Bakgrund: Leukemi-blodcancer är en sjukdom som ökar tillväxten av omogna vita blodkroppar i benmärgen och rubbar den normala blodbildningen vilket leder till anemi och en ökad infektionskänslighet. Akut lymfatisk leukemi (ALL) är en akut form av leukemi som framför allt drabbar barn och ungdomar. De vanligaste symtomen är feber, trötthet, smärta och blekhet. Behandlingarna pågår under en längre tid med allvarliga biverkningar som är intensiva för barn och föräldrar. Föräldrarna utgör en stor del av barnets familj, därmed påverkas deras välbefinnande av barnens lidande till följd av sjukdomen. Sjukdomen medför risken att barnet eventuella avlider.  Syfte: Syftet med studien var att undersöka föräldrars upplevelse av att ha ett barn som drabbats av akut lymfatisk leukemi (ALL). Metod: En kvalitativ litteraturstudie med en induktiv ansats valdes då den var lämplig utifrån studiens syfte som var att undersöka föräldrars upplevelser. Datainsamlingen skedde via databaserna Pubmed och Cinahl. Den insamlade data kvalitetsgranskades enligt Fribergs (2022b) granskningsfrågor för kvalitativa studier.   Resultat: Resultatet sammanfogades till tre huvudteman och sju subteman vilka återspeglar föräldrarnas upplevelser. De tre huvudteman är I väntan på diagnos och påbörjan av behandling, Former av stöd och Hemkomst efter ALL behandling på sjukhuset.  Slutsats: Det är av största vikt att beakta familjen som ett system när ett barn insjuknar i en sjukdom som akut lymfatisk leukemi (ALL). Till följd av denna utmanande period upplever föräldrar ett lidande, därmed är det avgörande att sjuksköterskan implanterar en familjefokuserad omvårdnad. Detta för att ge en tryggare och bättrad omvårdnad där både barn och föräldrar beaktas.

Bakgrund: Akut lymfatisk leukemi (ALL) är den vanligaste cancerformen bland barn och ungdomar och kan innebära stor fysisk och psykisk påfrestning hos föräldrar och barn. När barnet drabbas av ALL kan föräldrar känna oro och rädsla för att förlora barnet. Syfte: Syftet med studien var att belysa föräldrars upplevelser när barnet har drabbats av akut lymfatisk leukemi (ALL). Metod: En litteraturstudie med induktiv ansats genomfördes där elva artiklar granskades och valdes till resultat. Resultat: I resultatet framkom huvudkategorin: Upplevelse av att vara förälder till barn som drabbats av ALL med underkategorier: att känna livet krascha, att känna otillräcklighet, att oroas över ekonomin, att känna behov av förändrade föräldrastrategier och att blicka framåt. Andra huvudkategorin var Upplevelse av sjuksköterskans betydelse med underkategorier: att känna emotionellt stöd och att uppleva behov av information och undervisning. Föräldrar upplevde kommunikation med sjuksköterska som viktigt och hjälpte föräldrar hantera påfrestningen. Vid bristande kommunikation upplevde föräldrar att sjuksköterskan undanhöll information och tilliten till sjuksköterskan försvann. Slutsats: Studien kan ge kunskap om föräldrars upplevelser när barnet drabbas av ALL och vilka behov som finns av hjälp och stöd. Mer forskning krävs för att undersöka på vilket sätt sjuksköterskan kan underlätta för föräldrar under den påfrestande tiden. / Background: Acute lymphocytic leukemia (ALL) is the most common cancer in children and youth and may cause great physical and psychological burden on parents and children. Parents might worry and fear losing the child when their child has ALL. Aim: The aim of this study was to explore parent's experiences when their child suffered from acute lymphocytic leukemia (ALL). Method: A literature review with an inductive structure was performed where eleven articles were analyzed and chosen for results. Result: The result presents main category: Experience of being a parent off a child affected by ALL with subcategories: to feel life crashing, to feel insufficient, to worry about economics, to feel the need of changing parent strategies, to focus ahead. The second main category was The experience of the importance of the nurse with subcategories: to feel emotional support and to experience the need for information and education. Parents experienced that communication with the nurse was important and helped parents manage burden. Lack of communication made parents experience that the nurse withheld information and the trust disappeared. Conclusions: The study can provide knowledge about parent's experiences when their child has ALL and the need of help and support. More research is required to investigate in which way the nurse can ease parent's burden during the stressful time.