<p>Att ha ett autismspektrumtillstånd innebär en omfattande störning i utvecklingen som karaktäriseras av stora brister i förmågan till social interaktion, kommunikation och i hög utsträckning ett ritualistiskt och stereotypt beteende. Det finns en stor variation i uppvisade svårigheter och hur barn svarar på en intervention, vilket försvårar att dra samstämmiga slutsatser om vad som är effektiv träning för barnen. De mest studerade behandlings­programmen är de med tidig intensiv hembaserad beteende­intervention (EIBI). I denna studie undersöktes 11 barn före och efter ett års träning med beteendeterapeutisk intensiv­träning inom rutinvården. Syftet var att se om träningen påverkade barnens adaptiva förmågor och förändring av problembeteenden. Analysen visade en ökning i positiv riktning av adaptiva förmågor i genom­­snitt med 3,7 standardpoäng (Vineland Adaptive behaviour Scales, VABS), men var inte statistiskt signifikant. På domänen Communication (kommunikation) fanns en statistisk signifikant ökning i positiv riktning av standardpoäng med 12,8 poäng. Barnens skalpoäng på Maladaptiv index minskade i positiv riktning i genom­snitt med 3,9 skalpoäng, vilket inte var statistiskt signifikant. På subdomän Communication written (att läsa och skriva) fanns en statistiskt signifikant ökning i positiv riktning med 3,7 skalpoäng, och tendens till ökning med 1,6 skalpoäng på sub­domän Communication expressiv (att kunna uttrycka sig verbalt). På domänen Daily Living Personal (ADL-anpassning till dagligt liv) fanns skillnad på råpoängs­nivå. Undersökningen är gjord på ett litet antal barn och utan kontroll­grupp, vilket har gjort de positiva fynden svåra att generalisera. Samtidigt är området mycket svårstuderat, vilket diskuteras.</p>

Att ha ett autismspektrumtillstånd innebär en omfattande störning i utvecklingen som karaktäriseras av stora brister i förmågan till social interaktion, kommunikation och i hög utsträckning ett ritualistiskt och stereotypt beteende. Det finns en stor variation i uppvisade svårigheter och hur barn svarar på en intervention, vilket försvårar att dra samstämmiga slutsatser om vad som är effektiv träning för barnen. De mest studerade behandlings­programmen är de med tidig intensiv hembaserad beteende­intervention (EIBI). I denna studie undersöktes 11 barn före och efter ett års träning med beteendeterapeutisk intensiv­träning inom rutinvården. Syftet var att se om träningen påverkade barnens adaptiva förmågor och förändring av problembeteenden. Analysen visade en ökning i positiv riktning av adaptiva förmågor i genom­­snitt med 3,7 standardpoäng (Vineland Adaptive behaviour Scales, VABS), men var inte statistiskt signifikant. På domänen Communication (kommunikation) fanns en statistisk signifikant ökning i positiv riktning av standardpoäng med 12,8 poäng. Barnens skalpoäng på Maladaptiv index minskade i positiv riktning i genom­snitt med 3,9 skalpoäng, vilket inte var statistiskt signifikant. På subdomän Communication written (att läsa och skriva) fanns en statistiskt signifikant ökning i positiv riktning med 3,7 skalpoäng, och tendens till ökning med 1,6 skalpoäng på sub­domän Communication expressiv (att kunna uttrycka sig verbalt). På domänen Daily Living Personal (ADL-anpassning till dagligt liv) fanns skillnad på råpoängs­nivå. Undersökningen är gjord på ett litet antal barn och utan kontroll­grupp, vilket har gjort de positiva fynden svåra att generalisera. Samtidigt är området mycket svårstuderat, vilket diskuteras.

Ahlm Ekholm, Linda (2022). Men va? Hon kan inte ha autism! En systematisk forskningsöversikt. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag: Min förhoppning är att detta examensarbete ska bidra med kunskap och förståelse kring flickor med autism. I kunskapsbidraget ligger även att identifiera kännetecken hos flickor med autism samt presentera strategier för att upptäcka och stödja flickor med autism. Syfte och frågeställningar: Syftet med forskningsöversikten är att systematiskt identifiera evidensbaserad kunskap kring vilka skillnader som kan ses mellan flickor och pojkar med autismdiagnos samt identifiera vilket stöd/vilka anpassningar flickor med autism kan vara i behov av. Förhoppningen är att under denna process även kunna beskriva specifika kännetecken hos flickor med autism samt presentera strategier som specialpedagoger och annan skolpersonal kan använda i mötet med dessa flickor. Frågeställningar: Vilka skillnader i symtom kan identifieras hos flickor och pojkar med autism?   Vilka kännetecken kan identifieras hos flickor med autism?Vilket stöd/vilka anpassningar kan flickor med autism vara i behov av? Teori: I denna forskningsöversikt kommer stämplingsteorin användas som teoretisk referensram. Inom stämplingsteorin ses utvecklingen av en människas beteende som en process där denne påverkas av hur andra uppfattar och stämplar oss. Under bearbetning och analys av material kommer jag utgå från ett salutogent och ett relationellt perspektiv. Under diskussion kommer jag avslutningsvis referera till dilemmaperspektivet. Metod: Detta examensarbete är utformat som en systematisk forskningsöversikt där fokus ligger på att sammanställa och analysera vetenskapliga artiklar. Artiklar söktes i tre olika databaser vilka därefter sorterades utifrån en rad inklusions- och exklusionskriterier. Ett värderingsverktyg användes därefter för att säkerställa de vetenskapliga artiklarnas relevans och detta resulterade i nio artiklar. Slutligen genomfördes en innehållsanalys av de nio artiklar som ingår i översikten vilket resulterade i sju övergripande teman i redovisning av resultat. Resultat: I resultat identifierades framförallt skillnader inom adaptiv förmåga och psykisk hälsa. Då flickor rapporteras ha en högre adaptiv förmåga och uppvisa särskild sårbarhet i sitt psykiska mående. Vidare identifierades en rad kännetecken som t. ex. lingvistiska markörer, lekmönster under rastaktivitet och skillnader i specialintresse. I resultat presenteras vikten av tidig upptäckt och kunskap kring flickors autism som en avgörande faktor för att flickorna ska få rätt stöd i skolan. Vidare är flickor med autism i behov av stöd i sociala sammanhang. Specialpedagogiska implikationer: Denna forskningsöversikt kan med fördel användas av såväl specialpedagoger som annan skolpersonal för att bidra med kunskap och förståelse kring flickor med autism. Då skolans arbete ska vila på vetenskaplig grund med insikt i aktuell forskning kan denna översikt bidra till att rätt stöd och insatser sätts in i ett tidigt skede för att motverka ohälsa och skolfrånvaro.  Nyckelord: Adaptiv förmåga, autism, flickor, kamouflage, kännetecken