The purpose of this thesis is to assist the Swedish energy company NIBE Energy Systems in their studies of adaptive regulation applicable to electrical water heaters. Due to coming energy classifications of these appliances in the European Union, NIBE Energy Systems needs to use adaptive regulation, called Smart Control, to keep their products in the best possible energy class and remain competitive to the market. By using this Smart Control regulation a 2-3 % improve-ment of efficiency can be credited the system. This is a small number, but heavily needed, since the energy classes are based on the idea that the European Union is provided with electricity from coal condensate power resulting in a 40 % maximum efficiency. Furthermore, doing noth-ing will result in some water heaters not being approved to use on the market from 2015 due to low efficiency. The thesis is made out of three sections; product-/literature studies of products already commercially available using similar principles, data analysis on existing Smart Controlled water heater and recommendations to the company for future development of their own system. Limitations have been made through simplified calculations and thermodynamic assumptions. A conclusion can still be made from the thesis; electrical water heaters using Smart Control saves 10 - 15 % of electrical energy use today in a real world environment. Main sources to this thesis have been data analysis, Internet, brochures and conversations with the mentors. / Syftet med det här examensarbetet är att assistera det svenska energiföretaget NIBE i deras stu-dier av adaptiv reglering beträffande företagets sortiment av varmvattenberedare. På grund av kommande energiklassificering av dessa inom EU behöver NIBE Energy Systems använda en adaptiv reglering kallad Smart Control, för att placera deras produkter i bästa möjliga energiklass och fortsätta vara konkurrenskraftiga på marknaden. Genom att använda denna Smart Control får 2-3 % verkningsgrad tillgodoräknas systemet. Detta kan tyckas vara ett litet tillskott men är istället mycket nödvändigt. Eftersom energiklasserna är baserade på tanken att hela EU förses med el från kolkondenskraftverk, resulterar det i en teoretisk maximal verkningsgrad av 40 %. Görs ingenting blir vissa varmvattenberedare ej godkända att sälja redan år 2015. Rapporten består av tre delar; produkt-/litteraturstudie av varor som redan finns kommersiellt tillgängliga och använder liknande principer, dataanalys av ett existerande system som styrs av Smart Control och rekommendationer till företaget för framtida utveckling av ett eget system. Avgränsningar har gjorts genom att till viss del förenkla och anta värden i beräkningar och termodynamisk teori. En slutsats kan trots detta dras i arbetet; eluppvärmda varmvattenberedare som använder sig av en Smart Control sparar i dagsläget 10 - 15 % elenergi i en verklig miljö. Huvudsakliga källor i arbetet har varit mätdataanalys, Internet, broschyrer och konversationer med handledarna.

As society becomes increasingly digitalised, pressure is put on public organisations to keep up with technological developments. Thus, digital transformations, which is a strategic relocation of the business, have become essential for organisations. Digital transformations are associated with complexity and a high failure rate, partly due to organisational barriers and the necessity of structural changes and possessing several dynamic capabilities. Private organisations have led the way in the era of integrating technology with business, and public organisations have attempted to follow. As a result, governing inspired by private organisations have been developed for public organisations, namely new public management. However, this governing does not cover values essential for public organisations, e.g., public value, nor facilitating digital transformations. Governance that enables adaptation and responsiveness as well as creating public value is necessary, e.g., adaptive and agile governance. This thesis aims to investigate digital transformation in public organisations and the effect governing principles have on it. The study also explores the potential of adaptive governance and if digitalisation can enable municipalities to work with sustainability. To answer this, an exploratory study is conducted, which includes a case study, and a framework is constructed based on a literature review together with four in-depth interviews with scientists. The framework is then applied to the case study, consisting of 11 semi-structured interviews. The findings indicate that digital transformations of public organisations can be conducted without considering governing principles. However, governance can affect how successful the transformation is and what value creation it can bring. Using governance that does not facilitate the transformation could impact its success. Adaptive governance can solve many issues in municipal digital transformations, but may not solely be the solution. It emphasises learning and trial and-error and observes the transformation through an ecosystem perspective. However, the practical implications of it are limited as no methods exist. Thus, combinations with other governing principles may be required. Additionally, digitalisation cannot enable municipalities to achieve sustainability aims on its own. Instead, digital technologies are tools that the municipality can use to achieve sustainability. The study contributes to research by investigating the effect governing principles has on digital transformations of public organisations in a Swedish context, which previously was lacking. The framework can provide a guide and analysis tool for public organisation’s digital transformation, and shows potential to be applied in practice. / När samhället blir alltmer digitaliserat pressas offentliga organisationer att hålla jämna steg med den tekniska utvecklingen. Således har digitala transformationer, som är en strategisk förflyttning av verksamheten, blivit väsentligt för organisationer. Digitala transformationer är förknippade med komplexitet och hög andel misslyckanden, delvis på grund av nödvändiga strukturella förändringar och innehav av flertalet dynamiska kapaciteter, såväl som organisatoriska hinder. Privata organisationer har lett vägen i att integrera teknik med verksamheten och offentliga organisationer har försökt följa med. Detta har resulterat i att styrningen av offentliga organisationer inspirerats av näringslivet, nämligen new public management. Denna styrning täcker dock inte värden som är viktiga för offentliga organisationer, t.ex. offentligt värde, eller underlättar digitala transformationer. Styrning som möjliggör anpassning och lyhördhet samt skapar offentligt värde är nödvändigt, exempelvis adaptiv och agil styrning. Denna uppsats syftar till att undersöka digitala transformationer i offentlig sektor och vilken effekt styrande principer har på det. Studien undersöker också potentialen för adaptiv styrning och om digitalisering kan göra det möjligt för kommuner att arbeta med hållbarhet. För att svara på detta genomförs en undersökande studie, som inkluderar en fallstudie, och ett ramverk skapas baserat på en litteraturgenomgång tillsammans med fyra djupintervjuer med forskare. Ramverket tillämpas sedan på fallstudien, bestående av elvasemistrukturerade intervjuer. Resultaten tyder på att digitala transformationer av offentliga organisationerkan genomföras utan att ta hänsyn till styrande principer, men styrningen kan påverka hur optimal transformationen är och vilket värdeskapande den kan ge. Att använda styrning som inte underlättar transformationen kan påverka hur framgångsrik den är. Adaptiv styrning har förmågan att lösa många problem som finns i kommunala digitala transformationer, men är inte enskilt lösningen. Den betonar lärande och experimenterande samt observerar transformationen ur ett ekosystemsperspektiv. De praktiska implikationerna av den är dock begränsade, då den inte innehar specifika metoder. Således kan kombinationer med andra styrande principer krävas. Därtill medför inte digitalisering att kommuner uppnår hållbarhetsmål på egen hand. Istället bör digital teknik ses som verktyg som kommuner kan använda för att uppnå hållbarhet. Studien bidrar till forskning genom att undersöka vilken effekt styrande principer har på digital transformation inom offentliga organisationer ur ett svenskt perspektiv, vilket saknas i tidigare forskning. Ramverket kan tillhandahålla ett guide- och analysverktyg för offentliga organisationers digitala transformation och visar potential att kunna användas i praktiken.

För att minska energiförbrukningen och höja kapaciteten vid virkestorkning kan adaptiv styrning användas. Adaptiv styrning är en typ av processåterkoppling som visar på hur torkningen fortskrider och kan användas för att styra torkprocessen optimalt. Adaptiv styrning har funnits till kammartorkar länge. Tvärcirkulerande kanaltorkar (TC) liknar kammartorkar och man vill nu införa adaptiv styrning på dem. Syftet med studien var att analysera förutsättningarna för att tillämpa adaptiv styrning i TC-torken. En fältstudie genomfördes där funktionen adaptiv fuktkvotsberäkning som används som styrvariabel vid adaptiv styrning kontrollerades. Klimatmätningar under torkning genomfördes för att kontrollera om temperaturgivarna ger en bra bild av klimatet vid torksatsen.  Resultatet visar att funktionen adaptiv fuktkvotsberäkning stämmer överens för start- och slutfuktkvot i TC-torken. Funktionen fungerade något sämre på satser som innehöll virke med blandade dimensioner. Klimatmätningarna visar att temperaturgivarna återskapar klimatet vid virkessatsen på ett korrekt vis. Simuleringar visar att virket idag övertorkas och att en viss förkortning av torktiden hade varit möjlig. Det finns goda förutsättningar för att tillämpa adaptiv styrning i TC-torken

Transition delay in boundary-layer flows is achieved via reactive control of flow instabilities, i.e. Tollmien-Schlichting (TS) waves. Adaptive and model-based control techniques are investigated by means of direct numerical simulations (DNS) and experiments. The action of actuators localised in the wall region is prescribed based on localised measurement of the disturbance field; in particular, plasma actuators and surface hot-wire sensors are considered. Performances and limitations of this control approach are evaluated both for two-dimensional (2D) and three-dimensional (3D) disturbance scenarios. The focus is on the robustness properties of the investigated control techniques; it is highlighted that static model-based control, such as the linear-quadratic- Gaussian (LQG) regulator, is very sensitive to model-inaccuracies. The reason for this behaviour is found in the feed-forward nature of the adopted sensor/actuator scheme; hence, a second, downstream sensor is introduced and actively used to recover robustness via an adaptive filtered-x least-mean-squares (fxLMS) algorithm. Furthermore, the model of the flow required by the control algorithm is reduced to a time delay. This technique, called delayed-x least-mean-squares (dxLMS) algorithm, allows taking a step towards a self-tuning controller; by introducing a third sensor it is possible to compute on-line the suitable time-delay model with no previous knowledge of the controlled system. This self-tuning approach is successfully tested by in-flight experiments on a motor-glider. Lastly, the transition delay capabilities of the investigated control con- figuration are confirmed in a complex disturbance environment. The flow is perturbed with random localised disturbances inside the boundary layer and the laminar-to-turbulence transition is delayed via a multi-input-multi-output (MIMO) version of the fxLMS algorithm. A positive theoretical net-energy- saving is observed for disturbance amplitudes up to 2% of the free-stream velocity at the actuation location, reaching values around 1000 times the input power for the lower disturbance amplitudes that have been investigated. / I den här avhandlingen har reglertekniska metoder tillämpats för att försena omslaget från ett laminärt till ett turbulent gränsskikt genom att dämpa tillväxten av små instabiliteter, så kallade Tollmien-Schlichting vågor. Adaptiva och modellbaserade metoder för reglering av strömning har undersökts med hjälp av numeriska beräkningar av Navier-Stokes ekvationer, vindtunnelexperiment och även genom direkt tillämpning på flygplan. Plasmaaktuatorer och varmtrådsgivare vidhäftade på ytan av plattan eller vingen har använts i experimenten och modellerats i beräkningarna. Prestanda och begränsningar av den valda kontrollstrategin har utvärderats för både tvådimensionella och tredimensionella gränsskiktsinstabiliteter. Fokus har varit på metodernas robusthet, där vi visar att statiska metoder som linjär-kvadratiska regulatorer (LQG) är mycket känsliga för avvikelser från den nominella modellen. Detta beror främst på att regulatorer agerar i förkompenseringsläge (”feed-foward”) på grund av strömningens karaktär och placeringen av givare och aktuatorer. För att minska känsligheten mot avvikelser och därmed öka robustheten har en givare införts nedströms och en adaptiv fXLMS algoritm (filtered-x least-mean-squares) har tillämpats.                  Vidare har modelleringen av fXLMS-algoritmen förenklats genom att ersätta överföringsfunktionen mellan aktuatorer och givare med en lämplig tidsfördröjning.  Denna  metod som kallas för dxLMS (delayed-x least-mean-squares) kräver att ytterligare en givare införs långt uppströms för att kunna uppskatta hastigheten på de propagerande instabilitetsvågorna. Denna teknik har tillämpats framgångsrikt för reglering av gränsskiktet på vingen av ett segelflygplan. Slutligen har de reglertekniska metoderna testas för komplexa slumpmässiga tredimensionella störningar som genererats uppströms lokalt i gränsskiktet. Vi visar att en signifikant försening av laminärt-turbulentomslag äger rum med hjälp av en fXLMS algoritm. En analys av energibudgeten visar att för ideala aktuatorer och givare kan den sparade energiåtgången på grund av minskad väggfriktion vara upp till 1000 gånger större än den energi som använts för reglering.