Bc. Natálie Lupienská: Nonverbal behaviour of elderly people during animal-assisted activity Abstract The aim of the study is to compare nonverbal behaviour of elderly people in three studied interactions: 1) with a therapeutic animal, specifically guinea-pig (Cavia aperea porcellus), 2) with a plush guinea-pig toy and 3) with an ordinary single-coloured cup. Twenty one elderly people (3 men and 18 women, average age of 85 years, SD 7,95 y) participated in the study. All data used for the purpose of the study (video recordings) were collected in a Prague residential house for elderly people in summer 2009. An ethogram composed of sixty elements was prepared. Consequently the Interact software was used for coding of those elements. The inter-subject comparison demonstrated that a guinea-pig significantly enhances an interest in an object and tactile behaviour of observed people. There was no significant difference between the three examined situations in terms of respondent's communication with a therapist, facial expressions or the overall activity. Keywords: nonverbal behaviour, animal-assisted activity, elderly, guinea-pig

Bakgrund: Den åldrande befolkningen leder till utmaningar för hälso- och sjukvården. Incidensen av demens ökar med åldern och är en av de vanligaste neurodegenerativa sjukdomarna, det finns inget botemedel. Den medicinska behandlingen som används mot symptom har flertalet biverkningar. Forskning har visat på hälsofördelar för patienter vid kontakt med vårddjur men på grund av allergi- och infektionsrisk har i stället robotdjur börjat användas som ersättning för levande djur. Syfte: Syftet med studien var att beskriva inverkan av djurassisterad terapi i form av robotdjur hos personer med demenssjukdom. Metod: Allmän litteraturstudie, vilken följde Polit och Becks niostegsmodell, baserat på 18 artiklar av kvalitativ, kvantitativ samt mixad metod. Tematisk analys användes som dataanalys. Resultat: Tre huvudteman identifierades, psykisk inverkan, fysisk inverkan och social inverkan. Primära fynd var övervägande positiva effekter gällande sinnesstämning, livskvalitet, agitation och social interaktion. Slutsats: Användning av robotdjur kan vara ett användbart verktyg för sjuksköterskan vid omvårdnad av personer med demenssjukdom då det visat på goda effekter. Mer forskning krävs för att konstatera inverkan, nytta, design och implementering. / Background: The aging population in the world is challenging to the society and healthcare. Dementia is one of the most common neurodegenerative diseases and there is no cure. Medical treatment is symptomatic and includes many side effects. Research on care animals has shown health benefits for the patients. However, due to allergies and risk of infection, robotic animals could be an interesting substitute to live animals in the care of elderly. Aim: To describe the impact of animal-assisted therapy, i.e. robotic animals, in people with dementia. Method: A literature study based on 18 original articles with qualitative, quantitative, and mixed methods. Thematic analysis was used as data analysis. Results: Three main themes were identified; psychological impact, physical impact, and social impact. The results showed opportunities for development regarding the design of the robot and predominantly positive effects regarding aspects such as well-being, quality of life, agitation, and social interaction. Conclusion: Robotic animals can be a useful tool for nurses when caring for people with dementia, as it has shown beneficial effects. More research is needed to establish impact, benefits, and implementation.

Bakgrund: Djur har sedan länge använts för terapeutiska syften och under 1900-talet växte djurassisterad terapi fram. Hundar anses vara lämpliga terapidjur då de uppvisar beteenden som människor kan tolka tillmötesgående och kravlösa. När en hund används för att uppnå tydliga och planerade behandlingsmål som utvärderas kallas det för hundassisterad terapi (eng. dog-assisted therapy, DAT). Evidensen gällande användandet av DAT inom fysioterapi är begränsad. Syfte: Denna studie syftade till att undersöka fysioterapeuters upplevelser och erfarenheter av att använda vårdhund inom fysioterapi. Studien avsåg även att belysa på vilket sätt vårdhund används som en del av den fysioterapeutiska behandlingen. Metod: En kvalitativ intervjustudie utfördes. Fem fysioterapeuter från olika verksamheter rekryterades med ett ändamålsenligt urval och ett snöbollsurval. Databearbetningen utfördes med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Den kvalitativa innehållsanalysen resulterade i fem kategorier; ”När vårdhund blir aktuellt”, ”Vårdhund som behandlingskoncept vid fysioterapi”, ”Vårdhundens nyanserade inverkan”, ”Det unika med vårdhundsassisterad terapi” och ”Strategier för att möjliggöra utvärdering”. Vårdhunden ansågs fungera bra som motivator och distraktion för att möjliggöra habiliterande, rehabiliterande eller underhållande träning av fysiska samt psykiska funktioner. Däremot fanns det oklarheter om effekten var kortvarig eller varaktig över tid. Slutsats: Den rådande uppfattningen av DAT inom fysioterapi var övervägande positiv. Mer forskning krävs för att konstatera effekt, nytta och implementering. Sammanfattningsvis rekommenderar ändå informanterna i denna studie att fler fysioterapeuter skulle inkludera DAT i sin behandling, då den kan bidra till ökad fysisk aktivitet och välmående hos svårmotiverade patienter. / Background: Animals have been used for therapeutic purposes throughout history and animal-assisted therapy emerged in the 1900’s. Dogs are considered to be appropriate animals to utilize in therapeutic interventions, due to their attentive and unpretentious behaviour towards humans. When a dog is used in an intervention with a distinct and planned goal that’ll be evaluated it’s called dog-assisted therapy (DAT). The evidence regarding DAT-use within physiotherapy is limited.  Purpose: The aim of this study was to explore physiotherapists views and experiences regarding DAT. The study also intended to inquire how physiotherapists utilized DAT in their interventions.  Method: A qualitative interview study was conducted. Five physiotherapists were recruited through purposive sampling and a snowball sampling. To analyse data a qualitative content analysis was performed. Result: The analysis resulted in five categories: ”When the care-dog becomes relevant”, ”Care-dog as a treatment concept in physiotherapy”, ”The nuanced impact of the care-dog”, ”The uniqueness of care-dog-assisted therapy” and ”Strategies to enable evaluation”. The care-dog was considered to be a great motivator and distraction to enable habilitation, rehabilitation or preservation training of both physical and psychological factors. However, there was uncertainty concerning whether the effect was short- or long-term.  Conclusion: The view of DAT-use within physiotherapy was predominantly positive. More research is needed to establish the effects, benefits and implementation. In summary, the participants in this study recommend that other physiotherapists would include DAT in their treatment, because it could contribute to increased physical activity and wellbeing in unmotivated patients.

Animals and social work is an emerging field, and there is a troubling lack of research that has been conducted that attempts to document or explore the experiences of the animals involved in these practices. This dissertation explores the experiences of dogs working alongside social workers, using a mixed methods approach focussing on qualitative data. Data was gathered using critical ethnographic methodology involving interviews with social workers, dog owners and service users. Extensive observational field notes were taken during the use of an emerging research-creation digital method with the dogs and sensor data technologies. This research addresses three questions: (1), How can the experiences of dogs in social work be documented? (2), Why is it important to document these experiences? (3), How are dogs experiencing their involvement in social work practice? (4), What knowledge do the social workers who work with dogs have about involving these animals in social work? The data in this study isanalyzed through a critical post-humanist lens informed by decolonial Indigenous knowledges. Important themes that emerged were interspecies relationships, dog personalities and behaviourswhile working, workplaces and responsibilities, needs and benefits, training, and use of technology in research with OTH animals. Based on the innovative findings of this study, it can be determined that partial experiences of OTH animals involved in social work practice can and should be documented and explored to understand the high levels of responsibility, professionalism, and expectations that working dogs in the field are subject to. / Dissertation / Doctor of Philosophy (PhD) / This dissertation uses a mixed-methods approach to explore the experiences of dogs involved in social work practice. The research addresses four questions: (1), How can the experiences of dogs in social work be documented? (2), Why is it important to document these experiences? (3), How are dogs experiencing their involvement in social work practice? (4), What knowledge do the social workers who work with dogs have about involving these animals in social work? Based on the findings, it can be determined that partial experiences of dogs involved in social work practice can and should be documented and explored to understandthe responsibility, professionalism, and expectations that working dogs are subject to.

<p> </p> <p>Though literature on the influence and efficacy of service dogs as a complementary and integrative health intervention option for a variety of needs (e.g., medical, mobility, psychiatric) continues to emerge, a focus on how service dogs are integrated into the everyday lives of their handlers remains understudied. This dissertation offers new insights to this previously understudied area by first comparing the expectations versus lived experiences of veteran service dog handlers with posttraumatic stress disorder (PTSD) and then focusing in on the influence of service dogs beyond the handler, looking at the influence of service dogs on spouses, family members and caregivers. Using a rigorous multi-modal approach, both qualitative and quantitative insights emerge regarding the integration of a service dog for the handler and their families. Findings suggest that understanding the similarities and differences between expectations and experiences may help to inform practitioners and interested recipients about the service dog intervention and help to set realistic expectations about the integration process. Additionally, in populations of psychiatric assistance dogs for posttraumatic stress disorder (PTSD) and in populations of mobility and medical alert assistance dogs, findings suggest that the benefits and challenges of the intervention reach beyond the service dog recipient and handler, extending to affect the wellbeing of their families and caregivers. Researchers and practitioners should work together to develop programs that integrate these findings to provide family-focused educational interventions where both positive and negative experiences are shared alongside strategies to overcome the challenges associated with integrating a service dog into a home prior to pairing. Providing this opportunity enables setting realistic expectations for this complementary and integrative intervention option which in turn may affect its efficacy and success throughout and beyond the integration process. </p>

Bakgrund: Omvårdnadsteoretikern Florence Nightingale nämnde på 1800-talet idén med att använda djur i vården. Forskning som gjorts på vuxna där hundar varit inblandade har bland annat visat positiva effekter på blodtryck, hjärtfrekvens och apati. Forskning på området visar även att när en människa klappar ett djur frisätts hormonet oxytocin, som är ett lugnande hormon som får oss att må bra. Longitudinella studier har visat positiva effekter av att ha hund på särskilt boende, både stationär och besökande hund. De psykiska effekterna som påvisats var förbättrad sinnesstämning och upplevelser av stöd och trygghet. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka hundens effekt på äldre personer boende på särskilt boende. Metod: En litteraturstudie där 12 artiklar valdes ut och granskades enligt Olsson & Sörensens granskningsmallar. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier: Psykiska effekter, Fysiska effekter samt Socialt välbefinnande. Att spendera tid med en vårdhund kan reducera depression, minska ensamhet och öka den sociala interaktionen. Slutsats: Hundar kan ha positiva effekter på välbefinnandet hos äldre personer på särskilt boende.Nyckelord: Animal assisted intervention, effekt, hund, äldre människor, särskilt bonde. / Background: Nursing theorist Florence Nightingale mentioned in the 1800s the idea of using animals in care. Research done in adults where the dog has been involved has shown positive effects on blood pressure, heart rate and apathy. Research also show that when a human pats an animal the hormone oxytocin is released, which is a soothing hormone that makes us feel good. Longitudinal studies have shown the positive effects of having a dog in long-term care facilities, both stationary and visiting dog. The psychological effects detected were improved mood and experiences of support and security. Purpose: The purpose of this literature review was to investigate the dog's effect on older people living in long-term care facilities. Method: A literary review where 12 articles were selected and reviewed according to Olsson & Sörensen review protocol. Result: The results of the analysis were divided in three main categories: Physical effects, Psychological effects and Social wellbeing. Conclusion: Dogs can have positive effects on the wellbeing of elderly people living in long-term care facilities.Keywords: Animal assisted intervention, dog, effect, elderly, long-term care facility.

Bakgrund   Psykisk ohälsa kan drabba alla människor i alla åldrar, varaktigheten och svårighetsgraden är varierande för varje enskild individ. År 2020 uppgav 41 procent av befolkningen i Sverige att de någon gång upplevt känslan av oro, ångest eller ängslan. Ångest är ett av de vanligaste tillstånden inom psykisk ohälsa, behandling av ångest sker vanligtvis med hjälp av olika medicinska behandlingar alternativt med omvårdnadsåtgärder i form av samtalsterapi eller kognitiv beteendeterapi. Terapihunden är ytterligare en omvårdnadsåtgärd för personer som lever med ångest. Syfte Syftet var att beskriva personers erfarenheter av mötet med terapihund vid ångest. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt är den valda metoden för denna litteraturöversikt, 16 vetenskapliga artiklar av både kvalitativ samt kvantitativ design inkluderades. Sökningen av de inkluderade artiklarna utfördes i databaserna PsycINFO samt CINAHL med relevanta sökord kopplade till studiens syfte. Resultat Litteraturöversiktens resultat lyfter fram personers erfarenheter av mötet med terapihund vid ångest. Följande huvudkategorier framkom vid sammanställningen av resultatet: Upplevelsen av psykiskt mående efter mötet med terapihunden, Upplevelsen av fysiskt mående efter mötet med terapihunden och Upplevelsen av interventionen som helhet. Slutsats Terapihundar bidrar i stor utsträckning till en positiv erfarenhet bland personer som upplever ångest i olika kontexter. Att använda sig av terapihund som omvårdnadsåtgärd minskar bland annat känslor av ångest, depression och smärta. Terapihunden bidrar även till en minskad känsla av ensamhet och därmed en ökad känsla av sammanhang. En ökad användning av terapihunden som omvårdnadsåtgärd för personer som lever med ångest kan bidra till en förbättrad samt mer personcentrerad vård. / Background Mental illness can affect all people of all ages, the duration and severity vary for each individual. In 2020, 41 percent of the population in Sweden stated that they at some point in life had experienced the feeling of worry, anxiety or unease. Anxiety is one of the most common conditions in mental illness, anxiety treatment is usually done with the help of various medical treatments or with nursing measures in the form of talk therapy or cognitive behavioral therapy. The therapy dog ​​is another nursing measure for people living with anxiety. Aim The purpose was to describe people's experiences of meeting a therapy dog ​​when experiencing feelings of anxiety. Method A non-systematic literature review is the chosen method for this study, 16 scientific articles of both qualitative and quantitative design were included. The search for the included articles was performed in the databases PsycINFO and CINAHL with relevant keywords linked to the purpose of the study.  Results The results of the literature review highlight the experience of the therapy dog ​​as a nursing measure for people with anxiety. The following main categories emerged in compiling the results: The experience of mental state after the meeting with the therapy dog, The experience of physical state after the meeting with the therapy dog ​​and The experience of the intervention as a whole. Conclusions Therapy dogs contribute greatly to a positive experience among people who have emotions of anxiety in different contexts. Using a therapy dog ​​as a nursing measure reduces feelings of anxiety, depression and pain, among other things. The therapy dog ​​also contributes to a reduced feeling of loneliness and thus an increased sense of context. An increased use of the therapy dog ​​as a nursing measure for people living with anxiety can contribute to improved and more person-centered care.

Bakgrund Djur tjänar som lojala och betydelsefulla följeslagare, som förser oss med villkorslös kärlek, tillgivenhet, och kamratskap. Varje människa är unik och ska bemötas efter sina förutsättningar. Det humanistiska perspektivet på hälsa, som kopplar ihop själ, kropp, och ande samt ser människan ur ett helhetsperspektiv, överskuggas ofta av den biomedicinska modellen där sjukdom beskrivs som något som drabbar personen utifrån, där denne inte aktivt behöver delta i behandlingen. Då den psykiska ohälsan ökar markant världen över skulle patienter kunna gynnas av fler komplementära behandlingsmetoder som väver in det humanistiska perspektivet på hälsa. Syfte Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva hur personer med psykisk ohälsa upplever djurassisterad terapi. Metod Denna litteraturöversikt är icke-systematisk och har baserats på 16 vetenskapliga artiklar med kvalitativ design samt tre med mixad metod där den kvalitativa delen inkluderades. Artiklarna inhämtades från de två databaserna PubMed och CINAHL. De granskades därefter utifrån bedömningsunderlaget för vetenskaplig klassificering och kvalitet som används av Sophiahemmets Högskola. En integrerad dataanalys gjordes sedan för att analysera och sammanställa resultatet. Resultat Resultatet är baserat på 16 vetenskapliga artiklar med kvalitativ inriktning varav tre artiklar med mixad metod användes som utgångspunkt. Två kategorier identifierades från den integrerade analysen: Förbättrad livskvalitet och Utvecklade relationer. Vidare sammanställdes även fyra underkategorier vilka var: Ökat självförtroende och självkänsla, Ökat välbefinnande, Ömsesidig vänskap samt Ökad samhörighet. Artiklarna beskriver hur personer med psykisk ohälsa upplever djurassisterad terapi. Återkommande i de analyserade resultaten var att djurterapi i dess många olika former verkar ha en direkt samt indirekt positiv inverkan på personer med psykisk ohälsa, där den pådrivande faktorn verkar vara den utvecklade relationen människa och djur. Denna relation blir i sin tur en katalysator till en rad olika faktorer såsom tillit till andra och sig själv, ett ökat självförtroende, samt en förbättrad känsla av sammanhang. Slutsats Att integrera djurassisterad terapi inom omvårdnad för personer med psykisk ohälsa kan vara ett värdefullt verktyg för att stärka människors känsla av sammanhang. Resultaten verkar tyda på att djurassisterad terapi ger en positiv inverkan på den psykiska ohälsan, vilket kan ge underlag till att vidareutveckla denna terapiform som en komplementär behandlingsmetod för att utveckla den psykiatriska vården. / Background Animals serve as loyal and meaningful allies, providing us with unconditional love, affection, and companionship. Each person is unique and should be treated according to their own personal circumstances. The humanistic perspective on health, which connects the soul, body and spirit and views the person from a holistic perspective, is often overshadowed by the biomedical model where illness is described as something that affects the person from the outside, where he does not need to actively participate in the treatment. As mental illness is increasing significantly worldwide, people could benefit from more complementary treatment methods that weave in the humanistic perspective on health. Aim The aim for this literature review was to describe how people with mental illness experience animal-assisted therapy. Method This literature review is non-systematic and has been based on 16 scientific articles with a qualitative design which also includes three mixed method ones where the qualitative part was included. The articles were obtained from the two databases PubMed and CINAHL. They were then reviewed based on the assessment basis for scientific classification and quality used by Sophiahemmet University. An integrated data analysis was then done to analyze and compile the results. Results The result is based on 16 scientific articles with a qualitative focus, in which three of those had a mixed method as a starting point. Two categories were identified from the integrated analysis: Improved quality of life and Enhanced relationships. Furthermore, four subcategories were compiled which were: Increased self-confidence, Increased well-being, Mutual friendship, and Increased affinity. The articles describe how people with mental illness experience animal-assisted therapy. Recurring in the analyzed results was that animal therapy in its many different forms seems to have a direct and indirect positive impact on the persons experiencing mental illness, where the driving factor seems to be the developed relationship between human and animal. This relationship in turn becomes a catalyst to a number of different factors such as trust in others and oneself, increased self-confidence, and an improved sense of coherence. Conclusions Integrating animal assisted therapy in nursing care for people with mental illness can be a valuable tool to strengthen people's sense of coherence. The results seem to indicate that animal-assisted therapy has a positive impact on mental illness, which can provide a basis for further developing this form of therapy as a complementary treatment method to develop the field of psychiatric care.

Läsningen är en viktig färdighet för att kunna fungera och ta del av samhället. Läsningen lärs ut i en tidig ålder men det är dock inte alla som har positiva upplevelser av läsningen. Många elever möter stora svårigheter och utmaningar i sin läsning, vilket kan bidra till en förminskad tilltro till läsandet. En förminskad tilltro kan bidra till en negativ spiral av elevens läsupplevelse och den riskerar att eleven inte vill läsa eller ta del av textvärlden. Goda läskunskaper är en viktig grund för att eleven ska kunna fungera i samhället. Ett arbetssätt som möter och arbetar med elevers läsning är läshund och pedagogisk tjänstehund. Läshund är en hund som är specialutbildad och används som pedagogisk resurs i arbetet med elevers läsning. Elever läser för läshunden medan hunden sitter bredvid och lyssnar. Även pedagogisk tjänstehund kan användas i arbetet med elevers läsning, dock med större fokus på elevers kognitiva förmågor (Skolan för Pedagogiska Tjänstehundar).Syftet med studien är att få kunskap om hur elevers läsning med läshund kan påverka deras upplevelse av läsning. Tidigare forskning visar att läshund har positiv påverkan på elevers läsning gällande självförtroende, självkänsla och motivation. Forskningen lyfter också fram betydelsen av relationen mellan hund och läsare. Det teoretiska perspektivet som forskningen utgår ifrån är det sociokulturella perspektivet, med fokus på att vi lär oss när vi kommunicerar och samspelar med varandra. Metoden som valdes var intervjuer med elever där ljudinspelning användes i syfte att säkerhetsställa empirin. En observation genomfördes också som ett komplement till intervjuerna. Informationen från intervjuer och tidigare forskning visar att arbete med hundar, som en pedagogisk resurs för elever, bidrar till ett positivt förhållningssätt till läsning. Resultatet visar även att motivationen för att läsa fler texter ökar i samverkan med läshund.

Bakgrund: Djur har under väldigt många år varit en del av människans vardag från början i form av vakt och jaktdjur. Idag används djuren mer som sällskap och familjemedlemmar. Hundar och människor har genom århundradena tillsammans utvecklat ett samspel som gör att de kan kommunicera. Många äldre personer har idag husdjur som enda sällskap när barnen flyttat ut och make/maka gått bort. När personen måste flytta till ett vårdboende kan de bli tvungna att göra sig av med sitt djur för att många vårdboende idag inte tillåter djur där. Syftet med denna studie är att undersöka djurs betydelse för människor inom äldrevård och demensvård. Metoden är en litteraturstudie där 10 både kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar är granskade och bearbetade. Resultaten visar att ha djur bland äldre har många fördelar, där ibland att djur väckte positiva känslor hos deltagarna och minnen från när de äldre var barn, minnen som aldrig tidigare talats om på vårdboendet. Även en del negativa aspekter framkom så som att den demenssjuka skulle falla eller snubbla på grund av djuret.Slutsats: Examensarbetet visade att många studier visade resultat som var förväntade att till exempel hundar och även andra djur förbättrar äldre personer och dementas livskvalitet så som ensamheten och sociala förhållande. Det var dock förvånande hur många positiva effekter som djur faktiskt ger en människa som tycker om djur. / Background: Animals have for many years been a part of human's life from the beginning as guard and hunting animals. Today the animals are more companion and family members. Dogs and humans have through the centuries in cooperation developed an interface that allows them to communicate. Many old people currently have pets for company when the children moved out and the spouse's passed away. When the person must move to a nursing home they can be forced to dispose their animals because many nursing homes do not allow animals. The purpose of this study is to investigate animal impact on people in elderly care and dementia care. The method of this study is a literature study in which 10 both qualitative and quantitative research articles are reviewed and processed. The results show that animal among the elderly has many advantages, where sometimes the animals aroused positive feelings among the participants and memories from when they were children, memories that have never before been mentioned in medical accommodation. Despite this, some negative aspects emerged as to the person with dementia would fall or stumble because of the animal. Conclusion: This study showed that dogs and other animals, improve the elderly and senile quality of life such as loneliness and social relationship witch in some extent was expected. However, it was surprising how many positive effects animals actually can give a person who is fond of animals.