Den växande befolkningen och demografin ökar behovet av och belastningen på akutsjukvården. Forskning har påvisat att alla patienter som söker och erhåller ambulanssjukvård inte är i behov av akutsjukvård på en akutmottagning. För att ge patienten rätt vård ur ett hälsoperspektiv och även ett hållbarhetsperspektiv behöver patienten kunna hänvisas till optimal vårdnivå. Ambulanssjuksköterskans arbete är inriktat på att bedöma vårdbehov och vårdnivå. Det finns en utmaning i detta, då patienten kan uppleva sin situation som mer allvarlig eller att patienten inte vet vart de ska vända sig, vilket i sin tur ger upphov till känslor av hjälplöshet och missförstånd. Föreliggande studie avser därför att fördjupa kunskapen om patientens upplevelse av att bli hänvisad till annan vårdnivå än akutsjukvård. Syftet med studien är att beskriva patientens upplevelse av prehospitala vårdmöten då ambulanssjuksköterskan hänvisar till annan vårdnivå än akutsjukvård. Studien har utförts som en kvalitativ intervjustudie och en innehållsanalys av materialet har genomförts. Resultatet redovisas som ett tema, med sex underliggande subkategorier. Temat är: vård kommer till patienten och alternativ vård erbjuds utan skuldbeläggning. Det finns ett nödvändigt behov av att vården kommer hem till patienten på grund av rädsla och oro för ohälsa och sjukdom. Ett vårdandande förhållningsätt med noggrannhet i undersökningar och kontroller inger förtroende till ambulanssjuksköterskan. Tilliten inger en övertygelse om olika vårdalternativ, vilket leder till att egen skuldbeläggning försvinner. Hänvisning till annan vårdnivå än akutsjukvård är ur ett patientperspektiv ett möjligt vårdalternativ. Dock krävs ett vårdande förhållningssätt, tidskrävande undersökningar och medicinska kontroller. Att dessutom få ett löfte om en kontinuitet i vården, att ambulanssjukvården kan komma tillbaka, avlastar patient och anhöriga från tidigare skuldkänslor om att ha sökt fel vård.

No description available.