Användarbaserade försäkringar är förhållandevis nya produkter på den svenska försäkringsmarknaden. Till skillnad från ”traditionella” försäkringar bygger användarbaserade försäkringar i större utsträckning på personlig data om försäkringstagaren vilket ger förutsättningar för mer individanpassade premier och villkor. Med hjälp av ”smarta” produktersom exempelvis smartphones i kombination med verktyg som automatiskt analyserar datan har det blivit möjligt att frångå riskbedömningar som grundar sig på generell statistik och istället fokusera på den individuella risken. Tekniken kan användas i hela försäkringskedjan men i denna uppsats är det riskurvalet och premiesättningen som är i fokus. Trots ett brett användningsområde tillämpas användarbaserade försäkringar främst inom tre områden: hem, fordon och hälsa. Fördelarna med dessa produkter är bland annat att försäkringstagaren själv kan påverka sin premie genom att justera sitt risktagande. Det kan i sin tur ge ringar på vattnet och ge positiva effekter även i andra delar av samhället. Användarbaserad fordonsförsäkring utgör ett bra exempel på detta. Genom att uppmuntra en säkrare körstil minskar risken för olyckor även för andra trafikanter som inte valt denna försäkringslösning. Färre olyckor innebär även en lägre belastning på sjukvården, att färre personer sjukskrivs till följd av trafikolyckor minskar sannolikt också företagens kostnader.  Att behöva dela personlig data med försäkringsgivaren kan dock ses som ett intrång i den egna integriteteten. Det finns viss risk att användarbaserade försäkringar leder till att försäkrings-barheten minskar i samhället och att vissa grupper riskerar att stängas ute från den så viktiga försäkringsmarknaden. Ett annat problem är att försäkringstagarnas data analyseras automatiskt med hjälp av artificiell intelligens (AI). Det kan därför bli svårt att avgöra om ett negativt beslut för en person beror på att hänsyn tagits till otillåtna faktorer som exempelvis etnicitet eller om risken faktiskt varit högre. Det gör det också svårare för konsumenter att jämföra olika försäkringsprodukter och välja den som erbjuder det bästa priset.  Min slutsats är att det inte finns någon lagstiftning som förbjuder användarbaserade försäkringar i dagsläget. Dock inskränker viss lagstiftning försäkringsbolagens möjligheter att fritt utforma dessa försäkringsprodukter. Min bedömning är att det inte föreligger någon akut risk för att försäkringsbarheten skulle minska på grund av användarbaserade försäkringar eller att vissa grupper missgynnas, men det är ett tänkbart scenario i framtiden – vilket innebär att ny lagstiftning på området kan bli nödvändig. Tekniken kan också användas i andra delar av försäkringskedjan och därav ge ytterligare skäl till att överväga ny lagstiftning.

Recent years’ digital transformation has led to an increased interest in using and utilising smart technology in various insurance solutions, something that has come to challenge the traditional insurance model. The UsageBased Insurance model (UBI) is an example of an insurance model that utilises these technological innovations. With the aid of smart technology, the insurance model has the possibility, by using real-time data, to price premiums more accurately and efficiently, as well as it enables a more proactive approach. Despite the model’s positive capabilities, the degree of implementation in Europe, as well as in Sweden, can generally be regarded as low. Thus, the interest is raised about what influences this low level of implementation, as well as what challenges, requirements and consequences that are attached to such implementation. By investigating the UBI model, the purpose of this study is thus to analyse how new technology-based insurance models could affect the Swedish insurance industry and, in an extension, also the Swedish society. The study also intends to evaluate how these technology-based insurance policies could affect the insurability of risk, this by applying Berliner’s (1982) insurability criteria. With the help of a comprehensive literature study in parallel with a qualitative, semi-structured, interview study, the report aims to provide a broader understanding of what bridging contradictions that exist between theory and practice. The biggest challenges identified, related to a UBI implementation, are the customers’ willingness to share personal data, the insurance company’s propensity for transformation, their digital ability and the Swedish welfare system. Further, it has been concluded that the model’s increased ability to assess risk could consequently mean that an implementation would contribute to discrimination and cherry-picking, also known as cream skimming. To overcome these challenges and risks, and to stimulate a high implementation level, the required factors identified are that the UBI solution needs to stimulate other incentives than the monetary, that it should be simple and designed in a way that makes it feel personalised and an integrated part of the policyholders’ lives. If the primary purpose of utilising the UBI model is to decide the most profitable premium cost, the authors assess that the impediments are too high, the incentives too low and negative consequences too severe to reach a high degree of implementation on the Swedish market. The insurance companies instead have a great opportunity, as a proactive risk manager, to take a whole new position in the policyholders’ lives. Through proactive services, which are not premium-based, insurance companies would instead stimulate a behavioural change by advising, encouraging and in different ways rewarding a behavioural change towards a healthier and safer lifestyle. A development that all actors benefit from, without suffering the risk of punishing and/or discriminating policyholders. From the perspective of lacking social resources, this is also an opportunity to create a more proactive health care in Sweden. / Senaste tidens digitala transformation har medfört ett ökat intresse av att använda och utnyttja smart teknologi inom olika försäkringslösningar, något som har kommit att utmana den traditionella försäkringsmodellen. Ett exempel på en försäkringsmodell som utnyttjar dessa tekniska innovationer är den användarbaserade försäkringsmodellen (UBI). Tack vare smart teknologi har försäkringsmodellen möjlighet att, genom utnyttjandet av realtidsdata, kunna prissätta premier på ett mer korrekt och effektivt sätt, samtidigt som dessa teknologier möjliggör ett mer proaktivt arbetssätt. Trots dessa positiva egenskaper kan implementeringsgraden i Europa, och så även i Sverige, dock generellt sett betraktas som låg. Således väcks intresset kring vad som påverkar denna låga implementeringsgrad samt vilka utmaningar, krav och konsekvenser som finns kopplade till en sådan implementering. Med hjälp av att undersöka UBI modellen är syftet med denna studie att analysera hur teknikbaserade försäkringsmodeller kan påverka den svenska försäkringsmarknaden och, i en förlängning, även den det svenska samhället. Vidare, ämnar studien även till att undersöka på vilket sätt dessa teknikbaserade försäkringslösningar påverkar försäkringsbarheten, detta genom att tillämpa Berliner’s (1982) insurability criteria. Med hjälp av en grundlig litteraturstudie parallellt med en kvalitativ, semistrukturerad, intervjustudie avser rapporten att bidra till en bredare förståelse för vilka överbryggande motsättningar det finns mellan teori och praktik. De största utmaningarna som studien påvisar är kundernas villighet till att delge persondata, försäkringsbolagets benägenhet till transformation, deras digitala förmåga samt det svenska välfärdssystemet. På grund av den förbättrade riskbedömning, som modellen medför, har cream skimming och diskriminering konstaterats vara två stora konsekvenser som modellen riskerar medföra. Där cream skimming åsyftar försäkringsgivarens ökade förmåga till att identifiera försäkringens mest lönsamma kunder. För att möta dessa utmaningar och konsekvenser, samt att stimulera en hög implementeringsgrad, anses det viktigt att kunna stimulera andra incitament, än de monetära. Det anses även viktigt att lösningen är enkel, personifierad samt att den besitter förmågan att bli en integrerad del av försäkringstagarens liv. Om det primära syftet med att tillämpa UBI modellen är att bestämma den mest lönsamma premiekostnaden, anser författarna att hindren är för många, incitamenten för få och de negativa konsekvenserna för omfattande för att kunna uppnå en hög implementeringsgrad på den svenska marknaden. Försäkringsbolagen besitter istället en stor möjlighet att, som en proaktiv riskrådgivare, ta en helt ny position i försäkringstagarnas liv. Genom proaktiva tjänster, som inte utnyttjar de premiegrundande egenskaperna, har försäkringsbolagen istället möjlighet att stimulera en beteendeförändring genom att rådge, uppmuntra och på olika sätt belöna en positiv beteendeförändring mot ett mer hälsosamt och säkert liv. Detta skulle således vara en gynnsam utveckling som alla aktörer tjänar på, utan risken att straffa och/eller diskriminera försäkringstagare. Ur ett perspektiv av bristande samhällsresurser, skapar detta även ökade möjligheter för utvecklandet av en mer proaktivt fungerande sjukvård i Sverige.