Denna rapport är en kvalitativ undersökning av cirkulära möbelflöden som verktyg för fördröjd materialanvändning. Dagens konsumtions- och produktionsmönster är inte förenliga med målen hållbar utveckling. Genom att ersätta linjära affärsmodellerna med cirkulära affärsmodeller kan resurseffektivisering och materialbesparing åstadkommas. De har som mål att fördröja eller sluta materialcykeln vilket kräver olika insatser i designfasen som gör produkter lämpliga för återanvändning, materialåtervinning eller förlängd livscykel.  För närvarande pågår ett renoveringsprojekt av en K-märkt byggnad som tillhör CBH-skolan på KTH där även inventarierna kommer rustas upp. Möblerna kommer i första hand renoveras och återbrukas för att bli en del av ett cirkulärt möbelflöde vilket kräver implementering av cirkulära affärsmodeller. I denna studie undersöks hur återbruket av möblerna, specifikt mötesstolar, hanteras på KTH samt vilka hinder som finns i praktiken vid implementering av cirkulära affärsmodeller och återbruk. Studiens övergripande metoder för att besvara frågeställningarna består av litteraturstudier, intervjuer och inventering. Resultaten från dessa har analyserats och utvärderas i förhållande till befintliga cirkulära affärsmodeller.  Utifrån studien har det identifierats att det på KTH främst finns organisatoriska hinder på grund av avsaknaden av centraliserade beslut som främjar cirkulära möbelflöden. Det saknas ett helhetsgrepp som minskar incitamenten att styra mot ett cirkulärt flöde och det blir då enklare att agera efter linjära affärsmodeller. Dagens marknad är i mångt och mycket anpassad efter linjära affärsmodeller och det leder till att verksamheter riskerar att konkurrera ut sig själva i den cirkulära omställningen. Därför krävs en större acceptans för mer cirkulära användningsmönster och starkare incitament att få marknaden att ställa om. / This is a qualitative study about how circular furniture flow works as a tool to slow the use of material resources. Our modern ways of consumption are not aligned with sustainable development. The substitution of linear business models with circular business models can contribute to resource efficiency and material savings. The main goal of circular business models is to either slow or close the material cycle, and products need to be designed for reuse, recycling, or a prolonged life cycle.  There is an ongoing renovation of the listed building used by the school of CBH at KTH. Along with the renovation, the furniture is also being refurbished. The current furniture will primarily be renovated and reused with the goal of creating a circular furniture flow by implementing circular business models. This study examines how the refurbishment of chairs is handled at KTH by observing the main challenges for implementing circular business models. This has been done with the help of literature studies, qualitative interviews, and an inventory of chairs. The results have been analyzed and compared to existing circular business models.  Based on this study, the main challenges are identified as organizational due to the lack of centralized decisions in favor of circular furniture flows. There is a lack of a holistic approach that creates incentives to move the organization in a more circular direction and to obstruct the use of linear business models. The market is mostly adapted for linear business models, and businesses are at the risk of outcompeting themselves by adopting more circular approaches. Circular usage needs to be widely accepted with the help of stronger incentives to move in a more circular direction.

Idag talar forskare om en utveckling av digitaliseringen där allt är uppkopplat via ”Internet of Things” (IoT), eller på svenska ”Sakernas Internet”, som innebär att produkter förses med sensorer och inbyggda system. Dessa kan sedan kopplas upp mot Internet så att de olika produkterna kan kommunicera med sin omgivning. Även om forskare är oense om när detta nya paradigm kommer bryta ut, är de överens om att ett användande av IoT på rätt sätt medför fördelar då IoT optimerar och effektiviserar arbetsprocesser i företags värdekedjor. Vidare menar forskare att framgång inte längre är en fråga om teknologi, utan istället en fråga om transformationen hos företag samt vilka affärsmodeller som kan ta till vara på och skapa lönsamhet av denna utveckling. Tidigare forskning om affärsmodeller har fokuserat på innehållsmässiga aspekter i affärsmodellen och kommit fram med konceptuella modeller. En väletablerad sådan är canvas-modellen. Hur canvas-modellen kan användas i praktiken är däremot mindre utforskat. Syftet med denna uppsats har således varit att undersöka hur canvas-modellen fungerar i praktiken genom att utföra en fallstudie på Veolia Nordics nutida affärsmodell samt framtida visioner med hänsyn till Internet of Things (IoT). Uppsatsens undersökning visar att implementeringen av canvas-modellen på Veolias affärsmodell har begränsningar. I dagens ständigt föränderliga och konkurrensutsatta affärsmiljö krävs det att företag söker nya möjligheter samt utvärderar dessa mot affärssammanhang för att hitta en optimal passform. Detta innebär att företag, såsom Veolia, bör se affärsmodellen som en process som kräver progressiva förbättringar, snarare än en statisk bild över nutida data. Vidare anses canvas- modellen vara lämpligare att använda av företag som arbetar med produkter, snarare än tjänster. För att använda modellen som ett verktyg för strategiska beslut i ett företag som Veolia, är det lämpligt att den utvidgas till att karaktärisera fler byggstenar ur ett transformativt perspektiv. I utvecklingen av IoT skulle modellen exempelvis kunna anpassas utefter de särdrag inom paradigmet som forskare nämner i form av säkerhetsåtgärder och ansvarsfrågor då dessa är väsentliga att reflektera över vid beslutsfattande av strategiska initiativ. Sammanfattningsvis har studien visat vikten och nyttan av affärsmodeller samt behovet av att anpassa dessa till externa händelser såsom det nya paradigmet IoT. / Many researchers are currently discussing a development of the digitalization, where everything is connected via Internet of Things (IoT), implying that products are equipped with sensors and embedded systems. These sensors can be connected to Internet in order to communicate with their environment. Although researchers disagree on when this new paradigm will happen, they agree that the usage of IoT entails advantages for companies’ value chains, as it optimizes work processes. Furthermore, researchers argues that success not longer is a question of technology, but rather a question of the transformation of companies, and which business models that could take advantage and generate profit from this development. Previous studies regarding business models are focused on substance of the business model, which have resulted in conceptual models. One well-established model is the canvas-model. The usage of the canvas-model in practice is however less explored. The purpose of this study was thus to examine how the canvas-model works in practice by conducting a case study on the contemporary business model of Veolia Nordic. Future visions with respect to IoT have also been examined. The result of the study implies that the canvas-model is inadequate when implementing it on the business model of Veolia. The business environment is constantly changing and competitive, and businesses need to find innovative possibilities and evaluate them against the business context in order to find optimal solutions. This entails that companies, such as Veolia, should look at the business model as a process that requires progressive improvement, rather than a static image of contemporary data. Furthermore, the canvas- model is considered to be better suited for companies focusing on products, rather than services. To use the model as a tool for strategic decisions in a company like Veolia, it is appropriate that the canvas-model is extended to characterize more building blocks from a transformative perspective. When looking at the development of IoT, the model could be further adapted along the specificities within the paradigm, for example along the terms of security and liability issues, as these are important to consider when making decisions about strategic initiatives. This study has shown the importance of business models and the need to adapt these to external occurrences, such as the new paradigm IoT.