Bakgrund: Anorexia nervosa är en sjukdom som innebär att den drabbade svälter sig själv genom att inta en alltför låg mängd kalorier. Personen har en förvrängd självbild och uppfattar ofta sig själv som tjock. Sjukdomen påverkar både kropp och själ och många känner starkt hat mot sig själva och sin kropp. Anorexia nervosa blir allt vanligare i dagens samhälle. Idealet att vara smal kan leda till att personer tar till ohälsosamma metoder för att gå ner i vikt. Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur kvinnor med anorexia nervosa upplever sin livsvärld. Metod: En kvalitativ litteraturstudie som grundas på fem självbiografier. Analysen gjordes utifrån en manifest innehållsanalys. Resultatet bygger på meningsbärande enheter som valts ut från självbiografierna. Resultat: Resultatet utgår från tre huvudkategorier och nio underkategorier. Kroppsliga upplevelser; att känna sig tjock och äcklig, reaktioner på svält samt effekter av matintag och träning. Psykiska upplevelser; förnekelse och kontrollbehov, att styras av röster och tankar ångest och skam samt att dämpa den psykiska smärtan. Att förhålla sig till andra; ensamhet och stöd och rädsla för omgivningens uppfattning. Slutsatser: Kvinnorna med anorexia nervosa upplever både lidande och välbefinnande i sin sjukdom. De uppfattar sig som tjocka trots sin låga vikt och missnöjet över sin kropp finns ständigt kvar. Ångest, skam och ensamhet är känslor som ofta beskrivs.

Bakgrund: Anorexia Nervosa påverkar individen både fysiskt och psykiskt och är en allvarlig och livshotande sjukdom där många av kroppens olika organsystem påverkas. Det är av stor vikt att sjukdomen upptäcks i tid så att behandling snabbt kan sättas in. Forskning har visat att sjuksköterskor upplevde bristande kunskaper inom psykisk ohälsa och hade därmed svårigheter att vårda patienter med anorexia. Syfte: Syftet var att beskriva familjens erfarenheter av att leva med en familjemedlem med anorexia. Metod: Litteraturstudien baserades på tio vetenskapliga artiklar, fem med kvantitativ ansats och fem med kvalitativ ansats. En integrerad analys utfördes utifrån Kristenssons (2014) beskrivning. Resultat: De kategorier som framkom i analysen var Familjedysfunktion, Psykisk belastning, Familjens hanteringsstrategier, Familjens erfarenheter av bemötande från vårdpersonal och Erfarenheter av att vårda. Familjen upplevde att anorexia påverkade deras psykiska hälsa negativt och de oroade sig för den sjuka familjemedlemmen. De upplevde att de fått otillräcklig information och stöd från sjukvården. Sjukdomen hade trots detta även givit dem värdefulla erfarenheter. Slutsats: Familjer upplevde både psykisk och praktisk belastning av att leva med en familjemedlem med anorexia och de använde olika strategier för att hantera detta. De uttryckte ett behov av hjälp från sjukvården. Sjuksköterskans roll är att se hela familjen och inte enbart den enskilda individen vilket kan möjliggöra att lidande lindras och välbefinnande främjas.

The series of studies reported in this thesis aimed to improve our knowledge of the cognitive disturbance in anorexia nervosa and bulimia nervosa. Techniques from experimental cognitive psychology were used to test predictions made by cognitive theories of eating disorders. In the first study, subjects performed three tasks related to eating, weight and shape and self-statements were measured using concurrent verbalisation and a selfreport questionnaire. Compared to dieters and non-dieting controls, patients with bulimia nervosa showed greater concern with weight and appearance while patients with anorexia nervosa showed greater concern with eating. In the second study, using an adaptation of the Stroop colour-naming task, patients with eating disorders showed greater selective processing of information related to eating, weight and shape than normal, non-dieting controls and normal dieters. In the third study it was found that this disturbance was more closely related to measures of the specific psychopathology of eating disorders rather than to measures of general psychopathology. In the fourth study information processing before and after treatment was compared. As predicted by cognitive theories, selective processing appeared to be related to the emotional salience of the clour-named words rather than to patients' familiarity with the issues represented by these words. In the fifth study information processing before and after three different psychological treatments for bulimia nervosa was measured. No support was found for the hypothesis that cognitive behaviour therapy operates through mechanisms specific to this treatment. Contrary to predictions, in the sixth study, when colour-naming was measured at the end of treatment and at 12 month follow-up, selective information processing did not predict relapse in symptoms of bulimia nervosa. Finally, a seventh study, which manipulated attitudes to eating, weight and shape experimentally, found evidence for a causal relationship between these attitudes and disturbed eating behaviour. Methodological issues, and the clinical and theoretical relevance of the research findings, are discussed.

No description available.

No description available.

Thesis (Ph.D.)--Tufts University, 1999. / Adviser: Robin Kanarek. Submitted to the Dept. of Psychology. Includes bibliographical references (leaves 172-183). Access restricted to members of the Tufts University community. Also available via the World Wide Web;

Diss. (sammanfattning) Umeå : Univ., 2007. / Härtill 4 uppsatser.

Zugl.: Kiel, Univ., Diss., 2007

Thesis (Ed.D.)--University of West Florida, 2008. / Title from title page of source document. Document formatted into pages; contains 158 pages. Includes bibliographical references.

Thesis (M.N.)--Memorial University of Newfoundland, School of Nursing, 2001. / Typescript. Bibliography: leaves 138-156.