Syftet med denna undersökning är att undersöka hur undervisningen om partikelmodellen bedrivs i årskurserna 4–6 och hur undervisningen utformas. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativt inriktade intervjuer med fem olika lärare som undervisar inom No-ämnena i de aktuella årskurserna. Resultatet visar att alla fem lärarna undervisar om fasövergångar och materians byggstenar, men att lärarna fördjupar sig inom olika delar av dessa områden.  Lärarna i undersökningen väljer olika undervisningsmetoder när de undervisar om partikelmodellen: Traditionell undervisning, hypoteser, datoranimeringar, laborationer, dramatiseringar och användning av konkret material. / The purpose with this paper has been to examine how the education about the particle model in grades 4–6 is conducted and how the education is carried out. The study was carried out with the help of qualitatively directed interviews with five teachers that teach in the science subjects in the grades in question. The results show that all five teachers teach about, phase transitions and the building blocks of matter, but choose to immerse in different parts of these subjects. The teachers choose different teaching methods to teach about the particle model: Traditional teaching, hypotheses, computer animations, laboratory, dramatization and use of concrete materials.

The globalisation of the world is believed by some to homogenise individuals from different national cultures. However, the values and norms of an individual are deeply rooted in their national culture and are therefore difficult to change. Since birth these values and norms are learnt through interaction with others within a specific national culture. The differences in values of a national culture are shown in the cornerstones of the nation. These cornerstones are language, aesthetics, religion and social institutions. Differences are also shown in Hofstedes cultural dimensions, the long-term contra the short-term time perspective and also in symbols, cultural heroes and rituals. In a global world, businessmen of different national cultural backgrounds will meet illustrating these differences. We find it important to study how these differences influence a business relationship. The objective of this thesis is to study, how Swedish businessmen can overcome national cultural differences in a business relation by using relationship marketing. Furthermore, to illustrate national cultural differences, which Swedish and Japanese businessmen find important in the business relation. The study is based on depth-interviews with both Swedish and Japanese businessmen. The result of the depth-interviews shows that relationship marketing is a method to overcome differences in national cultures.

<p>The globalisation of the world is believed by some to homogenise individuals from different national cultures. However, the values and norms of an individual are deeply rooted in their national culture and are therefore difficult to change. Since birth these values and norms are learnt through interaction with others within a specific national culture. The differences in values of a national culture are shown in the cornerstones of the nation. These cornerstones are language, aesthetics, religion and social institutions. Differences are also shown in Hofstedes cultural dimensions, the long-term contra the short-term time perspective and also in symbols, cultural heroes and rituals. In a global world, businessmen of different national cultural backgrounds will meet illustrating these differences. We find it important to study how these differences influence a business relationship. The objective of this thesis is to study, how Swedish businessmen can overcome national cultural differences in a business relation by using relationship marketing. Furthermore, to illustrate national cultural differences, which Swedish and Japanese businessmen find important in the business relation. The study is based on depth-interviews with both Swedish and Japanese businessmen. The result of the depth-interviews shows that relationship marketing is a method to overcome differences in national cultures.</p>

The purpose of the study has been to investigate and shed light on practical measures companies take to create a culture that promotes learning, as well as the role of technology. It is an important topic for organizations to face major challenges regarding reskilling and upskilling of employees, to ensure that the company has the right skills for the future. We have examined 11 companies where we took a closer look at their organizational structure, how they use leadership around learning, their vision, mission and strategy for learning, what technology is used for learning (and how and why exactly these technologies), how they create and buy digital content / courses, what can be measured and used as guidelines for driving learning and finally we have looked at the challenges production companies are especially faced with. Our analysis shows that there are some common denominators in which competencies and tasks must exist and take place internally to be able to facilitate work towards a learning culture, that learning is designed after having a high business relevance, that the top management's attitude to learning is essential, that learning technologies are used frequently, there is data on learning activities that can be used as guidelines and that production companies need to take special measures to be able to include their entire workforce in their learning initiatives. Our analysis also shows that the quality and usefulness of learning technologies has accelerated in recent years and has been given a leading role in organizations' investments to improve the learning culture. In the report, we propose that companies realize the power they have to influence how learning is done by setting up and working with the essential building blocks of the learning ecosystem we have identified. / Syftet med studien har varit att undersöka och belysa praktiska åtgärder företag tar sig an för att skapa en kultur som främjar lärande, samt vilken roll teknologi har. Det är ett viktigt ämne för att organisationer står inför stora utmaningar gällande upplärning och omskolning av anställda, för att säkerställa att företaget har rätt kompetenser. Vi har undersökt 11 företag där vi har tittat närmare på deras organisationsstruktur, hur de använder sig av ledarskap kring lärande, deras vision, mission och strategi för lärande, vilka teknologier som används för lärande (samt hur och varför just dessa teknologier), hur de skapar och köper in digitalt innehåll/kurser, vad som kan mätas och användas som riktlinjer för att driva lärande och till sist har vi tittat på utmaningar produktionsföretag speciellt ställs inför. Vår analys visar att det finns några gemensamma nämnare i vilka kompetenser och arbetsuppgifter som ska finnas internt för att lättare kunna arbeta mot en lärande kultur, att lärande designas efter att ha hög affärsrelevans, att högsta ledningens inställning till lärande är essentiell, att lärande teknologier används flitigt, det finns data kring lärande aktiviteter som kan användas som riktlinjer samt att produktionsbolag behöver vidta särskilda åtgärder för att kunna inkludera hela sin arbetsstyrka i sina lärande initiativ. Vår analys visar även att kvaliteten på och nyttan av lärande teknologier har accelererat de senaste åren och har fått en huvudroll i organisationers investeringar för att förbättra lärande kulturen. I rapporten föreslår vi att företag inser makten de har att påverka hur lärande går till genom att sätta upp och arbeta med de olika delarna vi belyser är essentiella i ett lärande ekosystem.

Idag talar forskare om en utveckling av digitaliseringen där allt är uppkopplat via ”Internet of Things” (IoT), eller på svenska ”Sakernas Internet”, som innebär att produkter förses med sensorer och inbyggda system. Dessa kan sedan kopplas upp mot Internet så att de olika produkterna kan kommunicera med sin omgivning. Även om forskare är oense om när detta nya paradigm kommer bryta ut, är de överens om att ett användande av IoT på rätt sätt medför fördelar då IoT optimerar och effektiviserar arbetsprocesser i företags värdekedjor. Vidare menar forskare att framgång inte längre är en fråga om teknologi, utan istället en fråga om transformationen hos företag samt vilka affärsmodeller som kan ta till vara på och skapa lönsamhet av denna utveckling. Tidigare forskning om affärsmodeller har fokuserat på innehållsmässiga aspekter i affärsmodellen och kommit fram med konceptuella modeller. En väletablerad sådan är canvas-modellen. Hur canvas-modellen kan användas i praktiken är däremot mindre utforskat. Syftet med denna uppsats har således varit att undersöka hur canvas-modellen fungerar i praktiken genom att utföra en fallstudie på Veolia Nordics nutida affärsmodell samt framtida visioner med hänsyn till Internet of Things (IoT). Uppsatsens undersökning visar att implementeringen av canvas-modellen på Veolias affärsmodell har begränsningar. I dagens ständigt föränderliga och konkurrensutsatta affärsmiljö krävs det att företag söker nya möjligheter samt utvärderar dessa mot affärssammanhang för att hitta en optimal passform. Detta innebär att företag, såsom Veolia, bör se affärsmodellen som en process som kräver progressiva förbättringar, snarare än en statisk bild över nutida data. Vidare anses canvas- modellen vara lämpligare att använda av företag som arbetar med produkter, snarare än tjänster. För att använda modellen som ett verktyg för strategiska beslut i ett företag som Veolia, är det lämpligt att den utvidgas till att karaktärisera fler byggstenar ur ett transformativt perspektiv. I utvecklingen av IoT skulle modellen exempelvis kunna anpassas utefter de särdrag inom paradigmet som forskare nämner i form av säkerhetsåtgärder och ansvarsfrågor då dessa är väsentliga att reflektera över vid beslutsfattande av strategiska initiativ. Sammanfattningsvis har studien visat vikten och nyttan av affärsmodeller samt behovet av att anpassa dessa till externa händelser såsom det nya paradigmet IoT. / Many researchers are currently discussing a development of the digitalization, where everything is connected via Internet of Things (IoT), implying that products are equipped with sensors and embedded systems. These sensors can be connected to Internet in order to communicate with their environment. Although researchers disagree on when this new paradigm will happen, they agree that the usage of IoT entails advantages for companies’ value chains, as it optimizes work processes. Furthermore, researchers argues that success not longer is a question of technology, but rather a question of the transformation of companies, and which business models that could take advantage and generate profit from this development. Previous studies regarding business models are focused on substance of the business model, which have resulted in conceptual models. One well-established model is the canvas-model. The usage of the canvas-model in practice is however less explored. The purpose of this study was thus to examine how the canvas-model works in practice by conducting a case study on the contemporary business model of Veolia Nordic. Future visions with respect to IoT have also been examined. The result of the study implies that the canvas-model is inadequate when implementing it on the business model of Veolia. The business environment is constantly changing and competitive, and businesses need to find innovative possibilities and evaluate them against the business context in order to find optimal solutions. This entails that companies, such as Veolia, should look at the business model as a process that requires progressive improvement, rather than a static image of contemporary data. Furthermore, the canvas- model is considered to be better suited for companies focusing on products, rather than services. To use the model as a tool for strategic decisions in a company like Veolia, it is appropriate that the canvas-model is extended to characterize more building blocks from a transformative perspective. When looking at the development of IoT, the model could be further adapted along the specificities within the paradigm, for example along the terms of security and liability issues, as these are important to consider when making decisions about strategic initiatives. This study has shown the importance of business models and the need to adapt these to external occurrences, such as the new paradigm IoT.