Abstract Vårt syfte med föreliggande studie är att undersöka hur makt, motstånd och delaktighet kommer till uttryck i relationen mellan barnet och pedagogen i samband med samlingen. Vi har valt att studera dessa olika perspektiv utifrån en samling eftersom det är en aktivitet som fångat vårt gemensamma intresse. För att kunna besvara vårt syfte samt frågeställningar kommer vi göra en kvalitativ studie. Vi kommer genomföra observationer på två olika förskolor för att ta reda på naturligt förekommande skeenden samt beteenden från barnen och de vuxna. Studiens resultat analyseras med hjälp av Michel Foucaults teori om makt och motstånd, delaktighetsperspektivet samt det institutionella perspektivet.  Resultatet av studien visar att förskolans regler och rutiner finns framför allt för att kunna upprätthålla en social ordning. Samlingens struktur synliggör vilka normer som finns och det är normbrotten som åskådliggör institutionens osynliga regler. Barnens brott mot normen har framhävts både av pedagogerna samt av barnen själva. Pedagogerna har använts sig av olika styrningstekniker för att styra barnen mot önskvärd riktning. Barnens motstånd gentemot pedagogernas styrning har yttrat sig genom olika strategier såsom ignorans, protester, tystnad, passiv motsträvighet samt ändring av en befintlig regel. Barns delaktighet i samlingen visade sig variera eftersom barn är individuella och därav olika behov. Somliga barn har gjort sig delaktiga på eget bevåg och vissa barn har behövt stöd av en vuxen. Pedagogernas förhållningssätt har visat sig ha betydelse för barns delaktighet genom att de kan utmana de barn som inte gör sig hörda på eget initiativ samt tysta de barn som tar stor plats. / Abstract Vårt syfte med föreliggande studie är att undersöka hur makt, motstånd och delaktighet kommer till uttryck i relationen mellan barnet och pedagogen i samband med samlingen. Vi har valt att studera dessa olika perspektiv utifrån en samling eftersom det är en aktivitet som fångat vårt gemensamma intresse. För att kunna besvara vårt syfte samt frågeställningar kommer vi göra en kvalitativ studie. Vi kommer genomföra observationer på två olika förskolor för att ta reda på naturligt förekommande skeenden samt beteenden från barnen och de vuxna. Studiens resultat analyseras med hjälp av Michel Foucaults teori om makt och motstånd, delaktighetsperspektivet samt det institutionella perspektivet.  Resultatet av studien visar att förskolans regler och rutiner finns framför allt för att kunna upprätthålla en social ordning. Samlingens struktur synliggör vilka normer som finns och det är normbrotten som åskådliggör institutionens osynliga regler. Barnens brott mot normen har framhävts både av pedagogerna samt av barnen själva. Pedagogerna har använts sig av olika styrningstekniker för att styra barnen mot önskvärd riktning. Barnens motstånd gentemot pedagogernas styrning har yttrat sig genom olika strategier såsom ignorans, protester, tystnad, passiv motsträvighet samt ändring av en befintlig regel. Barns delaktighet i samlingen visade sig variera eftersom barn är individuella och därav olika behov. Somliga barn har gjort sig delaktiga på eget bevåg och vissa barn har behövt stöd av en vuxen. Pedagogernas förhållningssätt har visat sig ha betydelse för barns delaktighet genom att de kan utmana de barn som inte gör sig hörda på eget initiativ samt tysta de barn som tar stor plats.

This study aims to examine intertextual patterns in Greek myths regarding relationships between 35 mortal women and four male gods; Apollo, Dionysos, Poseidon and Zeus, chosen due to their many relationships with mortal women. The material consists of ancient texts from 800 B.C. to 200 A.D. to get a diachronic perspective. Intertextuality as an analysis method is used to bring out similarities and differences between the stories and the characters. A gender perspective is applied to gender roles and what was expected from a man and a woman in Greek society and how the societal values are reflected in myth.                       The analysis addresses how women were presented before the relationship with the god, their treatment in the relationship, if the relationship resulted in a child and how the women’s life turned out after the god’s presence. The results show that there are visible intertextual patterns between myths regarding the relationships between mortal women and male gods. The myths reflect the ancient patriarchal society where women are given little attention, are passive and perceived as victims. The gods and men in these myths are viewed as active, brave, strong and as superior over the women. In contrast to the strong and brave men, the study has concluded that active women can be found, although rarely, but that they were punished for stepping over the natural boundaries of active men and passive women.