No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Studier har visat att det finns ett gap mellan de egenskaper som arbetsgivare eftersöker och de personliga attribut som studenter besitter. Generic skills är personliga förmågor hos en individ som är användbara inom alla yrkesroller och nivåer i karriären och det är en mycket relevant aspekt av begreppet anställningsbarhet. Anställningsbarhet definierades ursprungligen som förmågan att få ett arbete, behålla detta arbete, samt att kunna finna ett nytt arbete om det skulle krävas. Studier har visat att generic skills utvecklas via kontakt med arbetslivet, till exempel i form av deltids- och säsongsanställningar, men en annan viktig metod för att utveckla studenters generic skills är arbetsintegrerade insatser under utbildningen. Syftet med studien var att undersöka huruvida arbetsgivares syn på vilka egenskaper som är viktiga i rekryteringssammanhang stämmer överens med de egenskaper som studenterna tror sig besitta, samt om studenternas uppfattning överensstämmer med de egenskaper som arbetsgivare faktiskt värdesätter. Studien bestod av två datainsamlingar. I den ena datainsamlingen deltog 74 företag inom Trestadsområdet och i den andra undersökningen deltog 466 studenter vid Högskolan Väst. Det huvudsakliga resultatet visade att studenterna tror sig besitta två av de tre, av arbetsgivarna, högst skattade egenskaperna, nämligen ansvarstagande och arbetsmoral. Dessa två egenskaper var även de som studenterna antog att arbetsgivare skulle värdesätta. Resultatet från studien stämmer inte överens med tidigare forskning. Slutsatsen blev att generic skills värdesätts i olika mån beroende på sammanhanget. Avslutningsvis diskuteras det huruvida Högskolan Västs arbetsintegrerade insatser har lett till att studenterna tror sig besitta ett flertal av de egenskaper som arbetsgivare faktiskt eftersöker / Research has indicated that there is a gap between which skills employer’s seek and what attributes student’s actually possess. Generic skills are defined as personal attributes, which are useful in all kinds of professions, at all levels in the career. Generic skills is an inherent part of any discussion about employability. Employability was originally defined as the ability to gain, maintain and regain employment. Studies have shown that generic skills are developed by real world experience, and due to this, work-integration during the education is crucial in order to develop generic skills. The aim of the present study was to compare whether employer’s perception of generic skills are consistent with the skills that students actually possess and if the students perceptions are the same as the one’s that employers value the most. The present study consisted of two surveys. In the first study 74 employers participated, and in the second survey 466 students at the University West participated. The main result showed that students believed they possessed two out of three, by the employers, top-rated skills (responsibility and work ethic) and these two skills where consistent with the student’s perceptions of which skills employers would value. This was not consistent with previous research. The conclusion was that generic skills may be valued differently due to the context. 2 Finally, it was debated if the high level of work-integration at University West could have led to the fact that the students possess several skills that employers value

Syftet med att genom deltagande observationer studera stöd inom en svensk vuxenutbildningsverksamhet var att sätta stöd i vuxnas lärande på dagordningen och kommunicera vikten av ett inkluderande arbetssätt för lärande. Arbetssätt som bygger på en synergistisk samverkan mellan miljö och pedagogik. Resultatet visar att det finns utvecklingspotential i verksamheten genom att öka och bredda det kollegiala lärandet, samarbete kring eleverna samt tydliggöra stödet som en röd tråd i verksamhetens olika delar. Det kan till exempel handla om att redan vid ansökan låta eleverna delge sina behov av, eller misstanke om behov av stöd. Vidare vid antagning låta eleverna möta lärare för kartläggning och låta utbildningen genomsyras av studieteknik individuella möjligheter till anpassningar. Därtill återfanns behov av tydlig kommunikation kring struktur och rutiner där det klart definieras vem som gör vad, hur och varför. / The purpose of conducting participating observations within a Swedish adult education was to put the support in the learning of adults on the agenda. Also, it concerned the importance of an inclusive way of working for learning. This is a way of working which is based on a synergistic cooperation between environment and pedagogy. The result shows that there is a potential for development within the organization through increasing and broadening the learning among and between colleagues. Moreover it is about cooperation in the work with the students whereas it is important to make the support visible as a red thread through the organizational work. For example, the students already in their applications be able to acknowledge needs or suspected needs of support in learning. At admittance, students can meet teachers for mapping their situation and thereafter let the education be permeated by study techniques and individual possibilities for adjustments. Furthermore, the results showed need for distinct communication regarding structure and routines in which it is clearly stated who does what, how and why.

<p>Syftet med denna intervjustudie är att studera examinerade hälsovetarstudenters övergång från studier till arbetsliv och deras uppfattningar om kunskap, studier och arbete idag. Vi har intervjuat 17 hälsovetare som gick Hälsovetarutbildningen på Högskolan Väst för ett flertal år sedan. Utifrån ett nutida perspektiv undersöker vi hur de har utvecklat sin yrkesroll övertid och vilken betydelse Hälsovetarutbildningen har haft för deras yrkesroll.</p><p>I studien framkommer att hälsovetarna har en bred syn på kunskap och att det är vanligt att de förhåller sig till flera olika kunskapsinriktningar och pedagogiska teorier samtidigt. Det finns influenser av humanism, naturvetenskaplighet och flertalet pedagogiska inriktningar. Hälsovetarna ser kunskap som både objektiv faktakunskap och som en subjektiv process om vart annat, beroende på i vilka sammanhang de tas upp. Detta menar vi uppstår i och med att hälsovetarna förväntas leva upp till både en vetenskaplig profession (en slags ”hälsoexpert”) och en ödmjuk pedagog. En viktig förmåga för hälsovetarna blir därför att kunna balansera dessa olika kunskaper och synsätt, för att passa in i alla roller och situationer som krävs. Ett av de mest framträdande resultaten i studien är att hälsovetarna har tillägnat sig flera ”tysta” och anpassande förmågor. Yrkesrollen handlar om ledarskap, självständighet, tålamod, argumentation, förtroende, ödmjukhet, social kompetens och förståelse för olika lokala kulturer, strukturer och sociala koder i olika grupper med mera. Särskilt viktiga strategiska förmågor är till exempel att känna av när det är läge för vissa projekt och när människor är mogna för förändring.</p><p>Hälsovetarna har till stor del ett livslångt perspektiv på kunskap och uppfattar de olika förhållningssätt som de fick med sig ifrån Hälsovetarutbildningen som mycket värdefulla i deras yrke. Själva inträdet på arbetsmarknaden upplevs olika beroende på yttre omständigheter som till exempel omorganisationer och tillgång till socialt stöd. Hälsovetarna upplever att det fanns en bra koppling mellan teori och praktik under Hälsovetarutbildningen, men att deras verklighetsuppfattning av arbetslivet inte alltid stämde överens med verkligheten. Yrkesrollen är mer strategisk än vad de kunde föreställa sig under utbildningen. Samtidigt är hälsovetarna övertygade om att de kunskaper som behövs i deras yrkesroll går att tillägna sig under resans gång.</p>

Syftet med denna intervjustudie är att studera examinerade hälsovetarstudenters övergång från studier till arbetsliv och deras uppfattningar om kunskap, studier och arbete idag. Vi har intervjuat 17 hälsovetare som gick Hälsovetarutbildningen på Högskolan Väst för ett flertal år sedan. Utifrån ett nutida perspektiv undersöker vi hur de har utvecklat sin yrkesroll övertid och vilken betydelse Hälsovetarutbildningen har haft för deras yrkesroll. I studien framkommer att hälsovetarna har en bred syn på kunskap och att det är vanligt att de förhåller sig till flera olika kunskapsinriktningar och pedagogiska teorier samtidigt. Det finns influenser av humanism, naturvetenskaplighet och flertalet pedagogiska inriktningar. Hälsovetarna ser kunskap som både objektiv faktakunskap och som en subjektiv process om vart annat, beroende på i vilka sammanhang de tas upp. Detta menar vi uppstår i och med att hälsovetarna förväntas leva upp till både en vetenskaplig profession (en slags ”hälsoexpert”) och en ödmjuk pedagog. En viktig förmåga för hälsovetarna blir därför att kunna balansera dessa olika kunskaper och synsätt, för att passa in i alla roller och situationer som krävs. Ett av de mest framträdande resultaten i studien är att hälsovetarna har tillägnat sig flera ”tysta” och anpassande förmågor. Yrkesrollen handlar om ledarskap, självständighet, tålamod, argumentation, förtroende, ödmjukhet, social kompetens och förståelse för olika lokala kulturer, strukturer och sociala koder i olika grupper med mera. Särskilt viktiga strategiska förmågor är till exempel att känna av när det är läge för vissa projekt och när människor är mogna för förändring. Hälsovetarna har till stor del ett livslångt perspektiv på kunskap och uppfattar de olika förhållningssätt som de fick med sig ifrån Hälsovetarutbildningen som mycket värdefulla i deras yrke. Själva inträdet på arbetsmarknaden upplevs olika beroende på yttre omständigheter som till exempel omorganisationer och tillgång till socialt stöd. Hälsovetarna upplever att det fanns en bra koppling mellan teori och praktik under Hälsovetarutbildningen, men att deras verklighetsuppfattning av arbetslivet inte alltid stämde överens med verkligheten. Yrkesrollen är mer strategisk än vad de kunde föreställa sig under utbildningen. Samtidigt är hälsovetarna övertygade om att de kunskaper som behövs i deras yrkesroll går att tillägna sig under resans gång.