Within infrastructure projects, a re-utilization of soil mass can be inevitable. Within projects where large amounts of soil mass arise, operating contractors need to handle these masses with great caution in order to avoid damaging environment impacts. The purpose of this report has been to investigate how central authorities in northern Sweden handle and examine applications for the use of soil masses within infrastructure projects, and how they are working towards an optimization of resource efficiency. This rapport has been based on interviews with different authorities and contractors. Former decrees of application documents have been used to confirm differences in how different authorities have handled applications. The results indicate that most applications are submitted to municipalities where recycling soil masses is the most common target. The role of county administrative boards is mostly consultation on these matters to municipalities. The results indicate also that contractors find that the current legislation is limiting their use of soil masses, and clear guidelines are not in place yet. Effects on the climate from handling and transportation of soil mass need to be considered when authorities evaluate applications. In this context, authorities need to balance the risk of contaminated soils affecting the environment and additional emissions emerging from transports affecting the climate.

Skanska (2016) har uppgett som ett av sina mål att minska slöserier och stillestånd i produktion. För att nå dit har Skanska tagit fram en metod för att mäta produktiviteten för sina anläggningsprojekt. Skanska köper maskintjänster för ca 1 miljard kronor per år. Undersökningar har visat att maskiner står stilla 30 till 40 % av den planerade arbetstiden. En dag av stillastående arbete är kostsam och om det gick att effektivisera med endast 1 % sparar det Skanska upp till 10 miljoner SEK per år. Tillsammans med Skanskas region Väg och Anläggning Mellansverige, utfördes mätningar på fyra av regionens projekt med hjälp av en produktivitetsmätare som fästs på grävmaskinernas bom. Produktivitetsmätaren kan inte koppla rörelser till effektivitet utan räknar endast rörelserna maskinerna utför. Målet med rapporten var att hitta samband mellan driftnedgångar och aktiviteter i produktion samt att se varför de uppstår, för att senare ge förslag på hur de kan förebyggas eller åtgärdas. Ett annat relevant slutresultat var att lägga grunden för fortsatta mätningar och kontinuerlig uppföljning. Studien genomfördes med metoderna mätningar, dagböcker och intervjuer. Resultatet blev att driftnedgångar uppstår på grund av: ●  Brist på material ●  Krockar i arbetsmoment ●  Arbetsplanering ●  Bristfälliga handlingar ●  Brist på yrkesarbetare ●  Väntetider Optimeringen av arbetet kan ske redan i planeringsfasen. Grunden till en bra produktion ligger i hur välplanerat projektet är. Att bibehålla en god kundrelation i produktionsskedet underlättar till att snabbare få tag på kompletterande handlingar. Genom att involvera produktionspersonalen i planering, kan risken minska för att onödiga stillestånd uppstår. Deras kunskaper och erfarenhet om arbetets utförande är värdefulla i planeringen. Även att skapa leveransplaner för material och en levande arbetsplatsdisposition, där materiallager uppdateras kontinuerligt efter tidplanen och kommande arbetsmoment. Mätdata från produktivitetsmätaren kan i framtiden användas för att skapa diskussion i alla led. Som en punkt vid veckomöten i produktion, som en punkt i ledningsgruppsmöten i distriktet och även för Skanska centralt. Detta för att ta lärdom av varandras sätt att arbeta.