Sedan 2013 har det gått att urskilja en ökning av utländska EU-medborgare iMalmö lever under undermåliga levnadsvillkor. Syftet med denna studie är attsöka förståelse i hur olika aktörer resonerar i frågan om etiska förhållningssätt iarbetet med socialt utsatta EU-medborgare i Malmö. Rådande lagstiftning visaratt EU-medborgare saknar juridiska rättigheter till social välfärd i Sverige vilketgett upphov till frågor om hur Malmö stad ska förhålla sig gentemot gruppen dåden är i behov av sociala insatser. Den tidigare forskningen pekar på enförskjutning av sociala insatser från stat till frivilligorganisationer och i frågan omvem som ansvarar över EU-medborgare flyttar staten ofta över ansvarsfrågan påhemlandet. I studien har en representant från Malmö stad samt individer somrepresenterar organisationer i civilsamhället och kommer i kontakt med socialtutsatta EU-medborgare i sitt arbete intervjuats. Informanterna har besvarat frågoroch resonerat kring etiska förhållningssätt, ansvarsfördelning, bakgrundsfaktorer iEU-medborgarnas situation samt det fortsatta arbetet med gruppen. Den teoretiskareferensram som låg till grund för analysen av empirin var konsekvensetik.Studiens resultat visar på komplexitet i frågan om etiska förhållningssätt ochansvarsfördelning gentemot gruppen. Det framkommer även att informanternaupplever att den största bakomliggande faktorn i EU-medborgarnas situation ärantiziganismen i hemlandet. Inför det framtida sociala arbetet med gruppen visarresultatet att det föreligger en önskan om att stödja gruppen. Men även ett behovav ökad kunskap och etisk vägledning för hur och i vilken omfattning arbetet skafortlöpa. / Since 2013 there’s been a distinct increase in the number of foreign EU citizens living in subpar conditions in Malmö. The purpose of this study is to seek understanding of how different actors are reasoning on the question of ethical approaches in working with socially vulnerable EU citizens in Malmö. Current legislation shows that EU citizens have no legal rights to social welfare in Sweden, which has given rise to questions about how Malmö should behave towards the group when it’s in need of social intervention. The previous research points to a shift in social work from state to NGOs and that the state is often handing over the responsibility of EU citizens to their homeland. In the study, a representative from the Malmö and individuals who represent civil society organizations that comes into contact with socially vulnerable EU citizens in their daily work were interviewed. The informants have answered questions and reasoning about the ethical approaches, responsibilities, the underlying factors in EU citizen’s situation and the continued work with the group. The theoretical framework underlying the analysis of empirical data was consequentialism. My results demonstrate the complexity of ethical approaches and responsibilities towards the group. It also shows that the informants think the main underlying factor for the EU citizens situation are antigypsyism in their home country. The results show that there is a desire to support but also a requirement for increased knowledge and ethical guidance on how and to what extent social work with this group should progress.