<p>Syftet med studien är att belysa vilka möjligheter eller begränsningar arbetsmarknadsåtgärder kan skapa för den arbetssökande ungdomen. Studiens utgångspunkter tas i det strukturella perspektivet och diskursanalytiska förhållningssättet vilka ges stöd av C Wright Mills teori om allmänna problem och personliga bekymmer. Som fördjupande teorier används social styrning och Michael Foucaults teori om makt i det disciplinära samhället. Undersökningens genomförande utgår från diskursanalys som metod där materialet främst är hämtat från regeringen och arbetsförmedlingens skrifter om ungdomsarbetslöshet. I diskursen som instanserna skapat urskiljs att den arbetssökande ungdomen är i behov av bland annat kompetens och vägledning. Orsaken till ungdomsarbetslöshet antyds till största del vara beroende av individens handlande men viss hänsyn tas även till samhället agerande. I studiens analys framgår att åtgärdsprogrammen både utövar makt och social styrning i relationen till de arbetssökande ungdomarna Studien slutsatsen är därför att de arbetssökande ungdomars möjlighet till sysselsättning i hög utsträckning kan ses vara begränsad i åtgärdsprogrammens inramning.</p>

Syftet med studien är att belysa vilka möjligheter eller begränsningar arbetsmarknadsåtgärder kan skapa för den arbetssökande ungdomen. Studiens utgångspunkter tas i det strukturella perspektivet och diskursanalytiska förhållningssättet vilka ges stöd av C Wright Mills teori om allmänna problem och personliga bekymmer. Som fördjupande teorier används social styrning och Michael Foucaults teori om makt i det disciplinära samhället. Undersökningens genomförande utgår från diskursanalys som metod där materialet främst är hämtat från regeringen och arbetsförmedlingens skrifter om ungdomsarbetslöshet. I diskursen som instanserna skapat urskiljs att den arbetssökande ungdomen är i behov av bland annat kompetens och vägledning. Orsaken till ungdomsarbetslöshet antyds till största del vara beroende av individens handlande men viss hänsyn tas även till samhället agerande. I studiens analys framgår att åtgärdsprogrammen både utövar makt och social styrning i relationen till de arbetssökande ungdomarna Studien slutsatsen är därför att de arbetssökande ungdomars möjlighet till sysselsättning i hög utsträckning kan ses vara begränsad i åtgärdsprogrammens inramning.

<p>This essay examines how a group of five youths’ self identities are affected by unemploy-ment, contact with the social services and by labour market interventions. In Sweden youth employment has been regarded as a social problem. Arbetslinjen that could be translated into the work model or the work line influences and is a necessity for the Swedish welfare system. With a hermeneutic scientific philosophical position the method used to examine this has been to interview the youths, in the age of 18-25, individually. The approach of the interviews is narrative, to capture the informants’ full stories about their experiences. Finally the result of the interviews is analysed through theories about self identity and power that according to the authors of this essay are closely linked together and thus are necessary in understanding the narratives of the youths, which is essential knowledge on the field of social work. The results show that the youths´ self identity is affected and the outcome of this vary depending on how the intersection between gender, class, ethnicity and age is constituted. Further, the youths seem to have different experiences of treatment and this also affects their possibilities to act on different social fields.</p>

This essay examines how a group of five youths’ self identities are affected by unemploy-ment, contact with the social services and by labour market interventions. In Sweden youth employment has been regarded as a social problem. Arbetslinjen that could be translated into the work model or the work line influences and is a necessity for the Swedish welfare system. With a hermeneutic scientific philosophical position the method used to examine this has been to interview the youths, in the age of 18-25, individually. The approach of the interviews is narrative, to capture the informants’ full stories about their experiences. Finally the result of the interviews is analysed through theories about self identity and power that according to the authors of this essay are closely linked together and thus are necessary in understanding the narratives of the youths, which is essential knowledge on the field of social work. The results show that the youths´ self identity is affected and the outcome of this vary depending on how the intersection between gender, class, ethnicity and age is constituted. Further, the youths seem to have different experiences of treatment and this also affects their possibilities to act on different social fields.

Sammanfattning ”Arbetsmarknadsåtgärders påverkan på anställning – En jämförande studie utifrån universitetslärares syn på arbetsmarknadsåtgärder” Datum          2014-06-03 Nivå              Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 ECTS Institution    Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, EST, Mälardalens     Högskola Författare    Mikael Andersson              Marcus Fredriksson                       28september 1990              17april 1991                       Dennis Johansson                       11oktober 1992 Titel              Arbetsmarknadsåtgärders påverkan på anställning                       – En jämförande studie utifrån universitetslärares syn på                   arbetsmarknadsåtgärder Handledare  Kent Trosander Nyckelord    Nyanställning, arbetsmarknadsåtgärder, anställningskostnader,         kostnader för anställda, efterfrågan på personal Syfte          Studien syftar till att jämföra ämnesområdena företagsekonomi och nationalekonomi ur universitetslärares perspektiv vid en tillämpning på företags motiv till anställning efter sänkningen av arbetsgivaravgiften för unga. Fråge-        Hur anser universitetslärare i företagsekonomi och nationalekonomi att ställning        sänkningen av arbetsgivaravgifter för personer under 26 år påverkar                       företag? Metod          Studien tillämpar en kvalitativ metodansats och samlar in primärdata                      via semistrukturerade intervjuer med akademiker inom företagsekonomi och nationalekonomi. Resultat       I den teoretiska referensramen insamlades data om vad som leder till att företag efterfrågar nyanställningar. Sedan ställdes dessa mot empiriska insamlingar från respondenter inom ämnena företagsekonomi och nationalekonomi. Studien visar att det finns grundläggande brytningar i hur lärarna inom de olika disciplinerna ser på hur arbetsmarknadsåtgärder påverkar företagens vilja till att anställa ny personal. Företagsekonomin ser mer internt och till det enskilda företagets vilja att utvecklas. Där nationalekonomin ser större och en mer övergripande effekt på hela samhället och fokus ligger mer till generell syn på kostnader som något negativt för företagen.

Syftet med studien är att undersöka socialarbetarnas erfarenheter av aktiveringsinsatser i en verkställande verksamhet, vars avsikt är att få arbetslösa till arbetsmarknaden. Studien är genomförd på en kommunal arbetsmarknadsverksamhet som är uppdelad i två verksamheter i Sverige. En kvalitativforskningsmetod användes och semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex verksamma på Jobbcentrum som blev två coacher och fyra vägledare. Empowerment, handlingsutrymme och Banduras (1997) begrepp Self-efficacy har gjort studiens teoretiska referensram. Studiens resultat visar att en central del av arbetet med aktiveringsinsatser omfattar motivationsarbete och även framhävandet och stärkandet av deltagarnas förmågor och resurser. Vägledarna och coacherna åstadkommer detta genom användandet av bland annat projektarbeten och Motiverande Samtal (MI). Det huvudsakliga målet för deltagarna är att nå egen försörjning. Därför stöttas de med att skapa egenskaper och färdigheter som gör dem anställningsbara då flera deltagare upplever svårigheter med att bibehålla en ställning på arbetsmarknaden. Utmaningar i form av begränsningar och svårigheter hanteras av vägledare och coacher utifrån egen handlingsberedskap, som till stor del består av erfarenheter och kunskaper. Professionaliteten gentemot deltagarna är av betydelse för vägledarna och coacherna, även om målet är att deltagaren ska uppnå egen försörjning kan olika maktförhållanden uppstå. Resultatet som presenteras bekräftar till viss del tidigare studier som presenteras. / The aim of this study is to examine social workers experiences at government executive organizations work, whose intention is to get unemployed people into the labor market The study was accomplished in a labor market activity that is divided into two activities in in Sweden. A qualitative research method was used and data consisting of semi-structured interviews with six employers in Jobbcentrum was collected. Empowerment and Banduras (1997) definition of the concept Self-efficacy have been used as the theoretical framework of this study. The result shows that a central part of the work with implementation of labor market measures include motivation work and embracing and empowering participants own abilities and capacity. Achieved through different types of project work and motivational conversation (MI in Swedish). The main goal for the participants is to reach self-sufficiency, until they are able to maintain a position in the labor market. Support include creating personal traits and skills that make them employable. Challenges in terms of limitations and difficulties are managed by counselors and coaches with an ability to take action. During their work with participants, imbalance in power does emerge. The result of the study confirms previous studies conducted on this topic.

I denna uppsats har vi valt att närmre studera de arbetssökandes åsikter om den externa jobbcoachningsverksamhet som de deltagit i genom Arbetsförmedlingen. Eftersom jobbcoachningsverksamheten har varit tämligen omdebatterad sedan dess uppkomst, så borde det finnas ett utvärderingsbehov. Därför ansåg vi att det vore lämpligt att låta de arbetssökande själva få framföra sina åsikter om den jobbcoachningsverksamhet som de deltagit i. Det vi, bland annat, ville få reda på var: Vilka resultat har jobbcoachningen gett för de arbetssökande och hur skulle verksamheten kunna utvecklas till det bättre?Vi använde oss av en kvantitativ metod, i form av en enkätundersökning, för att inhämta de arbetssökandes åsikter. De viktigaste resultaten vi kom fram till var att: Jobbcoacherna har en god och uppskattad förmåga i att ta väl hand om och coacha de arbetssökande, i bland annat utformandet av deras CV och personliga brev. Däremot har verksamheten inte lyckats med att leda de arbetssökande till anställningar i någon vidare utsträckning. Upprättande av kontakter mellan arbetsgivare och arbetssökande är det tydligaste förslaget som anges för att jobbcoachningen skulle kunna bli effektivare.

Background Labour market policies in Sweden is a state responsibility. Even though the municipalitieshave created their own units for labour market issues. This has resulted in parallel systems,and the distribution of responsibility is in many ways unclear. Several studies within the topichave observed that the effects of the activation programs disposed by the municipalities aredifficult to study, dependent there is not enough comparable data. Therefore statistics is nowcollected by Sveriges kommuner och Landsting. Purpose The purpose of this study is to examine if the statistics that are available today can be used tomeasure the effects of labour market actions. Method The study is based on the theory about Governance as decentralization. The hypothesis is thatthe amount of money that the municipalities spend on labour market cations should affect theeffect. With effect means, in this study, that the participants reach work or studies. The studyis made on two Swedish municipalities, Robertsfors and Ljusnarsberg. Those municipalitiesare selected therefor they are the municipalities in Sweden that 2015 spent most and lessmoney on labour market actions. In an attempt to try if the statistics that are available todaycan be used, the study is using a quantitative method. Interviews with representatives from themunicipalities have also been made in order to explain choices in submitting of the statistics. Results The results show that the statistics that are available not can be held for true. Both from thecalculation example as from the interviews that is clear there are uncertainties with thestatistics. From the theory of Governance, this study comes to the conclusion thatdecentralization and standardization are extremes.

Ungdomsarbetslösheten är ett problem i Sverige och det finns flera unga som uppbär försörjningsstöd. Det har visat sig vara svårt för en del ungdomar att etablera sig på arbetsmarknaden och kommunerna har ett ansvar för skapa arbetsmarknadsåtgärder som kan hjälpa personer att komma ut i arbetslivet. En del unga är mer utsatta än andra vilket gör att de kan vara i behov av ett intensivare stöd. Denna studies syfte är att undersöka vilka komponenter eller händelser i Case management-projektet som haft inverkan för de unga vuxnas livssituation. Projektet som är en arbetsmarknadsåtgärd syftar till att hjälpa ungdomar som har svårigheter med att strukturera upp sin vardag. En kvalitativ studie har gjorts för att undersöka vilka erfarenheter både klienter och professionella har av projektet. Detta skedde med hjälp av semistrukturerade intervjuer där fyra klienter och tre professionella deltog. Tidigare forskning visar att en god relation mellan klient och hjälpare är en väsentlig komponent och att ett tätt samarbete mellan myndigheter samt klient är en avgörande faktor för om insatsen ska ha någon effekt. Samtidigt är övrigt stöd från nätverket en hjälpande faktor samt att klienten är motiverad till att förändra sin livssituation. Undersökningens resultat visar att alla respondenter är positivt inställda till projektet och att klienterna anser case managern har varit det stöd som de har saknat. / Youth unemployment is a problem in Sweden and there are several young people who receive income support. It has proven difficult for some young people to establish themselves in the labor market and local governments have a responsibility to create labor market policies which help people to establish themselves on the labor market. Some young people are more vulnerable than others so they may be in need of more intensive support. The aim of this study is to examine which components or events in the case management project that has impacted the young adults' lives. The project is a labor market program aimed at helping young people that find it difficult to structure their daily lives. A study has been done to examine both clients and professionals experience of the project. This was done by semi-structured interviews with four clients and three professionals participated. Previous research shows that a good relationship between client and helper is an essential component and that a close cooperation between agencies and clients is a crucial factor if the effort will have any effect. Additional network is also a helping factor and that the client is motivated to change their lives. The results of the study shows that all respondents are in favor of the project and the clients consider that the case manager has been the support that they have been missing.

<p>This paper is a case study of a local labour market project. The aim of the study is to investigate the staff’s way of working with unemployed people, receiving social assistance, in order to reduce the payment of social assistance in four adjacent city districts of Stockholm. Other objectives of the study are to investigate which criteria the staff uses when selecting participants for the project, in which way the participants’ background affects the measures taken by the staff and how the staff experiences working as part of a project. A short summary of the social services development during the twentieth century and urban politics in the 1990’s in Sweden is used as a background for the local labour market project. The theories used deal with the social services strategies concerning unemployed receivers of social assistance, the participants’ background with particular emphasis on ethnicity and gender, project work and the special case of public projects. The study is based on interviews with four employees. Some of the conclusions are that the selection criteria are put up as criteria for not being selected as a participant and that the staff combines previously developed methods in order to reduce the payment of social assistance. The participants’ background is evaluated individually and the staff shows a certain reluctance to categorize the participants according to ethnicity and gender. The staff communicates an ambiguous image of working in a project by describing it partly as an inspiring challenge but also as involving some uncertainties regarding the terms of employment.</p> / <p>Uppsatsen är en fallstudie av ett kommunalt arbetsmarknadsprojekt och syftar till att undersöka hur personalen arbetar med arbetslösa socialbidragstagare för att minska socialbidragsuttaget i fyra närliggande stadsdelar i Stockholm. Syftet är därutöver att undersöka vilka kriterier personalen använder för urval av deltagare till projektet och hur deltagarnas bakgrund påverkar de åtgärder som personalen sätter in samt hur personalen uppfattar projektformen som arbetssätt. Det kommunala arbetsmarknadsprojektet förankras i socialtjänstens och storstadspolitikens historiska utveckling. De teoretiska utgångspunkterna tar fasta på socialtjänstens strategi gällande arbetslösa socialbidragstagare, deltagarnas etniska bakgrund och kön samt projekt som arbetsform och offentliga projekts speciella drag. I analysen används utsagor från djupintervjuer med fyra anställda. Några av slutsatserna är att urvalskriterierna formuleras som hinder för deltagande i projektet och att personalen kombinerar olika tidigare utvecklade metoder i sitt arbete för att minska socialbidragstagandet. Deltagarnas bakgrund bedöms individuellt och personalen visar en viss ovilja att kategorisera deltagarna efter etnicitet och kön. Personalen ger en ambivalent bild av projekt som arbetsform. Dels beskrivs arbetet i projektet som utmanande samtidigt som den tidsbegränsade projektanställningen upplevs som osäker.</p>