Denna studie har behandlat hur projektresultatet påverkas av relationen mellan leverantöreroch dess beställare då en agil projektform tillämpas. Vidare har det även studerats om andrafaktorer i det externa nätverket kan påverka relationen och därmed projektresultatet. För attkunna undersöka detta har studien baserats på teorier kring projektresultat, där tid, kostnadoch kvalitet varit i fokus. Externa aktörer har analyserats med hjälp av nätverksteorier. Detinsamlade materialet baserades på tio kvalitativa intervjuer med både beställare ochleverantörer som tillsammans tillämpar en agil projektform. Studiens resultat visar att agilaprojektformer möjliggör bättre kommunikation som är en förutsättning för att uppnå önskatprojektresultat. Denna kommunikation kräver resurser i form av en koordinerandeprojektledare på beställarsidan. Med hjälp av en god kommunikation kan motsättningar frånexterna aktörer i nätverket hanteras och projektprocessen fortlöper mer effektivt.

Globaliseringen har medfört en ökad konkurrens på marknaden vilket tvingar företag att flytta utomlands eller effektivisera sina processer för att fortsätta vara framgångsrika. För att effektivisera sina processer måste även företag prioritera olika processer och öka utnyttjandegraden på de processer som skapar värde för kunden. Följande fallstudie undersöker hur tillgängligheten påverkas om stödjande processer separeras från värdeskapande processer. Syftet med studien är att studera sambandet mellan materialhantering och tillgänglighet i produktion för att förstå effekten av att separera stödjande och värdeskapande processer. Studien har utförts på företaget Gunnebo Industrier där författarna tagit fram lösningsförslag för att företaget ska kunna separera operatörer från logistiska aktiviteter. Med hjälp av nulägesanalys och tester har följande resultat uppkommit; Genom att frigöra operatör från logistiska aktiviteter kan operatören ägna större del av sin tid till värdeskapande aktiviteter vilket medför en ökad tillgänglighet i produktionen.

<p>Denna studie handlar om storbankernas interna värdeskapande processer med de anställda för att kunna skapa lojala kunder. Fokus ligger på just den interna marknadsföringen då denna måste vara effektiv för att den externa marknadsföringen ska bli framgångsrik. Ambitionen med undersökningen är att analysera vilka marknadsföringsstrategier de traditionella storbankerna bör använda sig av för att skapa lojala kunder. Detta krävs då den svenska bankmarknaden idag karaktäriseras av en mättad marknad. Konkurrensen är hård på grund av att både mindre svenska nischbanker och nya utländska aktörer försöker ta storbankernas marknadsandelar.</p><p>För att storbankerna ska kunna skapa lojala kunder måste de få dem hög involverade. Utifrån denna undersökning kan man dock se att bankkunderna inte är involverade när det gäller relationen till sin bank. Kunderna är viktigare för banken än vad banken är för kunderna.</p>

Denna studie handlar om storbankernas interna värdeskapande processer med de anställda för att kunna skapa lojala kunder. Fokus ligger på just den interna marknadsföringen då denna måste vara effektiv för att den externa marknadsföringen ska bli framgångsrik. Ambitionen med undersökningen är att analysera vilka marknadsföringsstrategier de traditionella storbankerna bör använda sig av för att skapa lojala kunder. Detta krävs då den svenska bankmarknaden idag karaktäriseras av en mättad marknad. Konkurrensen är hård på grund av att både mindre svenska nischbanker och nya utländska aktörer försöker ta storbankernas marknadsandelar. För att storbankerna ska kunna skapa lojala kunder måste de få dem hög involverade. Utifrån denna undersökning kan man dock se att bankkunderna inte är involverade när det gäller relationen till sin bank. Kunderna är viktigare för banken än vad banken är för kunderna.

Från slutet på 90- talet och åren framåt har ett paradigmskifte skett inom det strategiska tänkandet, nämligen Informationsteknik. Detta innebar helt nya möjligheter för företagen att skapa värden för kunden. Kunden är inte längre en mottagare och inte heller verksamhetens upphov, utan är nu i själva verket en medproducent som är med och utformar värdeskapandet. Co-creation är en väsentlig del för utvecklingen av nya produkter och tjänster där kunden får en allt mer central roll i den värdeskapande processen. Kloka företag utnyttjar denna innovativa kraft. Mindre kloka tar en stor risk i att inte göra det. Om detta är den nya trend som vi ser framför oss varför följer inte alla företag denna? Vi antar att ett hinder är att många företag inte vet på vilket sätt de ska släppa in kunden eller hur de ska få denne delaktig. Vårt syfte är därför att ge en ökad förståelse för fenomenet co-creation, hur företag och kunder tillsammans kan skapa ett ökat värde genom att företaget gör kunden till medproducent i värdeskapandet av ett nytt erbjudande på konsumentmarknaden. Vi har sett att Internetbaserade plattformar och communities är de vanligaste sätten för företagen att skapa co-creation med sina kunder. Det mest förekommande är att företagen låter kunderna komma med innovativa idéer och lösningar på en produkt eller tjänst för att sedan vara med och rösta fram bästa förslaget. Detta koncept ett ökat värde både för företaget i form av nya förslag, utbyte av erfarenheter och gratis input. Samtidigt får kunderna sina behov bättre tillgodosedda eftersom de är med och skapar erbjudandet och de får bistå med sin kreativitet och lösningsförmåga. Vi har sett att företagen vill få kunderna mer involverade och aktiva hos företaget för att skapa en närmare relation mellan parterna och i vissa fall öka tilliten mellan dessa och därför kan också det upplevda värdet av interaktionen mellan företag och kund bli högre. Vidare att företagen involverar kunderna för att de på ett mer precist sätt ska kunna veta vilka behov som finns hos kunderna och vad de efterfrågar för att tillfredsställa dessa behov. En viktig faktor för hur mycket kunderna kan engagera sig i värdeskapandet är i vilken utsträckning företagen förser sina kunder med information och verktyg för att göra det möjligt att skapa något. Från företagets sida blir resultatet ifrån co-creation enligt oss aldrig negativt då alternativet är att göra som man alltid har gjort. I vilken utsträckning de gör co-creation aktiviteter möjliga avgör vilket resultat kunden kan få ut ifrån samskapandet och förhoppningsvis är dessa aktiviteter så pass välutformade att resultatet leder till att behovet täcks och att företaget tillsammans med kunden får ut ett högre värde genom co-creation.

Bakgrund: Digitaliseringen är en enorm drivkraft som påverkar alla organisationer vilket leder till förändringar i hur värde skapas och upplevs samt hur verksamheter styrs. Digitaliseringen har lett till ökad konkurrens vilket sätter press på organisationer anpassnings och förändringsförmåga för att kunna bibehålla konkurrensfördelar genom att skapa mer kundvärde. Genom företags värdeskapande processer skapas kundvärde och utgör därmed studiens fokus. Forskare menar att det finns ett kunskapshål gällande digitaliseringens påverkan på värdeskapande processer och vilka effekter det gett samt digitaliseringens påverkan på verksamhetsstyrning, vilket denna studie undersöker. Syfte: Denna studie syftar till att öka kunskapen om digitaliseringens effekter på LRF Konsults värdeskapande processer och vilka krav som ställs på verksamhetsstyrningen. Ytterligare ämnar studien till att bidra med djupare förståelse och kunskap till LRF Konsult och liknande företag om den pågående digitaliseringen. Metod: För att uppfylla studiens syfte tillämpas fallstudie som forskningsstrategi. Insamling av empiriskt material gjordes genom kvalitativa intervjuer med chefer, medarbetare samt kunder på fallföretaget LRF Konsult. Slutsats: Digitaliseringen påverkar de värdeskapande processerna på LRF Konsult i olika utsträckning. Gemensamt kan det dock konstateras att digitaliseringen leder till förändrade arbetsroller, nyttjande av molnbaserade digitala verktyg, ökad digital kommunikation och avmaterialisering. Effekter av detta är ökad effektivitet, tillgänglighet, flexibilitet mer frekvent kommunikation och minskade fysiska möten. Slutsatsen om digitaliseringens påverkan på kundvärdet är att kundens upplevda nytta ökar medan kundens uppoffring tillfälligtvis kan öka men på längre sikt minskar, enligt värdeekvationen ökar alltså det totala kundvärdet. I studien konstateras även att verksamhetsstyrningen påverkas av digitaliseringen. Digitaliseringen influerar de formella styrverktygen till nyttjandet av fler prestationsmått, ökade rutiner och förändring i organisationsstrukturen. För de informella styrverktygen påverkar digitaliseringen på så vis att värderingar anpassas till digitaliseringen och dess möjligheter samt att behovet av motivation och utbildning ökar för att kunna tackla digitaliseringen. / Background: Digitialization is an enormous driving force that affects all organizations, which leads to changes in how value is created and experienced, and further on also in the management control. Digitialization has led to increased competition which puts pressure on organizations' adaptability and ability to maintain competitive advantages by creating more customer value. Through company value creation processes, customer value is created and thus constitutes the focus of this study. Researchers argue that there is a gap in the impact of digitalization on value creating processes and the effects it has, and also the impact of digitalization on management control, which this study investigates. Purpose: This study aims at increasing knowledge about the effects of digitalization on LRF Konsult's value creation processes and the demands made on business management. Further, the study aims at contributing deeper understanding and knowledge to LRF Konsult and similar companies regarding the ongoing digitalization. Method: In order to fulfill the purpose of the study, case study is applied as research strategy. The gathering of empirical material was done through qualitative interviews with managers, employees and customers of the business case LRF Konsult. Conclusion: Digitalization affects the value creating processes at LRF Konsult to a varying extent. In common, however, it may be noted that digitalization leads to changing work roles, the use of cloud-based digital tools, increased digital communication and dematerialization. Effects of this are increased efficiency, availability, flexibility, more frequent communication and reduced physical meetings. The conclusion concerning the impact of digitalization on customer value is that experiencing customer benefit increases while the customer's sacrifice can temporarily increase but in the long run decreases, according to the value equation, thus increasing the total customer value. The study finds that the management control also is affected by digitalization. Formal control tools have influenced the use of more performance measurements, increased routines and change in organizational structure. For the informal control tools, digitalization impacts in such a way that values are adapted to digitalization and its possibilities, and that the need for motivation and education increases in order to tackle digitalization.

Addressing issues of high complexity, such as societal or environmental transformations, require collaboration among a multitude of actors. Therefore, inter-organisational collaborations has evolved for approaching such large-scale problems. During the last decade, the orgasational theory of ecosystems has emerged further. Knowledge ecosystems is one evolved area that has limited empirical research. To evaluate how programs can be organised to sustain value to the actors, and provide further empirical research of ecosystems, this thesis explores the value creation and value capture mechanisms of a knowledge ecosystem. The thesis analyses a case study of a neutral collaborative platform, CLOSER, in Sweden. A conceptual framework, based on the open systems perspective, network theory, and the theoretical definition of a knowledge ecosystem, is used to analyse the empirical results. The value creation and value capture mechanisms for knowledge ecosystems in this empirical case study are identified as communication channels, projects and business initiatives. The findings from this study confirm the literature surrounding knowledge ecosystems and their value mechanisms. It is also elaborated that the incentives of individual participants in the ecosystem must be taken into consideration to enhance value creation and value capture, even in knowledge ecosystems. From a system level perspective, there also needs to be proper building mechanisms in place to handle the deliverance of the knowledge outside of the internal network of the ecosystem. This to ensure nothing is lost, or lessened. The notion that business ecosystems grow from knowledge ecosystems is also adressed. However, future research is still needed to provide empirical evidence of the theory. / Samhälls- eller miljötransformationer kräver samarbete mellan en mängd olika aktörer. Organiseringsfromer som bygger på interorganisatoriskt samarbete har därför utvecklats för att tillsammans kunna ta fram lösningar på sådana storskaliga problem. Ett område inom organisationsteori som har vuxit under det senaste decenniet är ekosystem, där kunskapsekosystem är ett koncept som under senare dit har blivit mer prevalent inom teoretisk forskning. Däremot saknas det underlag inom forskningen på uhr kunskapsekosystem fungerar i praktiken. Denna avhandling tillhandahåller ny empirisk forsknning inom området genom en empirisk studie på hur värde kan skapas och tas till vara på i ett kunskapsekosystem. Det görs genom att analysera hur program kan organiseras inom ett kunskapsekosystem för att upprätthålla värde för aktörerna. Avhandlingen analyserar en fallstudie av en neutral samarbetsplattform CLOSER, i Sverige. Ett konceptuellt ramverk, baserat på ett systemperspektiv, nätverksteori och den teoretiska defenitionen av ett kunskapsekosystem, används för att analysera de empiriska resultaten.  Mekanismerna för värdeskapande och värdefångande inom kunskapsekosystem i denna empiriska fallstudie identifieras som kommunikationskanaler, project och affärsincitament. Resultaten bekräftar delvis det som står i befintlig litteratur kring värdeskapande mekanismer inom kunskapsekosystem, men framhäver även att det inte räcker att fokusera på de gemensamma målen i ett storskaligt samarbete bland en mängd olika aktörer. De individuella målen som aktörerna har måste också beaktas, inklusive deras affärsmodeller, för att se till att hela ekosystemet arbetar i samma riktning. Ur ett systemnivåperspektiv måste det också finnas ordentliga uppbyggnadsmekanismer för att förmedla kusnkap utanför systemets interna nätverk för att säkerställa att värdefull kunskap inte går till spillo. Uppfattningen att affärsverksamhetsekosystem växer fram ur kunskapekosystem diskuteras också. Framtida forskning behövs dock för ayy ge empiriska bevis för den teorin.

Bakgrund och problem: Värdeskapande är ett uttryck som funnits länge och det är en grundläggande faktor för att företag ska nå framgång i dagens konkurrenssituation. För att vara konkurrenskraftig behöver företag utgå från vad kunden efterfrågar och värderar. Kundvärde är således individuellt och bestäms utifrån kunden och det gör att det kan skapas på olika sätt. Det kan däremot vara en utmaning att veta vad kunden anser är värde innan produkten eller tjänsten är nyttjad. För att hela organisationen ska arbeta mot kundvärde på liknande sätt behövs en god styrning där syftet är att de anställda ska förstå vad som förväntas av dem. För att det ska vara möjligt behövs bra kommunikation. Enligt litteraturen finns det delade meningar kring hur kundvärde uppnås och hur det kan identifieras. Det finns begränsat med forskning kring hur företagen i praktiken arbetar med styrning mot kundvärde. Det är företag som skapar värde för kunden och det är av betydelse att de förstår kundvärde, vad det är, hur det skapas och hur det styrs i verksamheten. Kundens krav är det som företag utgår ifrån, men i slutändan är det företaget som måste uppfylla kraven för att skapa kundvärde. Det är därför av intresse att studera företags syn på kundvärde och hur de arbetar med styrning mot kundvärde för att möta kundens krav.  Syfte: Syftet med studien är att skapa en förståelse för företags syn på kundvärde och hur de arbetar med styrning mot kundvärde. Det genom att undersöka kundvärde, vad det är, hur det skapas samt betydelsefulla områden som bidrar till kundvärde.  Metod: Studiens forskningsdesign är en kvalitativ studie som innefattar en flerfallsstudie samt en abduktiv ansats. Flerfallsstudien består av två fallföretag: Atea Sverige AB och Bufab Sweden AB. Den teoretiska datainsamlingen är framför allt hämtad från OneSearch samt Google Scholar som presenterar tidigare forskning. Den empiriska datainsamling gjordes genom semistrukturerade intervjuer med fem respondenter från respektive fallföretag.  Slutsats: Det finns inget definitivt svar på hur kundvärde skapas utan det är något som växer fram genom företagets processer och genomsyrar allt ett företag gör. Genom mjuk styrning kan företag skapa och styra mot kundvärde, det innebär att det är mjuka värden och faktorer som påverkar kundvärdet. Framgångsfaktorer för att styra mot kundvärde genom mjuk styrning är engagerade och kompetenta medarbetare, tydlig kommunikation samt inkludering av hållbarhetsarbete. Fokuserar företag på dessa områden har de goda förutsättningar att leverera värde till sina kunder. / Background and problem: Value creation is an expression that has been around for a long time and it’s a fundamental factor for companies to achieve success in today's competitive situation. In order to be competitive, companies need to ensure what the customer demands and values. Customer value is individual and determined based on the customer, which means that it can be created in different ways. Therefore it can be a challenge to know what the customer considers to be value before the product or service is used. In order for the entire organization to work towards customer value in a similar way, good management is needed where the purpose is for the employees to understand what is expected of them. In order for this to be possible, good communication is needed. According to the literature, there are divided opinions about how customer value is achieved and how it can be identified. There is limited research on how companies in practice work with customer value management. It is the company that creates value for the customer and it is important that they understand customer value, what it is, how it is created and how it is managed in the business. It is based on the customer's requirements that the company creates the offer, but in the end it is the company that must meet the requirements to create customer value. It is therefore of interest to study companies' views on customer value and how they work with customer value management to meet customer requirements. Purpose: The purpose of the study is to create an understanding of companies' views on customer value and how they work with customer value management. This by examining customer value, what it is, how it is created and significant areas that contribute to customer value. Method: The study's research design is a qualitative study that includes a multiple case study and an abductive approach. The multiple case study consists of two case companies: Atea Sverige AB and Bufab Sweden AB. The theoretical data collection is primarily taken from OneSearch and Google Scholar, which presents previous research. The empirical data collection was done through semi-structured interviews with five respondents from each case company. Conclusion: There is no definitive answer to how customer value is created, but it is something that grows through the company's processes and permeates everything a company does. Through soft management, companies can create and steer towards customer value, which means that it is soft values and factors that affect customer value. Success factors for customer value through soft management are committed and competent employees, distinct communication as well as the inclusion of sustainability work. If companies focus on these areas, they are well placed to deliver value to their customers.

Digitalization as a driving force in the AEC industry is no longer a new subject when talking about accelerating innovation and solving environmental challenges. Traditional approaches can limit some of these outcomes and typically imply that many issues that could have been predicted with early involvement of stakeholders, are recognized in much later stages of the project at great expense. In a long run outlook, the operational phase of a building is notably the most demanding if accounting the lifecycle perspective of a building. Still, why is O&amp;M lagging in adopting integrated models? This thesis approaches this subject from the assumption that Information Management plays a strategic role to oversee the different demands, urgencies and use from both sides.  The first theoretical framework used was Lean Management’s main premise that value is created through the identification of waste in a continuous improvement process. The second theoretical framework presented was to analyze the findings with the intention to simulate an optimal context for information flow and understand where the biggest bottlenecks are. The findings show that the perceived value on the information added is low from actors actually feeding the model, a bit higher from project managers but an essential part of information managers responsibility. Main issues related to digitalization were directly linked to the lack of communication between teams, lack of standards across different teams as well as difficulty in finding effective and accurate information. Practical issues with high information models related by the industry also demonstrate a necessity of more roles focused on information management. A model based on the five principles of Lean Management is in equivalence to Information Management is presented and then inserted as enablers for a continuous improvement cycle. Based on the findings, further research can evaluate in more detail the view from operational teams towards information management roles. / Digitalisering som en drivande kraft i AEC-industrin är inte längre ett nytt ämne när man talar om att påskynda innovation och lösa miljöutmaningar. Traditionella tillvägagångssätt kan begränsa vissa delar av resultatet och många frågeställningar som kunde ha besvarats genom ett tidigt engagemang av intressenter, blir lösta i mycket senare skeden av projektet, till stora kostnader. På lång sikt är driftsfasen i ett byggprojekt den mest krävande när man tittar på livscykeln av en byggnad. Så varför ingår inte O&amp;M i integrerade modeller? Denna uppsats tar sig an detta ämne utifrån antagandet att informationshantering spelar en strategisk roll för att övervaka de olika kraven, hur brådskande det kan vara och användningen från båda sidor. Den första teoretiska utgångspunkten som användes var Lean Managements huvudsakliga premiss att värde skapas genom identifiering av avfall i en kontinuerlig förbättringsprocess. Den andra teoretiska utgångspunkten som användes var för att analysera resultaten med avsikten att simulera ett optimalt sammanhang för informationsflöde och förstå var de största flaskhalsarna låg. Resultaten visar att det upplevda värdet på den tillagda informationen är lågt från aktörer som faktiskt matar modellen, lite högre för projektledare men en viktig del av informationschefernas ansvar. Problemen relaterade till digitalisering var direkt kopplade till bristen på kommunikation mellan team, brist på standarder mellan olika team samt svårigheter att hitta effektiv och korrekt information. Praktiska problem med informationsmodeller relaterade till branschen visar också att det behövs fler roller som fokuserar på informationshantering. En modell baserad på Lean Management fem olika principer är i likhet med Information Management-praxis och presenteras och infogas sedan som möjliggörare för en kontinuerlig förbättringscykel. Baserat på resultaten kan vidare forskning utvärdera mer detaljerat synen från operativa team mot informationshanteringsroller.