Musikstück für den Musikschulbereich, temperamentvolles Charakterstück für Fortgeschrittene, Klavier

The purpose of this critical essay is to introduce Vladimir Nikolaevich Tsybin to English-speaking readers and flutists, specifically to demonstrate how his Russian identity informed his career, affected his posthumous legacy, and influenced his compositions. The essay is divided into three parts: an outline of his career, a discussion of the pedagogical lineage and techniques he founded, and an analysis of "Russian" elements in one exemplary composition for solo flute, his Concert Allegro No. 3.

När jag första gången hörde Eric Ewazens sonat för trombon och piano blev jag enormt berörd. Jag fascinerades av den vackra harmoniken och tonspråket som Ewazen använder i stycket. Ungefär ett år senare bestämde jag mig för att själv ta mig an sonaten i övningsrummet och min förtjusning till stycket växte ännu mer. Jag blev också intresserad av att undersöka vad det är som gör att jag berörs så mycket av det här stycket. Jag har därför valt att i det här arbetet analysera första satsen ur Ewazens sonat för trombon och piano ur ett musikteoretiskt perspektiv. Jag har valt att analysera den första utav tre satser, då den berört mig mest. I arbetet beskriver jag inlärningsprocessen av stycket, samt de utmaningar det ställt mig inför. Jag vill även ge läsaren en kort beskrivning av vilka uttrycksmöjligheter en trombon har. Det är väsentligt då jag delvis beskriver instuderingsprocessen utifrån instrumentets möjligheter och svårigheter. I min analys har jag använt mig av kunskaper som jag fått från min nuvarande och från tidigare utbildningar. Analysen bygger till stor del på mina personliga upplevelser och skulle därför kunna tolkas annorlunda av andra analytiker. Jag har brutit ner stycket i olika beståndsdelar: teman/ motiv, harmonik och tempon/taktarter. Det jag har kommit fram till efter att ha arbetat med sonatens första sats är att Ewazen ofta överaskar lyssnaren med oväntade harmoniska kast. Detta gör musiken spännande och intressant att lyssna på. / <p>Marcus Kopp - Trombon</p><p>Katarina Stöm-Harg - Piano</p><p>Sonata för Trombon &amp; Piano - Eric Ewazen </p>

Frédéric Chopin produced a remarkable body of piano works. Even though most of his works are essential repertoire in piano literature, some of them remain less familiar. One such significant work is the Allegro de Concert in A major, op. 46, which was apparently intended to be the first movement of a third piano concerto. Despite the praise the work has received, it is rarely heard, and references to performance are lacking in the scholarly literature. Some reasons include the substantial technical challenges, such as risky skips, trills in double notes, thick harmonic textures, complex passagework, and the perpetual motion. This study provides a performance guide for the Allegro de Concert, looking at various perspectives of an informed musical performance. The historical backstory of the intended third concerto and a detailed form analysis demonstrate that the work has a combined form, incorporating elements of both concerto and sonata-allegro form. The chapter on performance presents the technical issues and a comparative analysis of various editions and arrangements of this work to inspire musical ideas and suggest appropriate solutions to the musical and technical difficulties.

Musikstück für den Musikschulbereich, temperamentvolles Charakterstück für Fortgeschrittene, Klavier

I min uppsats utforskar jag möjligheterna att transkribera verk till mitt eget instrument tvärflöjt. Jag har arbetat med satser ur två konserter, en för violin och en för klarinett, och transkriberat om dessa till flöjt. Jag har fokuserat på en sats ur vardera konsert.   Mitt arbete börjar med att välja vilka instrument jag skulle transkribera från. Sedan har jag valt notutgåva för dessa och skrivit in dem i det notskrivningsprogram jag har valt, och därefter påbörjat transkriberingsarbetet. När transkriberingen var klar tog jag kontakt med pianist och påbörjade min instudering av verken, för att därefter spela in de instuderade satserna. Vid inspelningen tog jag hjälp av en medstudent som också hjälpte mig med att editera inspelningarna. Slutligen har jag jämfört de satser jag spelat in på tvärflöjt med inspelningar för originalinstrumenten, violin respektive klarinett. Det resulterade i noter som finns som bilaga och inspelningar jag länkat till.   I arbetet med transkription och förberedande litteraturstudier har jag lärt mig att transkription är ett stort ämne i sig och att det kräver efterforskning och förberedelser genom att studera noter, spela och lyssna till musiken som jag har transkriberat. Arbetet gav mig en känsla för vad kompositörernas musik bottnar i och har gett mig en riktning i mitt fortsatta arbete med transkribering.

Denna konstnärliga examensuppsats handlar om första satsen till Mauro Giulianis (17811829) Sonata Brilliante Op.15. Syftet med studien var att utforska olika sätt att väcka liv i musik. Tillvägagångssättet var improvisation inom musiken i fråga. Läsaren kan också ta del av information om ex. Mauro Giuliani, ornamentik och improvisationspraxis under klassicismen. I studien förekommer också en analys utav satsens storform och utav delarna. Här redovisas också några av mina improvisationer, konstnärliga val och lösningar. / <p>Examensrepetoar: </p><p>Mauro Giuliani - Sonata brilliante Allegro spiritoso </p><p>Enrique Granados - La maja de goya</p><p>Johann Kaspar Mertz - Schubert'sche Lieder <em>Ständschen </em></p><p>J.K. Mertz - Bardenklänge <em>Lied ohne Worte</em></p><p>Benjamin Britten - Nocturnal after John Dowland for guitar</p>

Cybersecurity is currently an important and relevant issue, as more and more industries are taking advantage of the accessibility of storing information online. To create a secure system one must know the potential risks and attacks on that system, making risk analysis a very potent tool. In this study, we performed such an analysis using the risk analysis method OCTAVE Allegro on a company providing a cloud-based service to find out what risks a cloud service provider might be exposed to, and the usefulness of said risk analysis method in this circumstance. We found that OCTAVE Allegro is suitable to use on smaller companies and applicable to cloud services, and the most severe risks identified were connected to leakage of client data with a consequence of damaging the company's reputation. Common areas of concern for these risks were third parties hacking the cloud server or other company systems to gain access to sensitive information. Such risks will likely be found at any company providing a cloud service that manages sensitive data, increasing the importance of risk analysis at these companies.

An information system (IS) risk assessment is an important part of any successful security management strategy. Risk assessments help organizations to identify mission-critical IS assets and prioritize risk mitigation efforts. Many risk assessment methodologies, however, are complex and can only be completed successfully by highly qualified and experienced security experts. Small-sized organizations, including small-sized colleges and universities, due to their financial constraints and lack of IS security expertise, are challenged to conduct a risk assessment. Therefore, most small-sized colleges and universities do not perform IS risk assessments, which leaves the institution's data vulnerable to security incursions. The negative consequences of a security breach at these institutions can include a decline in the institution's reputation, loss of financial revenue, and exposure to lawsuits. The goal of this research is to address the challenge of conducting IS risk assessments in small-sized colleges and universities by validating the use of the Operationally Critical Threat, Asset, and Vulnerability Evaluation (OCTAVE) Allegro risk assessment methodology at a small-sized university. OCTAVE Allegro is a streamlined risk assessment method created by Carnegie Mellon University's Software Engineering Institute. OCTAVE Allegro has the ability to provide robust risk assessment results, with a relatively small investment in time and resources, even for those organizations that do not have extensive risk management expertise. The successful use of OCTAVE Allegro was validated using a case study that documented the process and outcome of conducting a risk assessment at George Fox University (GFU), a small-sized, private university located in Newberg, Oregon. GFU has the typical constraints of other small-sized universities; it has a relatively small information technology staff with limited expertise in conducting IS risk assessments and lacks a dedicated IS risk manager. Nevertheless, OCTAVE Allegro was relatively easy for GFU staff to understand, provided GFU with the ability to document the security requirements of their IS assets, helped to identify and evaluate IS security concerns, and provided an objective way to prioritize IS security projects. Thus, this research validates that OCTAVE Allegro is an appropriate and effective IS risk assessment method for small-sized colleges and universities.

Adagio und Allegro op. 70 är ett stycke för valthorn och piano av Robert Schumann (1810– 1856). Den skrevs 1849 av Schumann, ett år som han ägnade mycket åt att skriva för soloinstrument med piano. Adagio und Allegro finns även utgivet för andra soloinstrument än valthorn, bland annat violoncell, violin, oboe och tuba. Syftet med studien är att utföra en interpretation av Robert Schumanns Adagio und Allegro op. 70 för valthorn och piano som jag vill ha det rent musikaliskt och inte för att jag spelar valthorn. Jag kan uppleva att vi ibland styrs lite för mycket av vilket instrument vi spelar, att det ibland står i vägen för vår musikaliska interpretation. Jag har valt tre instrument jag kommer studera, dessa är valthorn, oboe och cello. Jag har jämfört notutgåvor, med utgångspunkt från min hornutgåva och inspelningar från tre instrumentalister per instrument. Detta för att försöka få en bred bild av hur stycket tolkas på olika instrument. Jag upptäckte att det finns en hel del skillnader mellan notutgåvorna. De flesta av skillnaderna är för att anpassa verket efter det instrument som ska spela. Dock innehöll oboestämman betydligt fler och större nyansskillnader än horn- och cellostämman. Mellan instrumentalisterna jag lyssnade på var det också stor skillnad. Jag upplevde att cellisterna generellt spelade mest uttrycksfullt och expressivt, men också att det varierar från musiker till musiker. Min slutsats av detta är att vi lätt låter vårt instrument styra mer än vi tror över vår interpretation. Dock upplever jag att flera av de modernare instrumentalisterna är lite mer fria än de äldre. Att vi mer och mer söker den tolkning vi vill ha musikaliskt och inte styrs av hur man ”bör” spela. Jag anser att vi går åt rätt riktning. / <p>För fullständig info om examenskonserten, repertoar samt medverkande se bilaga med programmet. I ljudfilen finns endast <em>Adagio und Allegro </em>op. 70 av Robert Schumann med. Där spelar Alma Heinemann valthorn och Katarina Ström-Harg piano. Ljudfilen är från konserttillfället.</p>