• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 405
  • 122
  • Tagged with
  • 527
  • 527
  • 526
  • 80
  • 70
  • 68
  • 65
  • 64
  • 61
  • 60
  • 59
  • 51
  • 44
  • 41
  • 41
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
101

Opera i Stockholm, Stadsgårdskajen

Andersson, Rebecka January 2011 (has links)
En nyskapande byggnad, en opera. Trots det perfekta läget mellan berg och mot vattnet så vänder sig byggnaden innåt. Med formen av ett kvarter där innergården är det centrala. Runt den grönskande gården finns de publika rummen och så fort man kommit upp i dessa öppnar sig Stockholms inlopp för besökarna. Byggnaden har ett fokus, besökarna får ett fokus.
102

Opera i Stockholm, Galärvarvet

Adalmundsson, Magnus January 2011 (has links)
No description available.
103

Opera i Stockholm, Galärvarvet

Nedlich, Kristin January 2011 (has links)
Förslag till en ny operabyggnad i Stockholms innerstad.
104

Opera i stockholm, Värtahamnen

Gärde, Martin January 2011 (has links)
No description available.
105

Opera i Stockholm, Galärvarvet

Berg, Daniel January 2011 (has links)
En Opera på en av Stockholms mest attraktiva tomter.
106

Vocal college on Langholmen.

Bakhlina, Anna January 2011 (has links)
Main idea of my project is how I can design a building for music and especially for voice - which is the natural instrument of a human body. The music college something more than the place for training music technical skills but the building by itself preform as instrument, as a platform for experimenting with different acoustic features, as a place of inspiration as well as an a performing venue. In theory music is a temporal art, and architecture – is spatial one. However music forms the spatial bounders while it` sounds in the certain space. Rhythm, harmony and movement – they are both reflected in music and architecture. Design of a school is based on integration of this principles into architecture. And I have been working at how the rethinking of musical education process can affect the shape, structure and appearance of the building for the singing.
107

Opera i Stockholm, Nya Värtastaden

Britse, Katarina January 2011 (has links)
OPERA  Kan en Opera som byggnad gestalta olika sorters skådespel om upplevelser i det byggdas helhet? Det är en fråga som legat som inspiration i det här projektet.  Platsens stora skala, saknad av växtlighet och det råa utomhusklimat, tillsammans med programmets kvadratmeterytor, har resulterat i ett projekt som handlat om ett artificiellt landskap. De två operadelarna gestaltas i två berg som ligger och vilar längst ut på piren. De två bergen är en komposition som tillsammans strävar efter helhet där byggnaden vill berätta vilka delar som helheten består av. Mellan bergen finns en stig som leder upp till entrén. Olika moment för besökaren framåt i byggnaden som avslutas med en artificiell skogsdunge och sen kommer havet där en av Stockholms öar, Lidingö träder fram på andra sidan vattnet.  När besökaren kommit hit vare sig man ska gå på opera eller om man kanske bara ska ta en kaffe i caféet, som allt utgår ifrån. Besökaren har en förberedande känslostämning, kanske nyfikenhet och förväntan, en förväntan om en upplevelse och om någon slags upprymdhet.  De olika  momenten i entrésituationen ska öka förväntan och samtidigt ta hand om det praktiska. I den artificiella skogsdungen innan vattnet är publiken skådespelare i den verkliga världen. Här sker mötet av de som ska uppleva upplevelsen som kommer i nästa moment inom tid.  I föreställningarnas pauser kan publiken komma ut på balkongerna för att kasta blickar på verklighetens skådespel i den artificiella skogsdungen och för att delta själva i verklighetens skådespeleri.  Tanken med byggnaden är att den ska vara en del av ett landskap för operabesökare, för boende, för restaurangäster, för flanerare m fl. Olika delar av operan ska kunna användas så många timmar om dygnet som möjligt för att utnyttja byggnadens kapacitet och ha som mål att hela tiden fylla på med händelser som gör delar av byggnadens program rörligt. Den artificiella skogsdungen (foajén) kan delas av och ge plats för t ex utställningar. Platsen kan också användas för lunchkonserter, morgonsång, fester, workshops, m.m.
108

Förskolan Samhället : Ett samhälle i miniatyr

Haraldsson, Katrin January 2011 (has links)
No description available.
109

Opera i Stockholm, Galärvarvet

Ekemark, Viktor Zapata January 2011 (has links)
Att tänka opera: Vi kan ge det nya operahuset många betydelser. Det kan vara ett skal, som inrymmer möjligheten att skapa konst. Vi kan hoppas på att det blir en mötesplats, ett nytt rum. Det kan ses som en symbol, en signatur för staden Stockholm.  Att positionera sig: En signatur blir dock inte bättre av att lägga till nya bokstäver, då känns det angelägnare att försöka läsa vad som redan står skrivet. Jag tror inte på inordning, jag tror på inkänning. För mig så är operabyggnaden som en identitetssökande symbol ointressant, ett seriöst förslag på en ny opera är ett förslag som tar opera som hantverk seriöst. Funktionalitet är ett ord som är användbart. Att försöka se operan som en fabrik. Att inta en plats: Placeringen är känslig. Från Galärvarvets udde ser du slottet samtidigt som hötorgsskraporna. I en bermudatriangel mellan Nordiska museet, Wasamuseet och Strandvägen så krävs både hänsyn och mod för att lyckas få det nya huset att tala med omgivningen. Risken finns att uppfattas som skrikig, men också faran att bli överröstad. Operan är en enorm byggnad och det är en kvalitet att ta vara på, samtidigt som de kringliggande byggnaderna har sin integritet. För mig känns det naturligt att bygga lågt och horisontellt. Då betonas volymen och samtidigt som den inte tar över platsen visuellt.  Att rita en opera: Kommunikation. Kommunikation. En opera är en kropp. Den har ett blodomlopp, den har tarmar och den har ett hjärta. Utan ljusteknikerns toalett kan divan inte sjunga. En opera är en väv, där alla funktioner måste ligga dörr i dörr. Även de offentliga utrymmena måste binda ihop besökaren och scenerna, samtidigt som de ska erbjuda det bästa av omgivningen.  Jag har skapat tre kommunikationsstråk som binder samman de två scenerna och samtidigt samlar liknande funktioner kring samma gata. Att skapa form: En opera är ett kvarter, en stadsdel. Det är svårt att behandla den volymen som ett vanligt hus, särskilt som scenerna har en bestämd utformning.  Jag hittade lösningen i Pompeji. Att låta naturen välla in över huset likt ett jordskred eller ett vulkanutbrott. Jag ville att fasaden mot Strandvägen skulle vara en spegel av staden, en monolit som i sin brist på variation blir monumental. Genom att använda betongplattor i olika utföranden så skapas ändå en subtil variation. Fasaden mot söder/parken skulle möta naturen. Att ha möjligheten att gå på en byggnad tillgängliggör den både fysiskt och mentalt.
110

Brandmurar : stadens oidentifierade potential

Staf, Hedda January 2011 (has links)
Brandmurara stadens oidentifierade potential.

Page generated in 0.0424 seconds