Vårdgivaren är skyldig att ständigt arbeta för att utveckla och säkra kvaliteten i vården. Forskning visar att reflektion hjälper medarbetaren att lära sig av sina erfarenheter. Reflektion vidgar perspektiv och utvecklar kunskap.   Förbättringsarbetets syfte var att utveckla och säkra kvaliteten i patientens vård. Detta genom att använda en strukturerad reflektionsmodell med vilken teamen runt patienten som opereras kan analysera dagens händelser och identifiera eventuella risker och förbättringsområden. Under förbättringsarbetet togs en egen modell fram, Alingsåsmodellen. Den är en kombination av Gibbs reflektionsmodell som ger en djupare reflektion och Gröna korset som identifierar risker och förbättringsområden.                  Syftet med studien var att beskriva medarbetarnas upplevelser av att reflektera i teamet enligt Alingsåsmodellen.   Metod för förbättringsarbetet har varit att tillsätta en tvärprofessionell arbetsgrupp som har använt Nolans förbättringsmodell som struktur i arbetet.                                    Som metod i studien har en kvalitativ intervjustudie valts. Målet är uppnått när det gäller att öka identifierade förbättringsområden och risker för vårdskada. Däremot utförs inte så många reflektioner som önskas.                                Studien visar att reflektionsstunderna är bra forum som bidrar till lärande och utveckling av vården, genom att identifiering av förbättringsområden och identifiering av risker för vårdskador sker. Slutsatsen är att Alingsåsmodellen är en bra metod för att ständigt arbeta med att utveckla kvaliteten på vården vi ger. / The caregiver is obliged to constantly work to develop and ensure the quality of care. Research shows that reflection helps the employee to learn from their experiences. Reflection broadens perspective and develops knowledge.  The purpose of the improvement work was to develop and ensure the quality of patients care. This by using a structured reflection model with which the teams around the patient undergoing surgery can analyse current events and identify possible risks and areas for improvement. During the improvement work a reflection model was developed, the Alingsåsmodel. It is a combination of Gibbs reflection model that gives a deeper reflection  and the Green cross model that identify risks and areas for improvement.  The purpose of the study was to describe the employees' experiences of reflecting in the team according to the Alingsås model. The method for the improvement work was to create an interprofessional working group that used Nolan's improvement model as a structure in the work.                                  As a method in the study, a qualitative interview study was chosen.  The goal is achieved when it comes to  increasing identified areas of improvement and risks of care injury. However, not as many reflections are carried out as desired.        The study shows that the reflection sessions are good forums that contribute to the learning and development of care, by identifying areas for improvement and identifying risks of care injuries. The conclusion is that  the Alingsås model is a good method for constantly working on developing the quality of care we provide.