Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur centrala nyckelpersoner inom konferensbranschen i Stockholm arbetar i förhållande till hållbara strategier och externa resurser under planering och utförande av konferenser. Den ämnar även att undersöka hur visionen gällande den framtida konferensen ser ut och vidare diskuteras trender och mönster som cirkulerar i branschen samt hur dessa upprätthålls. Metod: Studien är baserad på en kvalitativ flerfallsstudie innefattande tio semistrukturerade intervjuer som primär insamlingsmetod samt sekundärdata. Teori: Studiens teoretiska bakgrund baseras bland annat på två plattformar gällande mötesindustrin och affärsindustrins sektorer. Även teorier gällande hållbar utveckling, konferensbranschens huvudaktörer, trender inom branschen samt en kommunikationsmodell ligger till grund för studien. Den teoretiska referensramen fungerar som en avgränsning till vad skribenterna har valt att analysera. Empiri: Empiriavsnittet omfattar en presentation av vardera respondent samt det företag respondenten är verksam inom. Företagen som beskrivs i studien är 7A: Centralen, Kumla Herrgård, MSD AB, Linné Travel, American Express Global Business Travel, Svenska Möten, Scandic Skogshöjd, Nordic Choice Hotels samt två anonyma företag. Efter presentationen följer en sammanfattning av intervjuerna. Resultat: Studiens resultat påvisar att majoriteten av Stockholms konferensaktörer inte har en fullt utarbetad policy för ett hållbart utvecklingsarbete och att de sociala och ekonomiska aspekterna hamnar i skuggan av den miljömässiga insatsen. Mellanhandsföretagen är inte helt och hållet uppskattade bland mindre företag och konferensanläggningar i branschen på grund av misskommunikation. Mellanhandsföretagen menar att de bidrar till resursbesparingar och effektivisering gällande planering. I framtiden anser aktörerna att konferensen måste inneha ett konkret innehåll och ett tydligt syfte. Något som även måste upprätthållas är ett tydligare fokus på gästens upplevelse samt bevarandet av fysiska möten. / Purpose: The purpose of this study is to investigate in how key actors in Stockholm’s conference industry work in relation to sustainable strategies and external resources during planning and execution of conferences. It also aims to investigate trends and patterns in the industry and how the vision of the future conference is seen. Method: The study is based in a qualitative multidisciplinary study comprising ten semi structured interviews as primary collection together with secondary data. Theory: The theoretical background is based on two platforms, one describing the meeting industry, and one describing the travel business sectors. Theories regarding sustainable development, the conference industry’s key players, industry trends and a communication model is also based on this study. The theoretical framework serves a delimitation of what the authors have chosen to analyze. Empiricism: The empiricism section includes a presentation of each respondent and the company the respondent works for. The companies described are 7A: Centralen, Kumla Herrgård, MSD AB (Merck & Co., Inc., Kenilworth, NJ, USA), Linné Travel, American Express Global Business Travel, Svenska Möten, Scandic Skogshöjd, Nordic Choice Hotels and two anonymous companies. Along the presentation follows a summary of the interviews. Findings: The findings of this study have shown that the majority of Stockholm’s conference actors do not have a fully developed policy for sustainable development and that social and economic aspects end up in the shadow of the environmental effort. The intermediaries are not entirely appreciated among smaller companies and conference facilities in the industry, because of dysfunctional communication. The intermediaries, on the other hand, mean that they contribute to resource savings and efficiency in conference planning. In the future, the actors consider the conference to have a concrete content and a clear purpose. Something that must also be maintained is a clearer focus on the guest’s experience as well as the preservation of physical meetings.

Syfte - Studiens syfte var att kartlägga köpprocessen och undersöka vilken betydelse hållbarhet samt andra valkriterier har för företagskunder vid köp av företagsresor. Företagsresa syftar till en konferens eller incentiveresa som inkluderar boende, mat och transport. Metod - För att undersöka studiens syfte skapades en litteraturöversikt. Baserat på litteraturöversikten skapades sedan en intervjuguide som låg till grund för datainsamlingen i form av intervjuer. Åtta företag som genomfört företagsresor intervjuades. Den insamlade datan analyserades sedan genom tematisk analys och jämfördes med litteraturöversikten.  Resultat - Resultatet visade på att företagen följer den organisatoriska köpprocessen som inkluderade stegen problemigenkänning, köpansvar, sökprocess och valprocess. Inköpssituationen liknar ett modifierat återköp då köpet var återkommande. Företagen inkluderade liknande roller i köpbeslutsgruppen och vissa använde en resebyrå. Olika faktorer påverkade köpet. De valkriterier flest nämnde var lokalisering, möjlighet till aktiviteter, hantera allergier, tillgänglighet, restid och pris. Även hållbarhet framkom som ett valkriterium inom boende, mat och transport.  Teoretiskt bidrag - Studien bekräftar befintlig litteratur inom områdena: den organisatoriska köpprocessen, modifierat återköp, köpbeslutsgruppen samt påverkande faktorer. Covid-19 framkom som en faktor som påverkade inköpet av en företagsresa vilket var ett bidrag till teorin. Inom området valkriterier har studien visat på att vissa valkriterier som används vid inköp av andra varor och tjänster även kan appliceras vid inköpet av en företagsresa. Hållbarhet har även identifierats som något som företagen värdesätter vid inköpet, vilket är ett bidrag till den befintliga litteraturen.  Praktiskt bidrag - Besöksnäringen kan använda de identifierade valkriterierna för att utforma sitt värdeerbjudande. Studien har visat på en efterfrågan av hållbara alternativ, vilket är något besöksnäringsföretagen kan erbjuda för att attrahera nya kunder. Besöksnäringen kan använda sina hemsidor och Google annonser för att nå ut till kunder samt samarbeta med resebyråer vid försäljning av större resor.