Sjukvården ska bedrivas patientsäkert och höga krav ställs på dess utövare att agera rätt i pressade situationer. Då det inte anses säkert eller etiskt korrekt att öva på patienter är sjukvården i behov av en form av utbildning för att kunna utbilda sin personal i så kallade högrisk- sällan-händelser. Simuleringsträning har dokumenterade resultat på teamarbete och tekniska kunskaper för flera professioner och inte bara inom sjukvården. Då säker vård, samarbete i team och tekniskt kunnande alla är egenskaper och kompetenskrav som ställs på sjuksköterskor inom akutsjukvård behövs en utbildning för att säkerställa att denna kompetens finns och utvecklas. Syftet med studien var att undersöka om och i så fall hur simuleringsträning påverkar sjuksköterskans omhändertagande av en akut sjuk patient. Metoden som användes var en allmän litteraturöversikt. Datainsamlingen genomfördes i databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO, samt via manuella sökningar. Totalt identifierades 15 vårdvetenskapliga artiklar som var publicerade mellan år 2010–2020, vilka svarade på studiens syfte. Analysmetoden innebar en integrerad analys. Utifrån den integrerade analysen identifierades två kategorier; Sjuksköterskans personliga utveckling och Sjuksköterskans kliniska utveckling.  Resultatet visade att simuleringsträning gjorde att sjuksköterskor upplevde sig få en ökad förmåga till att initialt omhänderta och bedöma akut sjuka patienter. Det identifierades även att simuleringsträning förbättrade kommunikationen vid teamarbete. Utöver det visade resultatet att efter genomförda simuleringsträningar hade sjuksköterskornas självförtroende ökat och stressen som upplevdes i akuta situationer minskat ju mer de fick simuleringsöva. Även trygghet i användandet av hjälpmedel ökade.  Slutsatsen för den här studien är att simuleringsträning inom akutsjukvården kan bidra till ökad kunskap om sjukdomstillstånd och specifik behandling. Vidare kan den bidra till ökad patientsäkerhet i det akuta omhändertagandet genom förbättrat teamarbete och förbättrad självkänsla hos sjuksköterskorna.

Många akutmottagningar har problem med stora patienttillströmningar och överfyllda väntrum. Det beror delvis på att många söker vård där trots att de bedöms som ej akut sjuka ur rent medicinsk synpunkt. Syftet med studien var att belysa de ej akut sjuka patienternas upplevelser av bemötandet på akutmottagning. Det är en utsatt patientgrupp då deras omvårdnad och behov ofta kommer i skuggan av de patienter som prioriteras vara akut sjuka. Patienter som beskrivs som ej akut sjuka är de som har fått en låg prioriteringsgrad enligt den prioriteringsskala som använts.Studien grundades på en dataanalys av sex kvalitativa artiklar där Evans (2003) modell användes. Det resulterade i två huvudteman; Respekt, vänlighet, omtänksamhet, information viktigt i bemötandet och En god relation fick patienterna att känna sig bekräftade, samt fem subteman. Det framkom att patienternas upplevelser och förväntningar av bemötandet handlade om att bli bemötta med respekt, vänlighet och omtänksamhet. Vikten av en god relation med personalen betonades då bristande information och bemötande var en av de största orsakerna till missnöje. Väntetiden upplevdes mest negativ och var det största hindret för att de ej akut sjuka patienterna skulle känna sig nöjda. De kände sig ofta bortglömda och åsidosatta. I resultatet framkom att patienterna oftast nöjde sig med små åtgärder för att känna sig bra bemötta och omhändertagna. Slutsatsen är att omvårdnaden kan förbättras genom ett bättre bemötande och att mer information ges på akutmottagningarna. / Program: Fristående kurs