No description available.

Studiedesign: Deskriptiv laborativ studie Introduktion: En främre korsbandsskada är en vanlig men allvarlig skada inom idrotten. Trots en läkt skada kan individen uppvisa förändringar i form av fysiska faktorer såsom förändrat rörelsemönster, eller psykologiska faktorer såsom ökad rädsla för återskada. Personer som drabbats av en främre korsbandskada har setts uppvisa en asymmetri mellan det skadade och det friska benet genom en ökad avlastning i det skadade benet. Den traditionella rehabilitering avser en individ som återställd när denne klarar en uppsättning standardiserade fysiska tester för knät. Studier har dock visat på att även psykologiska faktorer har en betydande roll vid förändrat rörelsemönster och återgång till sport. Syfte: Undersöka psykologiska faktorers relation till avlastning i knäleden under idrottslika hopptest med och utan sekundära kognitiva uppgifter för personer med en främre korsbandsskada. Ett sekundärt syfte var att undersöka skillnader i avlastning mellan de två hopptesterna. Metod: Tio kvinnliga idrottsaktiva idrottare som tidigare opererats för en främre korsbandsskada utförde drop-jump test med och utan sekundära kognitiva uppgifter. Avlastning i knäleden mättes genom asymmetri i maximalt knäflexionsmoment under de första 100 ms av landningen mellan respektive ben. Testerna utfördes i ett rörelseanalyslaboratorium där åtta rörelsekameror och två kraftplattor användes. Enkäten Anterior Cruciate Ligament Return to Sport after Injury (ACL-RSI) användes för att kartlägga psykologiska faktorer såsom känslor, förtroende och riskbedömning. Pearson’s korrelationskoeficcient användes för att analysera samband mellan ACL-RSI och asymmetri i knäflexionsmoment och presenterades i spridningsdiagram. Parat T-test tillämpades vid jämförelse av avlastning i knäleden mellan de båda hopptesterna. Resultat: Inga signifikanta samband påvisades mellan asymmetri i knäflexionsmoment och ACL-RSI varken i hopptest utan eller i hopptest med tillägg av kognitiv uppgift (Pearson’s R=-0.210-0.502, p=0.168-0.652). Inga tydliga skillnader observerades i knäflexionsmoment mellan benen vid hopptest utan kognitiv uppgift (p=0.103). Däremot visades ett lägre knäflexionsmoment i skadat ben relativt oskadat ben vid hopptest med tillägg av kognitiv uppgift (p=0.024). Inga tydliga skillnader observerades i asymmetri i knäflexionsmoment mellan hopp utan o ch hopp med tillägg av kognitiv uppgift (p=0.176). Konklusion: Studiens resultat indikerar på ett minskat knäflexionsmoment i det skadade benet jämfört med det oskadade. Detta gäller främst i hopptestet med sekundära kognitiva uppgifter. Ingen slutsats om psykologiska faktorers påverkan på avlastning i knäleden kan dras på grund av låg signifikans. Den låga deltagarantalet gör att detta arbete kan ses som en pilotstudie, varpå den kan bidra till hypotesgenerering vid framtida forskning. Framtida studier bör även inkludera ett större antal deltagare samt även de individer som ej återgått till sport.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Anterior cruciate ligament (ACL) injuries are a major problem among female athletes. Screening for the risk of ACL injuries tends to focus on landing tasks, which may be limited in sports where changing direction is the main action involved in noncontact ACL injuries such as soccer. To investigate whether there is a relationship between single-legged landing (SLL), cutting (90° cuts), and pivoting (180° turns) in terms of the characteristics of dynamic valgus. Study Design: Controlled laboratory study. Methods: Twenty female soccer players (mean ± SD: age, 21.0 ± 3.9 years; height, 1.65 ± 0.08 m; mass, 58.4 ± 6.4 kg) performed a minimum of 6 trials of SLL from a 0.3-m drop height and cutting and pivoting all on the right leg. Kinematics and kinetics were calculated from 3-dimensional motion analysis. Results: Strong correlations were found for peak knee abduction angles between tasks (R = 0.63-0.86, P < .01), whereas only moderate correlations between SLL and cutting (R = 0.46, P < .05), cutting and pivoting (R = 0.56, P < .05), and SLL and pivoting (R = 0.43, P > .05) were found between tasks for peak knee abduction moments. Conclusion: The results suggest that female athletes who exhibit poor SLL mechanics perform the same during various changing direction tasks. Clinical Relevance: The results support the use of existing screening tests that involve landing tasks to identify at-risk athletes for noncontact ACL injuries.

No / Modification of high-risk movement strategies such as dynamic knee valgus is key to the reduction of anterior cruciate ligament (ACL) and patellofemoral joint (PFJ) injuries. Augmented feedback, which includes video and verbal feedback, could offer a quick, simple and effective alternative to training programs for altering high-risk movement patterns. It is not clear whether feedback can reduce dynamic knee valgus measured using frontal plane projection angle (FPPA). Methods Vertical ground reaction force (vGRF), two-dimensional FPPA of the knee, contact time and jump height of 20 recreationally active university students were measured during a drop jump task pre- and post- an augmented feedback intervention. A control group of eight recreationally active university students were also studied at baseline and repeat test. Results There was a significant reduction in vGRF (p = 0.033), FPPA (p < 0.001) and jump height (p < 0.001) and an increase in contact time (p < 0.001) post feedback in the intervention group. No changes were evident in the control group. Conclusion Augmented feedback leads to significant decreases in vGRF, FPPA and contact time which may help to reduce ACL and PFJ injury risk. However, these changes may result in decreased performance. Clinical relevance Augmented feedback reduces dynamic knee valgus, as measured via FPPA, and forces experienced during the drop jump task and therefore could be used as a tool for helping decrease ACL and PFJ injury risk prior to, or as part of, the implementation of injury prevention training programs.