Denna studie handlar om hur media framställer ungdomsarbetslöshet och arbetslösa unga. Syftet är att undersöka och analysera hur media skildrar ungdomsarbetslöshet. Vidare undersöks även hur stora möjligheterna är för arbetslösa unga, att kunna påverka sin situation med hjälp av media. En kvalitativ innehålls analys används som metod för denna uppsats. Det empiriska materialet består av artiklar som berör ungdomsarbetslöshet, vilka är hämtade från Metros hemsida. Utifrån en strukturell tolkning tematiseras resultatet och analysen drar kopplingar med dagordningsteori samt tidigare forskning. Studien visar att Metro framställer ungdomsarbetslöshet som hög, vilket är reguljärt och förutsägbart. Lönesänkningen för unga är det rådande temat som förekommer i diskussionen om minskningen av ungdomsarbetslöshet. Detta fick mer genomslag än teman arbetserfarenhet, eftersom det väcktes kontroversiella debatter. Vilket kan tolkas som McCombs kallar för ”bra historia”(2006, 147). Det är sådana företeelser som journalister söker efter. Diskussionen om lösningar på ungdomsarbetslöshet som helhet har en negativ inställning, vilket skulle kunna influera människor som inte är unga och arbetslösa, denna förklaring är utifrån McCombs orienteringsbehov. Att arbetslösa unga framställs som en marginaliserad grupp innefattar vissa komplikationer. I textinnehåll med arbetslösa unga förekommer det inga motstående ramar. Det är delvis utifrån stödjande ramar och delvis utifrån en liknande komplex och motsägande ram. Eftersom denna ram utgår från journalisternas egna uppfattningar av arbetslösa unga. Det framgår att varken politiker eller Metro är intresserad av att sätta ungdomsarbetslösheten på dagordningen. Inom den politiska diskussionen förkommer det både stödjande och motstående ramar men det visar på en komplex och motsägande ram, eftersom ambitionen att lösa ungdomsarbetslöshet värderas mer framför de arbetslösa unga. Ingen tydlig inställning till prioriteringen av ungdomsarbetslösheten har hittats eftersom det förekommer både negativa och positiva åsikter som i slutändan jämnar ut. Metro exponerar ungdomsarbetslösheten i en ganska begränsad utsträckning och det som väcker medias uppmärksamhet är företeelse som statsministerns fel ordval. Detta är återigen vad McCombs kallar för ”bra historia”(2006, s 147). Därför kan man dra slutsatsen att dagordningen för ungdomsarbetslöshet inte sätts av politiker eller Metro. I analysen framkommer det att merparten av ungas röster innefattar både en negativ betoning och en svag förtroende om att hitta ett arbete. Återigen skulle denna röst, enligt McCombs, influera människor som inte är arbetslösa unga(2006). Däremot visar resultatet att ingen av aktörerna från medieinnehållet reagerar på detta. Vilket kan förklaras med att ungas röster syns i för liten omfattning för att kunna påverka dagordningen.

This is a qualitative study with a hermeneutic and partially inductive approach. The study’s purpose is to enhance the understanding of young adults experiences of unemployment and the importance of being employed. In this study, eight young adults participate in the project Framtid Kronoberg. The youths are 19-25 years of age. A coach from the project was also involved and gave us his view of the project, its goals and objectives. Through all the interviewees statements regarding unemployment, it was confirmed that work has a significant impact on the identity of the elaboration and socialization. Knowing the community, to be useful to society and to earn their own money, are some of the important factors that can be accomplished by a employment. Young people experience work and activities as positive and developing. Being unemployed affects how individuals perceive themselves and their living situations. Young people who fall outside of the labor market has found difficulties to reengage themselves into work and society, and thus risking a life of alienation with bad economy and poor living conditions as a result.