This paper is a case study of a local labour market project. The aim of the study is to investigate the staff’s way of working with unemployed people, receiving social assistance, in order to reduce the payment of social assistance in four adjacent city districts of Stockholm. Other objectives of the study are to investigate which criteria the staff uses when selecting participants for the project, in which way the participants’ background affects the measures taken by the staff and how the staff experiences working as part of a project. A short summary of the social services development during the twentieth century and urban politics in the 1990’s in Sweden is used as a background for the local labour market project. The theories used deal with the social services strategies concerning unemployed receivers of social assistance, the participants’ background with particular emphasis on ethnicity and gender, project work and the special case of public projects. The study is based on interviews with four employees. Some of the conclusions are that the selection criteria are put up as criteria for not being selected as a participant and that the staff combines previously developed methods in order to reduce the payment of social assistance. The participants’ background is evaluated individually and the staff shows a certain reluctance to categorize the participants according to ethnicity and gender. The staff communicates an ambiguous image of working in a project by describing it partly as an inspiring challenge but also as involving some uncertainties regarding the terms of employment. / Uppsatsen är en fallstudie av ett kommunalt arbetsmarknadsprojekt och syftar till att undersöka hur personalen arbetar med arbetslösa socialbidragstagare för att minska socialbidragsuttaget i fyra närliggande stadsdelar i Stockholm. Syftet är därutöver att undersöka vilka kriterier personalen använder för urval av deltagare till projektet och hur deltagarnas bakgrund påverkar de åtgärder som personalen sätter in samt hur personalen uppfattar projektformen som arbetssätt. Det kommunala arbetsmarknadsprojektet förankras i socialtjänstens och storstadspolitikens historiska utveckling. De teoretiska utgångspunkterna tar fasta på socialtjänstens strategi gällande arbetslösa socialbidragstagare, deltagarnas etniska bakgrund och kön samt projekt som arbetsform och offentliga projekts speciella drag. I analysen används utsagor från djupintervjuer med fyra anställda. Några av slutsatserna är att urvalskriterierna formuleras som hinder för deltagande i projektet och att personalen kombinerar olika tidigare utvecklade metoder i sitt arbete för att minska socialbidragstagandet. Deltagarnas bakgrund bedöms individuellt och personalen visar en viss ovilja att kategorisera deltagarna efter etnicitet och kön. Personalen ger en ambivalent bild av projekt som arbetsform. Dels beskrivs arbetet i projektet som utmanande samtidigt som den tidsbegränsade projektanställningen upplevs som osäker.