Nearly all individuals who purchase a property will have to get a mortgage, which raises the issue of repayment of the loan. Is it more profitable to get out of debt or can we make the money grow faster through alternative investments? The purpose of this paper is to examine whether there are incentives for individual households to refrain from amortize. In general, one can identify three reasons to amortize; the first is a general need to save, the second reason is to save specifically for retirement and the third reason is the household's assessment of the probability of large negative shocks, such as a a decline of the real estate market. But the question is whether the principal is what is the most profitable for households? Based on actual interest rates and yields for the last 30 years and empirical research, this paper will analyze whether it is more advantageous for households to save by investing in financial assets such as mutual funds than by amortizing. Acknowledgement: This bachelor thesis is the final part for me at the bachelor program Real Estate and Finance at The Royal Institute of Technology and has been implemented in the spring of 2014. I would like to express my gratitude to everyone who has contributed information to this paper. / Näst intill samtliga personer som köper en fastighet kommer att behöva ta ett lån för att ha råd med köpet, vilket väcker frågan om återbetalning på lånet. Är det mest lönsamt att bli skuldfri eller kan pengarna växa snabbare genom alternativinvesteringar? Målsättningen med denna uppsats är att undersöka om det föreligger incitament för enskilda hushåll att avstå från att amortera. I stort kan man identifiera tre skäl till att amortera; det första är ett generellt behov av att spara, det andra skälet är att spara specifikt till pensionen och det tredje skälet är hushållens bedömning om sannolikheten för stora negativa chocker, exempelvis ett stort fall i bostadspriserna. Men frågan är om amortering är vad som är mest lönsamt för hushållen? Baserat på faktiska räntor och avkastningar under de senaste 30 åren samt empirisk forskning kommer denna uppsats att analysera frågan om det är mer förmånligt för hushåll att spara genom att investera i finansiella tillgångar såsom aktie- och räntefonder än genom att amortera. Förord: Denna kandidatuppsats utgör det avslutande momentet för mig på kandidatprogrammet Fastighet och Finans vid Kungliga Tekniska högskolan och har genomförts under våren 2014. Jag vill rikta ett stort tack till alla som har bidragit till information till denna uppsats.

Studien undersöker om införandet av amorteringskravet och det skärpta amorteringskravet har påverkat hushållens allokering från finansiellt sparande till ett sparande i reala tillgångar, i detta fall bostäder. Studien använder sig av sekundärdata och har genom kvantitativa metoder analyserat fondflöden från 2013–2023. Tre regressionsmodeller framställs för att bedöma effekterna av amorteringskraven, dessa kompletteras även med tester för multikollinearitet och heteroskedasticitet för att säkerställa robusta resultat. Liknande studier skiljer sig åt i sina slutsatser där en studie konstaterar att amorteringskraven har minskat svenskars fondsparande. Samtidigt konstaterar en annan studie att ett amorteringskrav lett till en förmögenhetsökning. Livscykelhypotesen och mental bokföring är de centrala teorierna som används för att adekvat analysera resultaten av studien. Resultaten visar att det inte skett någon signifikant förändring i hushållens allokering av sparformer till följd av amorteringskraven. Det finns däremot indikationer som tyder på en ökning av totalt sparande. / The study examines how the introduction of the initial amortization requirement and the stricter amortization requirement have affected households’ allocation from financial savings to savings in real assets, in this case housing. The study uses secondary data and has analyzed fund flows from 2013–2023 through quantitative methods. Three regression models are produced to assess the effects of the amortization requirements, these are also complemented with tests for multicollinearity and heteroskedasticity to ensure robust results. Similar studies differ in their conclusion, where an earlier study states that the amortization requirements have reduced Swedes’ fund savings. At the same time another study state that the amortization requirements led to an increase in wealth. Central theories such as the life cycle hypothesis and mental accounting are used to adequately analyze the results of the study. The results show that there was no significant change in the households' allocation of saving forms as a result of the amortization requirements. However, there are indications of a potential increase in total savings.