<p>Abstract</p><p>Titel: Diskriminering och rekrytering - En studie om rekryteringsföretagens legitimitetsbalansering.</p><p>Författare: Marlene Nordlander</p><p>Handledare: Bengt-Åke Gustafsson</p><p>Kurs: Sociologi 41-60 poäng, ht 2006, Växjö Universitet.</p><p>Invandrare har det svårt att finna arbete på den svenska arbetsmarknaden. Det finns dock sektorer på den svenska arbetsmarknaden där invandrare är överrepresenterade; en av dessa sektorer är bemanningsbranschen (Andersson & Wadensjö, 2004:231). Jag fann det därför intressant att undersöka hur rekryteringsföretag hanterar diskrimineringsproblematiken och om sättet de väljer att hantera problemet påverkar legitimiteten, vilket också är studiens syfte. Uppsatsens huvudsakliga frågeställning lyder: Hur hanterar rekryteringsföretag diskrimineringsproblemet och hur påverkar detta rekryteringsföretagens legitimitetssträvan?</p><p>Undersökningen har genomförts med kvalitativ metod där intervjuer har stått för den största delen av informationsinhämtningen. Under intervjuerna har också de intervjuades reaktioner observerats och antecknas för att även de utgöra underlag för undersökningen. Information har också hämtats från de undersökta rekryteringsföretagens hemsidor.</p><p>Slutsatsen som kan dras av denna undersökning är att rekryteringsföretag hanterar diskrimineringsproblematiken med hjälp av en så kallad lös koppling, vilket tillåter dem att koppla loss de officiella ståndpunkterna från det faktiska arbetet. På detta sätt kan rekryteringsföretagen officiellt vara mot diskriminering samtidigt som de ibland kan diskriminera i anställningsprocessen. Denna lösa koppling får som konsekvens att legitimiteten idag inte påverkas negativt av den diskriminering som förefaller förekomma. Om den påverkas är det snarare positivt, då kundföretagen blir nöjda när rekryteringsföretagen utför deras önskningar medan personalen samtidigt tror att rekryteringsföretaget inte diskriminerar.</p>

Abstract Titel: Diskriminering och rekrytering - En studie om rekryteringsföretagens legitimitetsbalansering. Författare: Marlene Nordlander Handledare: Bengt-Åke Gustafsson Kurs: Sociologi 41-60 poäng, ht 2006, Växjö Universitet. Invandrare har det svårt att finna arbete på den svenska arbetsmarknaden. Det finns dock sektorer på den svenska arbetsmarknaden där invandrare är överrepresenterade; en av dessa sektorer är bemanningsbranschen (Andersson &amp; Wadensjö, 2004:231). Jag fann det därför intressant att undersöka hur rekryteringsföretag hanterar diskrimineringsproblematiken och om sättet de väljer att hantera problemet påverkar legitimiteten, vilket också är studiens syfte. Uppsatsens huvudsakliga frågeställning lyder: Hur hanterar rekryteringsföretag diskrimineringsproblemet och hur påverkar detta rekryteringsföretagens legitimitetssträvan? Undersökningen har genomförts med kvalitativ metod där intervjuer har stått för den största delen av informationsinhämtningen. Under intervjuerna har också de intervjuades reaktioner observerats och antecknas för att även de utgöra underlag för undersökningen. Information har också hämtats från de undersökta rekryteringsföretagens hemsidor. Slutsatsen som kan dras av denna undersökning är att rekryteringsföretag hanterar diskrimineringsproblematiken med hjälp av en så kallad lös koppling, vilket tillåter dem att koppla loss de officiella ståndpunkterna från det faktiska arbetet. På detta sätt kan rekryteringsföretagen officiellt vara mot diskriminering samtidigt som de ibland kan diskriminera i anställningsprocessen. Denna lösa koppling får som konsekvens att legitimiteten idag inte påverkas negativt av den diskriminering som förefaller förekomma. Om den påverkas är det snarare positivt, då kundföretagen blir nöjda när rekryteringsföretagen utför deras önskningar medan personalen samtidigt tror att rekryteringsföretaget inte diskriminerar.

Bemanningsbranschen är en relativt ny bransch på den svenska arbetsmarknaden med en brokig historia. Forskning om sociala nätverk är väl studerat och även om det finns forskning om sociala nätverk i bemanningsbranschen så saknas delar om bland annat interna anställningsprocesser. Av den anledningen har den här studien en explorativ karaktär. Uppsatsens syfte är att undersöka hur sociala nätverk bidrar i anställningsprocessen för anställda i bemanningsbranschen. För att undersöka detta används en blandad metod som bygger på ett datamaterial som är insamlad genom en enkätundersökning samt fyra kvalitativa intervjuer. Populationen består av anställda på bemanningsföretag i Stockholmsområdet. För enkätundersökningen användes ett snöbollsurval och informanterna till intervjuerna valdes utifrån ett strategiskturval efter kön och yrkesroll. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt består av begreppen sociala nätverk och socialt kapital för att skapa gemensamma frågeställningar och teman för både enkäten och intervjuerna. Utifrån uppsatsens tre frågeställningar har tre teman skapats. Första temat handlar om i vilken utsträckning sociala kontakter bidrar i anställningsprocessen. Uppsatsens resultat ligger i linje med tidigare forskning; denna enkätundersökning visar att mer än 50 % av respondenterna har använt sig av sociala kontakter för att få sin senaste anställning. Hur sociala kontakter använts beskrivs utifrån det andra temat strategi. Resultatet visar att ett stort antal strategier använts i arbetssökningsprocessen, allt ifrån de rätta kunskaper om tjänsten som söks till att få direkt anställning. Det sista temat behandlar typer av relationer som bidrar till anställning. Undersökningen visar att relationer med bekanta bidrar flest av gångerna. Det medför att de kategoriserade relationerna vänner och familj inte bidrar till en anställning i lika stor utsträckning. Resultatet följer därmed teorin om styrkan av svaga länkar. Den induktiva resultatdelen av uppsatsen visar att anställda inom bemanningsbranschen värnar och tar hand om sina sociala kontakter, det är ett sätt för de anställda att vårda sitt sociala kapital.

Eftersom det ofta är hård konkurrens om arbeten inom reklambyråbranschen är det viktigt att den arbetssökande skiljer sig från mängden. För att göra det är det vanligt att den arbetssökande använder sig av en portfolio. Det finns idag begränsad tidigare forskning gällande portfolions betydelse vid anställning inom reklambyråbranschen och vad som anses utmärka en framgångsrik portfolio. Den begränsade forskningen inom området innebär ett problem då det är relevanta aspekter för den arbetssökande att ha kunskap om. Större förståelse av portfolions betydelse kan öka den arbetssökandes chanser till en anställning och om den arbetssökande vet vad arbetsgivaren anser utmärker en bra portfolio kan den arbetssökande anpassa sin portfolio efter det. För arbetsgivare anses det givande att veta hur den arbetssökande resonerar vid utformningen av portfolion då det kan leda till en mer rättvis och effektiv bedömning av portfolion. Syftet med denna explorativa fallstudie är därför att undersöka portfolions betydelse vid anställning inom reklambyråbranschen och vad som anses utmärka en framgångsrik portfolio. Två huvudfrågor och totalt fem underfrågor används för att snäva in syftet. Det fall som studeras i studien är företeelsen av en portfolio. Både enkätundersökningen och intervjuerna har genererat kvalitativa och kvantitativa data även om enkäten till störst del gett kvantitativa data och intervjuerna till största del gett kvalitativa data. Studien består av tre huvuddelar: en litteraturstudie, en enkätundersökning och intervjuer. Enkäterna och intervjuerna har först analyserats separat och sedan har alla tre huvuddelar satts i relation till varandra. Enkäterna genomfördes med 11 alumner från kandidatprogrammet Grafisk Design och Kommunikation vid Linköpings universitet och 5 intervjuer genomfördes med 6 personer som arbetar på reklambyråer och har erfarenhet av anställningsprocessen. Den litteratur som presenteras i litteraturstudien berör till stor del e-portfolios men även litteratur gällande intervjuer, online-närvaro och till viss del portfolios inom reklambyråbranschen används. Slutsatserna från separata analysen genomförd för enkäterna visade att samtliga alumner tror att portfolion har betydelse vid anställning inom reklambyråbranschen. Hur stor betydelse portfolion anses ha skiljer sig dock åt och det är troligt att alumnerna tror att fler faktorer har betydelse vid beslut om anställning. Det verkar inte finnas någon norm gällande vad som utmärker en bra portfolio mer än att innehållet anses vara viktigare än designen och att alstren bör ha beskrivande texter. Slutsatserna från analysen som genomfördes för intervjuerna visade bland annat att erfarenhet och personlighet har stor betydelse vid beslut om anställning och att portfolions betydelse inom reklambyråbranschen anses vara stor. Digitalt är det format som föredras och bred kompetens uppskattas ofta i portfolion. Vidare är första intrycket viktigt och arbetsgivare tycker att beskrivande texter är positivt medan slarv och stavfel ger ett dåligt intryck. Slutsatsera för den relaterande analysen visade att bland annat att personlighet och tidigare erfarenheter anses vara viktiga aspekter vid beslut om anställning och att den arbetssökande kan tjäna på spontana ansökningar. Portfolion anses ha betydelse vid anställning inom reklambyråbranschen och kan sägas vara en given del av ansökningsmaterialet. En portfolio bör visa upp en persons bästa alster och bör enbart innehålla information som är relevant för arbetsgivaren. Portfolion bör väcka intresse och ha enkel navigation. Beskrivande texter bör alltid inkluderas och den arbetssökande kan även berätta om sig själv i portfolion. Digitala portfolios är en tydlig trend som uppskattas av arbetsgivare och det ultimata formatvalet kan anses vara en hemsida med en nedladdningsbar PDF. Även om portfolions innehåll alltid bör prioriteras har även designen betydelse och det kan anses vara ett säkert kort att visa upp en bred kompetens i portfolion.