Kandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö universitet, företagsekonomi, EKL 361, VT 2007 Författare: Maria Karlsson, Sofia Lanebäck och Fatima Saleh Handledare: Helena Forslund och Leif Enarsson Titel: Biomal konceptet - En Livscykelanalys över hur animaliska biprodukter hanteras Bakgrund: Det har länge varit ett problem att göra sig av med animaliska biprodukter och volymerna har även ökat sedan nytt EU-direktiv från 2005 förbjöd deponering av organiskt avfall. Biomal produceras genom att animaliska biprodukter krossas och mals ner till en köttmassa. En Livscykelanalys är en metod som belyser miljöpåverkan från en process, produkt eller aktivitet genom att påvisa och kvantifiera användning av energi och material och miljöutsläpp. Syfte: Beskriva hur Biomalkonceptet ser ut idag genom att göra en LCA (Livscykelanalys). Metod: Vår uppsats är en fallstudie på Biomalkonceptet. Vi har en positivistisk grundinställning då vårt mål har varit att undersöka processerna på ett så objektivt sätt som möjligt. Vi använder oss av både kvalitativ och kvantitativ forskningsmetod. Våra primärdata fick vi genom intervjuer och observationer och våra sekundärdata fick vi genom litteraturstudier och material tillhandahållet från intervjuobjekten. Slutsatser: Biomals produktionsprocess är en sluten process som orsakar minst miljöbelastningar. Transporterna utgör den största miljöbelastningen för Biomalkonceptet. Biomal förbränns tillsammans med torv, RT-flis och PTP i varierande blandningar. Enligt belastningsindex ECO Sweden 1998 utgör NOx den största miljöbelastningen, vilket bidrar till försurning och övergödning. Enligt belastningsindex ET-long Sweden utgör CO2 den största miljöbelastningen, vilket bidrar till växthuseffekten. Förslag till fortsatt forskning: Vi skulle gärna se att denna studie kompletteras med information om torv, RT-flis och PTP och sedan används vid en jämförelse med något annat bränsle eller annan bränsleblandning. Även annan användning av ABP skulle vara intressant att undersöka, till exempel dess framtida användning i Biodiesel.

<p>Kandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö universitet, företagsekonomi, EKL 361, VT 2007</p><p>Författare: Maria Karlsson, Sofia Lanebäck och Fatima Saleh</p><p>Handledare: Helena Forslund och Leif Enarsson</p><p>Titel: Biomal konceptet - En Livscykelanalys över hur animaliska biprodukter hanteras</p><p>Bakgrund: Det har länge varit ett problem att göra sig av med animaliska biprodukter och volymerna har även ökat sedan nytt EU-direktiv från 2005 förbjöd deponering av organiskt avfall. Biomal produceras genom att animaliska biprodukter krossas och mals ner till en köttmassa.</p><p>En Livscykelanalys är en metod som belyser miljöpåverkan från en process, produkt eller aktivitet genom att påvisa och kvantifiera användning av energi och material och miljöutsläpp.</p><p>Syfte: Beskriva hur Biomalkonceptet ser ut idag genom att göra en LCA (Livscykelanalys).</p><p>Metod: Vår uppsats är en fallstudie på Biomalkonceptet. Vi har en positivistisk grundinställning då vårt mål har varit att undersöka processerna på ett så objektivt sätt som möjligt. Vi använder oss av både kvalitativ och kvantitativ forskningsmetod. Våra primärdata fick vi genom intervjuer och observationer och våra sekundärdata fick vi genom litteraturstudier och material tillhandahållet från intervjuobjekten.</p><p>Slutsatser: Biomals produktionsprocess är en sluten process som orsakar minst miljöbelastningar. Transporterna utgör den största miljöbelastningen för Biomalkonceptet. Biomal förbränns tillsammans med torv, RT-flis och PTP i varierande blandningar. Enligt belastningsindex ECO Sweden 1998 utgör NOx den största miljöbelastningen, vilket bidrar till försurning och övergödning. Enligt belastningsindex ET-long Sweden utgör CO2 den största miljöbelastningen, vilket bidrar till växthuseffekten.</p><p>Förslag till fortsatt forskning: Vi skulle gärna se att denna studie kompletteras med information om torv, RT-flis och PTP och sedan används vid en jämförelse med något annat bränsle eller annan bränsleblandning. Även annan användning av ABP skulle vara intressant att undersöka, till exempel dess framtida användning i Biodiesel.</p>

<p>Sedan 1996 står biogas för över hälften av den använda fordonsgasen i Sverige. Det blir således allt mer angeläget att framställa biogas. Biogasprojektet Biogas i Brålanda har för avsikt att framställa biogas genom rötning av naturgödsel/stallgödsel och, eller slakterirester.</p><p>Materia från en eller flera rötas för att producerar biogas och efter rötningen återstår ett högkvalitativt gödselmedel, biogödsel. Biogödseln skall användas som gödsel på de till projektet anslutna åkrarna. Uppsatsens huvudfråga är huruvida biogödseln från projektet Biogas i Brålanda får användas som gödsel på de till projektet anslutna åkrarna. Även klassificering av biogödsel, krav på hygienisering och användning på ekologiska åkrar har utretts. Uppsatsens utredning har framförallt rört sig mellan rättsområdena miljörätt och offentligrätt och har behandlat såväl svensk som EG-rättslig lagstiftning.</p><p>Spridning av biogödsel är inte tillstånds- eller anmälningspliktig, men biogödsel får likväl inte spridas hur som helst. Biogödselns klassificering som t.ex. avfall eller farligt avfall samt klassificering av rötningsmaterian påverkar huruvida materialen bl.a. måste hygieniseras innan de får användas.</p><p>Slutligen har uppsatsen utrett huruvida biogödsel som innehåller konventionell gödsel, slakterirester och gödsel från industriell djurhållning får används på ekologiska och KRAV-anslutna åkrar.</p>

Sedan 1996 står biogas för över hälften av den använda fordonsgasen i Sverige. Det blir således allt mer angeläget att framställa biogas. Biogasprojektet Biogas i Brålanda har för avsikt att framställa biogas genom rötning av naturgödsel/stallgödsel och, eller slakterirester. Materia från en eller flera rötas för att producerar biogas och efter rötningen återstår ett högkvalitativt gödselmedel, biogödsel. Biogödseln skall användas som gödsel på de till projektet anslutna åkrarna. Uppsatsens huvudfråga är huruvida biogödseln från projektet Biogas i Brålanda får användas som gödsel på de till projektet anslutna åkrarna. Även klassificering av biogödsel, krav på hygienisering och användning på ekologiska åkrar har utretts. Uppsatsens utredning har framförallt rört sig mellan rättsområdena miljörätt och offentligrätt och har behandlat såväl svensk som EG-rättslig lagstiftning. Spridning av biogödsel är inte tillstånds- eller anmälningspliktig, men biogödsel får likväl inte spridas hur som helst. Biogödselns klassificering som t.ex. avfall eller farligt avfall samt klassificering av rötningsmaterian påverkar huruvida materialen bl.a. måste hygieniseras innan de får användas. Slutligen har uppsatsen utrett huruvida biogödsel som innehåller konventionell gödsel, slakterirester och gödsel från industriell djurhållning får används på ekologiska och KRAV-anslutna åkrar.