Bakgrund: För att förbättra kommunikationen mellan aktörer i byggprojekt under produktionsskedet finns stor potential i att implementera nya information- och kommunikationsteknologier. I litteraturen förklaras implementeringar av dessa teknologier utifrån flera olika aspekter. En aspekt vars inverkan dock inte studerats i stor utsträckning är hur den tidpunkt som byggprojektet befinner sig i påverkar implementeringen, trots att tidsaspekten är en av projektet som organisationsforms viktigaste särdrag. Syfte: Studien syftar till att utforska förutsättningarna för implementering av informations- och kommunikationsteknologier i byggproduktion under olika faser av produktionsskedet. Metod: Studien utgår från teorier kring innovationsprocessen, implementering av innovation och teknologi tillsammans med teorier kring projektbaserat arbete och spårbundenhet i organisationer. Studien är genomförd som en fallstudie på byggbolaget Skanska där två byggprojekt undersöks i dess produktionsskede. Intervjuer genomfördes där faktorer bakom implementeringsprocessen av informations- och kommunikationsteknologier och förändringar av förutsättningar för denna process mellan två tidpunkter, produktionsstarten och mitt i produktionsskedet, kunde visas. Slutsatser: Studien visar att förutsättningarna för implementering av teknologier i byggproduktion förändras under produktionsskedet. Två huvudsakliga skillnader i förutsättningar identifierades, större tillgänglighet av tidsresurser och förekomst av aktiviteter som formar normen vid produktionsstarten jämfört med mitt i produktionsskedet. Studien visar även att dessa förutsättningar har en stor inverkan på implementeringen av teknologier vilket hindrar implementering av teknologier efter produktionsstarten. / Background: To improve communication between actors in construction projects during production phase there is great potential of new information and communication technologies. The literature explains the implementations of these technologies from several aspects. One aspect, which needs further research, is how the period which a construction project is in impacts the implementation, since the time aspect is one of the most important characteristics of a project. Purpose: This study aims to explore the prerequisites for implementing new information and communication technologies in production during different periods of the production phase of a construction project. Methodology: This study is based on theories on the innovation process, implementation process of innovation and technology together with theories on project management and path dependency in organizations. The study was conducted as a case study at the construction company Skanska, where two construction projects were investigated in their respective production phase. Interviews were conducted where factors behind the implementation process of information and communication technologies were shown. Changed prerequisites for this process between two of the project’s phases, the production start and the middle of production phase, were also revealed. Conclusions: This study shows that the prerequisites for implementing technologies in construction change during the construction phase. Two major differences were identified; greater availability of time resources and the presence of activities that form the norm, at the start of production compared to the middle of the production phase. This study also shows that these prerequisites have a major impact on the implementation of technologies, which result in difficulties in implementing the technologies after the start of the production.

Recent breakthroughs within technology and data science have initiated talks of a new emerging industrial revolution, being the fourth of its kind. This revolution, titled as Industry 4.0, implies further digitalization with AI and machine learning helping pave the way for improved robotic interconnection, decentralized decisions and linking the physical world with the virtual world. An important enabler for the transformation is 5G which will allow higher data speed, lower latency of communication, and improved network resilience, compared to its precursor 4G. That being said, a successful 5G rollout and adoption is not an easy task, especially for low-middle income countries. The 5G technology and the innovations it enables, could act as major economical catalysts for these countries and thus it is important to understand the potential barriers they are facing. To help clarify the matter, this study included a conduction of semi-structured interviews with some of the most important actors in the Malaysian 5G ecosystem. The ambition was to uncover the biggest barriers impeding the adoption of 5G technologies, as well as key enabling factors accelerating it. The results showed that low fibre infrastructure development, obscure pricing of 5G spectrum, high trait of complexity among 5G technology and associated innovations, customer unawareness, potential hampering of innovation due to a Single Wholesale Network approach (SWN), and a “Chicken or Egg”-dilemma between infrastructure providers and 5G application providers, represent the main barriers for a successful 5G implementation in Malaysia. At the same time, enabling factors such as a strong governmental backing, increased demand amongst end-users, high competitiveness of the telecommunication industry, and the SWN potentially mitigating the "Chicken or Egg"-dilemma were also identified and presented. An external validity assessment showed that most of the barriers could also be applied to neighbouring countries within the Southeast Asia region, providing practical implications for policy makers and industry actors working with the adoption of 5G technology within low-middle income countries. / De senaste genombrotten inom teknik och datavetenskap har föranlett diskussioner om närmandet av en ny industriell revolution, som blir den fjärde av sitt slag. Denna revolution som har fått tituleringen ”Industry 4.0”, väntas innebära ytterligare framsteg inom digitalisering med hjälp av AI och maskininlärning, vilket banar vägen för förbättrad robotkoppling, decentraliserade beslut och sammanlänkning av den fysiska och virtuella världen. En viktig delkomponent för denna transformation är 5G som väntas möjliggöra högre datahastighet, lägre kommunikationsfördröjning och förbättrad nätverkselasticitet jämfört mot sin föregångare 4G. En framgångsrik utrullning av 5G är dock inte en lätt uppgift, särskilt för låg- och medelinkomstländer. Tekniken bakom 5G och de innovationer den möjliggör, kan agera viktiga ekonomiska katalysatorer för dessa länder och därför blir det viktigt att förstå de potentiella hinder som de står inför. För att bättre förstå problemet genomfördes i den här studien semistrukturerade intervjuer med några av de viktigaste aktörerna i Malaysias 5G-ekosystem. Ambitionen var att avslöja de största hindren som hämmar införandet av 5G-teknik, samt viktiga möjliggörande faktorer som påskyndar denna process. Resultaten visade att låg fiberutveckling, oviss prissättning av 5G-spektrum, hög komplexitet bland 5G-teknik och tillhörande innovationer, kundomedvetenhet, potentiella innovationshämningar till följd av en ”Single Wholesale Network”-strategi (SWN) samt ett "Kyckling eller ägg"-dilemma mellan infrastrukturleverantörer och leverantörer av 5G-applikationer, utgör de främsta barriärerna för en framgångsrik 5G-utrullning i Malaysia. Samtidigt identifierades de viktigaste möjliggörande faktorerna som statligt stöd, ökad efterfrågan bland slutanvändare, den höga konkurrenskraften inom telekommunikationsindustrin samt SWN-strategins potentiellt positiva påverkan på "Kyckling eller ägg"-dilemmat. En extern validitetsbedömning visade att de flesta av barriärerna även kunde tillämpas på närliggande inom Sydostasien, vilket genererade praktiska implikationer för beslutsfattare och branschaktörer som arbetar med införandet av 5G-teknik inom låg-och medelinkomstländer.