Due to the digitalization revolution within the financial sector fintech companies are challenging the traditional banking institutes with new technologies and innovations. Robo-advisors are the new way to get personalized investment services online instead of using traditional advisory.The aim is to research the consumer adoption of robo-advisory in the Swedish financial sector. Additionally, the core emphasis throughout this thesis is on; consumers personal traits, as well as behavioral factors that impact consumers investment decision. Theories used are mostly innovation theories and behavioural theories. To investigate the aim aquantitative approach is used and a survey with 435 respondents were conducted and two probit and margin regressions was made, one for securities as the dependent variable and one for robo-advisory as the dependent variable. The results show that the adoption of robo-advisoryhas been slow in Sweden due to lack of transparency and information. Lastly, gender was the most significant factor in both regressions. / På grund av digitaliseringen inom finanssektorn utmanar fintech företagende traditionella bankinstitut en med ny teknik och nya innovationer. Robotrådgivare är det nya sättet att få personliga investeringsråd istället för att använda traditionell rådgivning. Syftet är att undersöka konsumenternas uppfattning kring robotådgivning i den svenska finans sektorn. Uppsatsen kommer baseras på konsumenternas personliga egenskaper samt beteendemässiga faktorer som påverkar konsumenternas investeringsbeslut. Teorierna som används är innovationsteorier och beteendeteorier. För att undersöka frågeställningarna har ett kvantitativt tillvägagångssättanvänts. En enkätundersökning genomfördes som resluterade i 435 respondenter. Datan från enkäten analyserades via grafer samt två probitregressioner med olika beroende variabler, värdepapper samt robotrådgivning. Resultaten visar att adoptionen av robotrådgivning har varitlångsam i Sverige på grund av bristande transparens och information. Den mest signifikanta faktorerna i båda regressionerna var kön.

Bakgrund: För att förbättra kommunikationen mellan aktörer i byggprojekt under produktionsskedet finns stor potential i att implementera nya information- och kommunikationsteknologier. I litteraturen förklaras implementeringar av dessa teknologier utifrån flera olika aspekter. En aspekt vars inverkan dock inte studerats i stor utsträckning är hur den tidpunkt som byggprojektet befinner sig i påverkar implementeringen, trots att tidsaspekten är en av projektet som organisationsforms viktigaste särdrag. Syfte: Studien syftar till att utforska förutsättningarna för implementering av informations- och kommunikationsteknologier i byggproduktion under olika faser av produktionsskedet. Metod: Studien utgår från teorier kring innovationsprocessen, implementering av innovation och teknologi tillsammans med teorier kring projektbaserat arbete och spårbundenhet i organisationer. Studien är genomförd som en fallstudie på byggbolaget Skanska där två byggprojekt undersöks i dess produktionsskede. Intervjuer genomfördes där faktorer bakom implementeringsprocessen av informations- och kommunikationsteknologier och förändringar av förutsättningar för denna process mellan två tidpunkter, produktionsstarten och mitt i produktionsskedet, kunde visas. Slutsatser: Studien visar att förutsättningarna för implementering av teknologier i byggproduktion förändras under produktionsskedet. Två huvudsakliga skillnader i förutsättningar identifierades, större tillgänglighet av tidsresurser och förekomst av aktiviteter som formar normen vid produktionsstarten jämfört med mitt i produktionsskedet. Studien visar även att dessa förutsättningar har en stor inverkan på implementeringen av teknologier vilket hindrar implementering av teknologier efter produktionsstarten. / Background: To improve communication between actors in construction projects during production phase there is great potential of new information and communication technologies. The literature explains the implementations of these technologies from several aspects. One aspect, which needs further research, is how the period which a construction project is in impacts the implementation, since the time aspect is one of the most important characteristics of a project. Purpose: This study aims to explore the prerequisites for implementing new information and communication technologies in production during different periods of the production phase of a construction project. Methodology: This study is based on theories on the innovation process, implementation process of innovation and technology together with theories on project management and path dependency in organizations. The study was conducted as a case study at the construction company Skanska, where two construction projects were investigated in their respective production phase. Interviews were conducted where factors behind the implementation process of information and communication technologies were shown. Changed prerequisites for this process between two of the project’s phases, the production start and the middle of production phase, were also revealed. Conclusions: This study shows that the prerequisites for implementing technologies in construction change during the construction phase. Two major differences were identified; greater availability of time resources and the presence of activities that form the norm, at the start of production compared to the middle of the production phase. This study also shows that these prerequisites have a major impact on the implementation of technologies, which result in difficulties in implementing the technologies after the start of the production.