. Despite deciding on the abortion, the language used by the women reflected decidedly pro-life views. None of them expressed the view that abortion was right. Their narratives reflected various structural conditions that pushed them into making the abortion decision. Despite living in a predominantly pronatalistic world, society generally prescribes the ideal conditions under which pregnancy and childbirth should occur. Thus pregnancy outside of the institution of marriage is frowned upon. Circumstances resulting from dominant pronatalistic and patriarchal discourses and practices that have made women unequal partners in society, force women to opt for decisions such as abortion. While the focus is on the fulfilment of women’s rights, from an individual liberal perspective, there is a general failure to appraise the structural conditions that fail women, thereby rendering women’s choices to be constrained by their social and financial circumstances. Based on the results of the study proposals are made with regard to future research on abortion, and policy and practice. / Thesis (Ph.D.)-University of KwaZulu-Natal, Durban, 2013.

Women and men’s experiences and needs in relation to induced abortion, and their views on the prevention of unintended pregnancies were explored through questionnaire studies at 10 and13 Swedish women’s clinics (Papers I–IV). Among 798 women in age range 14 – 49, 35% had experience of at least one previous abortion, and in the age range 20 – 49, 41%. The risk factors for repeat abortion were having children (Odds Ratio [OR] = 2.57), lack of emotional support (OR 2.09), unemployment or sick leave (OR 1.65), tobacco use (OR 1.56), and low educational level (OR 1.5). Among 590 men in age range 16 – 63, 32% had been involved in at least one previous abortion. The risk factors were, being a victim of violence or abuse (OR 2.62), unemployment or sick leave (OR 2.58), and having children (OR 2.0). Tobacco use was common, among both women (33%) and men (50%), and among those with repeat abortion 41% and 57%, respectively. Some considered societal efforts important for prevention, (Paper I–II). Overall care-satisfaction (Paper III) was high (74% of women and 52% of men). For women, factors associated with high care-satisfaction were being well treated by the staff (OR 11.78), sufficient pain relief (OR 3.87), adequate information about the gynaecological examination (OR 2.25), suitable contraceptive counselling (OR 2.23), and accessibility to the clinic by phone (OR 1.91). For men, the factors were being well treated by the staff (OR 5.32) and adequate information about the abortion procedure (2.64). Existential experiences and needs related to abortion were investigated among 499 women. Three components were identified (Paper IV): existential thoughts (61% of women), existential practices (48%), and humanisation of the foetus (67%). A higher presence of existential components correlated with difficulty in deciding to abort and poor psychological wellbeing after the abortion. Interviews with 24 women and 13 men on their experiences and needs related to home abortion and views on the prevention of unwanted pregnancies revealed two overarching themes (Paper V). Home abortion increased autonomy: both women and men demonstrated self-care ability. However, autonomy was related to dependence: the desire to be treated with empathy and respect on equal terms and receive adequate information adapted to individual needs. They were motivated to avoid a subsequent abortion, but planned contraceptive follow-ups were rare. Both individual and societal challenges were implied: women and men experiencing repeat abortion appeared more disadvantaged and abortion involved complex aspects beyond medical procedures and routines. Thus, abortion care should be continuously evaluated to ensure care satisfaction, safety, and contraceptive adherence. Preventive efforts would include work opportunities, sex and relationship education, and cheap and effective contraceptives. Minimising differences between socioeconomic groups is important, and both individuals and society should share the responsibility for these efforts. / De senaste åren har kvinnor fått ökade möjligheter att välja mellan olika abortprocedurer, vilket medfört att andelen medicinska aborten har ökat och utgör 89% av alla inducerade aborter före utgången av graviditetsvecka 9. Den medicinska aborten kan avslutas i hemmet om kvinnan så önskar och inga hinder finns. Generellt finns begränsad kunskap om kvinnor och framför allt män som är involverade i en abort. Socialstyrelsens register ger endast information om; vilken vecka aborten avslutas i, abortmetod (medicinsk/ kirurgisk), kvinnans ålder, kommuntillhörighet, antal barn och tidigare aborter. Det innebär att det finns begränsad möjlighet att undersöka eventuella skillnader mellan olika grupper. En relativt hög andel (40%) av de abortsökande kvinnorna har erfarenhet av att ha gjort minst en tidigare abort, men kunskap om den gruppen är begränsad. Det övergripande syftet med den här avhandlingen var att undersöka kvinnors och mäns upplevelser och behov i samband med en abort och deras syn på förebyggande insatser. Kvantitativa och kvalitativa metoder har använts i de olika delarbetena (I– V) samt teoretiska modeller som utgår från folkhälso- och omvårdnadsperspektiv. Samtliga studier är godkända av den regionala etikprövningsnämnden i Uppsala. Delarbete I–IV bygger på resultat från en multicenter studie som genomfördes 2009, där 10 och 13 svenska kvinnokliniker deltagit. Syftet med delstudie I och II var att undersöka riskfaktorer för upprepad abort bland kvinnor och män. Två enkäter (kvinna/man) delades ut på kliniken i samband med att kvinnorna sökte för abort. Enkäten besvarades av 798 kvinnor efter genomgången abort. Männen som var involverade i graviditeten blev tillfrågade att delta i studien av kvinnorna och 590 män besvarade enkäten. Separata frankerade kuvert bifogades, vilket möjliggjorde att kvinnorna och männen kunde besvara enkäten oberoende av varandra. Resultatet i delarbete I och II visade att 35% av 798 kvinnor i åldern 14 – 49 hade erfarenhet av minst en tidigare abort och den andelen var högre i åldern 20 – 49; 41%. Upprepad abort var associerat med; att ha barn (Odds Ratio [OR] = 2.57), brist på emotionellt stöd (OR 2.09), att vara arbetslös eller sjukskriven (OR 1.65), rökning/snusning (OR 1.56), och låg utbildningsnivå (OR 1.5). För de 590 männen i åldern 16 – 63 hade 32% erfarenhet av minst en tidigare abort. Upprepad abort var associerat med; att ha varit utsatt för våld eller tvång (OR 2.62), att vara arbetslös eller sjukskriven (OR 2.58), och att ha barn (OR 2.0). Daglig tobaksanvändning var vanligt förekommande bland både kvinnor (33%) och män (50%), men vanligare bland dem med erfarenhet av upprepad abort (41%/57%). Konkreta åtgärder som kvinnor och män med aborterfarenhet efterfrågar i det förbyggande arbetet är fler arbetstillfällen, mer och bättre kvalitet på sexoch samlevnadsundervisningen i skolan, hög tillgänglighet till billiga och effektiva preventivmedel samt kvalificerad rådgivning. Slutsatserna i delarbete I och II är att kvinnor och män med erfarenhet av en abort löper hög risk för en upprepad abort. Personer med erfarenhet av upprepad abort är mer socioekonomiskt utsatta. Att minska skillnader mellan olika socioekonomiska grupper kan därför vara av betydelse i det förebyggande arbetet med oönskade graviditeter. Delarbete III syftade till att undersöka hur nöjda kvinnor och män upplevt vården i samband med en inducerad abort samt att identifiera faktorer som har samband med en hög grad av tillfredsställelse med vården. De flesta var nöjda med vården, men en fjärdedel (26%) av kvinnorna och nästan hälften av männen (48%) var inte helt nöjda. Den viktigaste faktorn för hög tillfredsställelse med vården var att ha fått ett gott bemötande bland både kvinnor (OR 11.78) och män (OR 5.32). Andra faktorer av betydelse var för kvinnorna att ha fått tillfredsställande; smärtlindring (OR 3.87), information om den gynekologiska undersökningen (OR 2.25), och preventivmedelsrådgivning (OR 2.23), samt att det var lätt nå kliniken via telefon (OR 1.91). För männen var även information om abortproceduren en viktig faktor för deras totala tillfredsställelse med vården (2.64). Slutsatserna i delarbete III är att en fjärdedel av kvinnorna och varannan man inte var helt nöjda, vilket indikerar att abortvården kan förbättras, speciellt avseende männen. Bland både kvinnor och män, är ett positivt bemötande från personalen den viktigaste faktorn för en tillfredsställande upplevelse av vården i samband med abort. Delarbete IV syftade till att undersöka förekomsten av existentiella tankar, känslor och handlingar bland 499 kvinnor som gjort en abort. Genom faktoranalys identifierades olika existentiella komponenter relaterade till en inducerad abort. Resultatet visade att sex av tio kvinnor hade existentiella tankar om livet, döden, mening och moral. Nästan hälften av kvinnorna uppgav att de hade behov att genomföra en symbolisk handling i relation till aborten, och 67% tänkte på fostret i termer av ett barn. Högre grad av existentiella faktorer korrelerade med större svårighet att fatta beslut om abort, och ett sämre psykiskt välbefinnande efter aborten. Slutsatserna i delarbete IV är att existentiella känslor, tankar och handlingar i samband med abort är vanligt förekommande. Detta är för vårdpersonalen en utmanande aspekt som inte självklart inkluderas i abortvården och dess styrdokument. Syftet med delarbete V, som var en kvalitativ studie, var att undersöka kvinnors och mäns upplevelser och behov i samband med hemabort. Syftet var även att belysa deras syn på samhälleliga åtgärder för att förebygga oönskade graviditeter. Kvinnorna rekryterades från fem olika kvinnokliniker och männen tillfrågades om att delta i studien genom kvinnorna. Tjugofyra kvinnor och 13 män intervjuades via telefon. Innehållsanalysen mynnande ut i två övergripande teman; autonomi som beskriver att beslutet om abort och valet av metod var väl genomtänkt av kvinnan, men oftast med stöd av partner. Hemmiljön ökade deras integritet och kontroll, vilket också underlättade deras möjligheter att fritt uttrycka och dela känslor; beroende som beskriver kvinnors och mäns önskan att bli behandlade med värdighet och respekt och att få tillfredsställande information som är individuellt anpassad för deras behov. Resultatet indikerar att hemabort ställer höga krav på vårdpersonalens kommunikationsförmåga. Kvinnor och män var motiverade att förebygga en ny oönskad graviditet men ett planerat återbesök var ovanligt. I det förebyggande arbetet av oönskade graviditeter ansågs fast arbete, förbättrad kommunikation/utbildning och subventionerade preventivmedel som viktigt. Slutsatserna i delarbete V är att hemabort ökar kvinnors och mäns autonomi, men samtidigt finns ett uttalat beroende av att vårdpersonalen utformar vården individuellt och med respekt för olika livssituationer. Rutiner och uppföljning bör därför kontinuerligt utvärderas för att säkerställa både kvaliteten av abortvården men också följsamheten i användningen av preventivmedel. Oönskade graviditeter och aborter är inte frågor som enbart berör kvinnor eller hälso- och sjukvården, det är större än så, ett delat ansvar som berör både individer och samhället.

Thesis (Ph. D.)--Ohio State University, 2007. / Title from first page of PDF file. Includes bibliographical references (p. 63-68).

Thesis (Ph. D.)--Ohio State University, 2007. / Full text release at OhioLINK's ETD Center delayed at author's request