• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 4
  • 1
  • Tagged with
  • 5
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

En strukturjämförelse mellan PPS, Wenells projektmodell och Compledge Knowledge Providers projektmodell

Krebbs, Jens January 2003 (has links)
Projekt används i företag för att utföra en aktivitet. Det finns ett antal kriterier som ett projekt skall uppfylla för att bli kallat ett projekt. Vid genomförandet av ett projekt följs en projektmodell för stöd och riktlinjer så att slutmålet kan uppnås. En projektmodell har flera faser, där varje fas har sin egen understruktur av dokumentation och milstolpar. Arbetets syfte är att illustrera, genom en jämförelse, hur tre olika projektmodeller är konstruerade. Jämförelsen mellan dessa projektmodeller ger en överblick om hur modellerna är uppbyggda i förhållande till varandra. Det har utförts en kontroll av ifall modellerna kan komplettera varandra samt om viss dokumentation, milstolpar och andra projektsteg enbart förekommer i vissa modeller. En litteraturstudie genomfördes där en metamodell skapades för att kunna jämföra de olika projektmodellerna. Projektmodellerna jämfördes med avseende på fasernas innehåll. Utifrån analysen av den utförda litteraturstudie har det konstaterats att det finns dokumentation och milstolpar som är gemensamma i de olika projektmodellerna. Det har även framkommit att viss dokumentation och milstolpar endast förekommer i vissa modeller.
2

En strukturjämförelse mellan PPS, Wenells projektmodell och Compledge Knowledge Providers projektmodell

Krebbs, Jens January 2003 (has links)
<p>Projekt används i företag för att utföra en aktivitet. Det finns ett antal kriterier som ett projekt skall uppfylla för att bli kallat ett projekt. Vid genomförandet av ett projekt följs en projektmodell för stöd och riktlinjer så att slutmålet kan uppnås. En projektmodell har flera faser, där varje fas har sin egen understruktur av dokumentation och milstolpar.</p><p>Arbetets syfte är att illustrera, genom en jämförelse, hur tre olika projektmodeller är konstruerade. Jämförelsen mellan dessa projektmodeller ger en överblick om hur modellerna är uppbyggda i förhållande till varandra. Det har utförts en kontroll av ifall modellerna kan komplettera varandra samt om viss dokumentation, milstolpar och andra projektsteg enbart förekommer i vissa modeller.</p><p>En litteraturstudie genomfördes där en metamodell skapades för att kunna jämföra de olika projektmodellerna. Projektmodellerna jämfördes med avseende på fasernas innehåll. Utifrån analysen av den utförda litteraturstudie har det konstaterats att det finns dokumentation och milstolpar som är gemensamma i de olika projektmodellerna. Det har även framkommit att viss dokumentation och milstolpar endast förekommer i vissa modeller.</p>
3

Påverkansfaktorer vid ett IT-projekt : En fallstudie om hur viktiga påverkansfaktorer bör hanteras och dess påverkan i olika faser i ett IT-projekt / Impacting factors in an IT-project

Entero, Jeanivie, Georgsson, Johanna January 2020 (has links)
Syfte – Ett IT-projekt påverkas av faktorer som i olika faser på olika sätt leder till positiva eller negativa konsekvenser. Dessa faktorer bör identifieras, analyseras och hanteras för att skapa ett lyckat IT-projekt. Därmed är studiens syfte: Undersöka viktiga aspekter som påverkar ett IT-projekt. Metod – En fallstudie med intervjuer på ett utvalt fallföretag har genomförts. Intervjuerna har analyserats med hjälp av det teoretiska ramverket för att därefter besvara studiens två frågeställningar och uppnå syftet med studien. Resultat – Resultatet från fallstudien visar på 16 faktorer som påverkar ett IT-projekt: strategi, ledarskap, stöd, team, management, plan, extern, kultur, förändring, process, kommunikation, teknik, utbildning, användare och egenmakt. Faktorerna ledarskap, stöd, kompetens, kultur och kommunikation är betydelsefulla i alla projektets faser medan de övriga faktorerna visar sig har mer eller mindre påverkan beroende på vilken fas projektet befinner sig i. Faktorernas betydelse på projektet och faserna varierar även beroende på projektmedlemmarnas roll. Resultatet från fallstudien redogör för de tre viktigaste faktorerna som bidrar till om ett projekt blir lyckat eller ej vilka är: kommunikation, ledarskap och egenmakt. Implikationer – Studien ger en generell bild över hur påverkansfaktorer i ett IT-projekt bör hanteras. De viktigaste faktorerna i olika faser belyses, därmed kan studiens resultat finnas som en vägledning för verksamheter som arbetar med IT-projekt. Studien kan finnas som stöd för verksamheter genom att identifiera de faktorer som avgör om projektet blir lyckat eller ej. Begränsningar – Denna studie har genomförts på ett fallföretag. Om fler fallföretag blivit studerade hade reliabiliteten blivit större. / Purpose – An IT project is affected by factors in different phases that in different ways lead to positive or negative consequences. These factors should be identified, analyzed and managed to create a successful IT project. The purpose of the study is thus to: Investigate important aspects that affect an IT project. Method – A case study with interviews at a selected case company has been conducted. The interviews were analyzed using the theoretical framework in order to answer the study's two questions and achieve the purpose of the study. Findings – The result from the case study shows 16 factors that affect an IT project: strategy, leadership, support, team, management, plan, external, culture, change, process, communication, technology, education, users and empowerment. The factors of leadership, support, competence, culture and communication are important in all phases of the project, while the other factors appear to have more or less influence depending on the phase of the project. The results from the case study describe the three most important factors that contribute to whether or not a project is successful: communication, leadership and empowerment. Implications – The study provides a general picture of how impacting factors in an IT project should be managed. The most important factors in different phases are highlighted, thus the study's results can serve as a guide for businesses working on IT projects. The study can be used to support businesses by identifying the factors that determine whether the project is successful or not. Limitations – This study was conducted at one company. If more case companies had been studied, reliability would have been greater.
4

Information Management between Project Phases : The Value Creation Process of Recognizing Digital Waste between Construction and Operational Phases / Informationshantering mellan projektfaser : Värdeskapandet att känna igen digitalt avfall mellan bygg- och driftsfaser

Berndt Shin, Diana January 2021 (has links)
Digitalization as a driving force in the AEC industry is no longer a new subject when talking about accelerating innovation and solving environmental challenges. Traditional approaches can limit some of these outcomes and typically imply that many issues that could have been predicted with early involvement of stakeholders, are recognized in much later stages of the project at great expense. In a long run outlook, the operational phase of a building is notably the most demanding if accounting the lifecycle perspective of a building. Still, why is O&amp;M lagging in adopting integrated models? This thesis approaches this subject from the assumption that Information Management plays a strategic role to oversee the different demands, urgencies and use from both sides.  The first theoretical framework used was Lean Management’s main premise that value is created through the identification of waste in a continuous improvement process. The second theoretical framework presented was to analyze the findings with the intention to simulate an optimal context for information flow and understand where the biggest bottlenecks are. The findings show that the perceived value on the information added is low from actors actually feeding the model, a bit higher from project managers but an essential part of information managers responsibility. Main issues related to digitalization were directly linked to the lack of communication between teams, lack of standards across different teams as well as difficulty in finding effective and accurate information. Practical issues with high information models related by the industry also demonstrate a necessity of more roles focused on information management. A model based on the five principles of Lean Management is in equivalence to Information Management is presented and then inserted as enablers for a continuous improvement cycle. Based on the findings, further research can evaluate in more detail the view from operational teams towards information management roles. / Digitalisering som en drivande kraft i AEC-industrin är inte längre ett nytt ämne när man talar om att påskynda innovation och lösa miljöutmaningar. Traditionella tillvägagångssätt kan begränsa vissa delar av resultatet och många frågeställningar som kunde ha besvarats genom ett tidigt engagemang av intressenter, blir lösta i mycket senare skeden av projektet, till stora kostnader. På lång sikt är driftsfasen i ett byggprojekt den mest krävande när man tittar på livscykeln av en byggnad. Så varför ingår inte O&amp;M i integrerade modeller? Denna uppsats tar sig an detta ämne utifrån antagandet att informationshantering spelar en strategisk roll för att övervaka de olika kraven, hur brådskande det kan vara och användningen från båda sidor. Den första teoretiska utgångspunkten som användes var Lean Managements huvudsakliga premiss att värde skapas genom identifiering av avfall i en kontinuerlig förbättringsprocess. Den andra teoretiska utgångspunkten som användes var för att analysera resultaten med avsikten att simulera ett optimalt sammanhang för informationsflöde och förstå var de största flaskhalsarna låg. Resultaten visar att det upplevda värdet på den tillagda informationen är lågt från aktörer som faktiskt matar modellen, lite högre för projektledare men en viktig del av informationschefernas ansvar. Problemen relaterade till digitalisering var direkt kopplade till bristen på kommunikation mellan team, brist på standarder mellan olika team samt svårigheter att hitta effektiv och korrekt information. Praktiska problem med informationsmodeller relaterade till branschen visar också att det behövs fler roller som fokuserar på informationshantering. En modell baserad på Lean Management fem olika principer är i likhet med Information Management-praxis och presenteras och infogas sedan som möjliggörare för en kontinuerlig förbättringscykel. Baserat på resultaten kan vidare forskning utvärdera mer detaljerat synen från operativa team mot informationshanteringsroller.
5

Förändrade förutsättningar för implementering av teknologier i ett byggprojekts produktionsskede / Changed prerequisites for implementing technologies in a construction project during the production phase

Berggren, Anna January 2019 (has links)
Bakgrund: För att förbättra kommunikationen mellan aktörer i byggprojekt under produktionsskedet finns stor potential i att implementera nya information- och kommunikationsteknologier. I litteraturen förklaras implementeringar av dessa teknologier utifrån flera olika aspekter. En aspekt vars inverkan dock inte studerats i stor utsträckning är hur den tidpunkt som byggprojektet befinner sig i påverkar implementeringen, trots att tidsaspekten är en av projektet som organisationsforms viktigaste särdrag. Syfte: Studien syftar till att utforska förutsättningarna för implementering av informations- och kommunikationsteknologier i byggproduktion under olika faser av produktionsskedet. Metod: Studien utgår från teorier kring innovationsprocessen, implementering av innovation och teknologi tillsammans med teorier kring projektbaserat arbete och spårbundenhet i organisationer. Studien är genomförd som en fallstudie på byggbolaget Skanska där två byggprojekt undersöks i dess produktionsskede. Intervjuer genomfördes där faktorer bakom implementeringsprocessen av informations- och kommunikationsteknologier och förändringar av förutsättningar för denna process mellan två tidpunkter, produktionsstarten och mitt i produktionsskedet, kunde visas. Slutsatser: Studien visar att förutsättningarna för implementering av teknologier i byggproduktion förändras under produktionsskedet. Två huvudsakliga skillnader i förutsättningar identifierades, större tillgänglighet av tidsresurser och förekomst av aktiviteter som formar normen vid produktionsstarten jämfört med mitt i produktionsskedet. Studien visar även att dessa förutsättningar har en stor inverkan på implementeringen av teknologier vilket hindrar implementering av teknologier efter produktionsstarten. / Background: To improve communication between actors in construction projects during production phase there is great potential of new information and communication technologies. The literature explains the implementations of these technologies from several aspects. One aspect, which needs further research, is how the period which a construction project is in impacts the implementation, since the time aspect is one of the most important characteristics of a project. Purpose: This study aims to explore the prerequisites for implementing new information and communication technologies in production during different periods of the production phase of a construction project. Methodology: This study is based on theories on the innovation process, implementation process of innovation and technology together with theories on project management and path dependency in organizations. The study was conducted as a case study at the construction company Skanska, where two construction projects were investigated in their respective production phase. Interviews were conducted where factors behind the implementation process of information and communication technologies were shown. Changed prerequisites for this process between two of the project’s phases, the production start and the middle of production phase, were also revealed. Conclusions: This study shows that the prerequisites for implementing technologies in construction change during the construction phase. Two major differences were identified; greater availability of time resources and the presence of activities that form the norm, at the start of production compared to the middle of the production phase. This study also shows that these prerequisites have a major impact on the implementation of technologies, which result in difficulties in implementing the technologies after the start of the production.

Page generated in 0.0472 seconds