Takkonstruktioner utsätts dagligen för yttre och inre påfrestningar som påverkar konstruktionen på olika sätt, detta ställer höga krav vid dimensionering både av Boverket och gällande projektörens kunskaper. Genom att finna geografiska och geometriska riktlinjer för dimensionering av takkonstruktioner kan den mycket komplexa och tidskrävande beräkningsgången förenklas, utan att bortse från de krav som Boverket upprättat. Syftet med arbetet är att undersöka för vilka geografiska och geometriska fall som vindlaster inte behöver beaktas för husbyggnader med en takkonstruktion med pulpettak, sadeltak eller plana tak. Rapporten är uppdelad i två delar, en litteraturbaserad del där en överblick om tidigare genomförda studier, dagens gällande lagar och regler, samt dess föregångare redovisas har genomförts samt en beräkningsgrundande del. En beräkningsmall i Microsoft Excel har upprättats med hänsyn till att effektivisera och generalisera beräkningsprocessen. Mallen följer beräkningsgången som beskrivs i svensk standard samt i Boverkets konstruktionsregler, där partialkoefficientmetoden används. Mallen är programmerad på så sätt att längd, bredd och höjd upp till nock kan anges obehindrat och taklutningen samt egentyngden är valfria inom ett fixt intervall. För att generalisera rapportens resultat till verkliga förhållanden mellan längd, bredd och höjd har en litterär studie kring hustillverkares husmodeller analyserats, där ett medelvärde har legat till grund för använda förhållanden. De analyserade husmodellerna har kategoriserat i enplanshus, 1 ½- planshus och tvåplanshus enligt hustillverkarnas egen definition. Gällande valet av analyserade taklutningar har en litterär analys kring Sveriges mest använda taklutningar också genomförts, där resultatet legat till grund för slutliga parametrar i beräkningsmodellen. Efter analys av beräkningsmallen och angivna data går det att konstatera att för sadeltak med taklutning på 14° finns det vissa geografiska områden där beräkningar av vindlast ej kan identifieras vid dimensionering av laster som verkar lyftande. Samma gäller för en enplansvilla med taklutning 27°. Skillnader i egentyngder har stor påverkan på resultatet. Övriga undersökta mått och taklutningar för sadeltak är beroende av vindlastberäkningar för lyftande krafter. Vid analys av dimensionerande laster som verkar tryckande kan behov av vindlast identifieras för alla dimensioner för en takkonstruktion på 27° och 45°, dock identifieras inget behov för ett tak med 14° oberoende av dimensioner och geografiskt läge. För pulpettak har ett behov av vindlastberäkningar identifierats oberoende av taklutning, dimensioner och geografiskt läge vid dimensionering av laster som verkar lyftande. Vid analys av laster som verkar tryckande har dock inget behov identifierats oberoende av taklutning, dimensioner och geografiskt läge. För plana tak finns det geografiska områden där behovet av vindlastberäkningar inte återfinns där lasten verkar lyftande. Vid jämförelse med den tryckande lasten, återfinns inget behov av beräkningar oberoende av var i landet byggnaden återfinns och dimensioner på den. Något som litteraturen bidragit med till undersökningen är att den väckt en osäkerhet kring hur klimatpåverkan kommer påverka väderförhållandena i Sverige, i form av ökad nederbörd och vindar i takt med klimatförändringarna. Hur detta kommer påverka framtida dimensioneringsregler är fortsatt osäkert och något som bör beaktas vid framtagning av nya beräkningsregler. Slutsatsen blir att med rapportens förutsättningar och indata finns det ur ett rent konstruktionsmässigt synsätt belägg till att inte dimensionera med hänsyn till vindlast för specifika delar av Sverige samt för vissa av studiens undersökta typer av takkonstruktioner och mått.

En tredjedel av allt avfall i Sverige kommer från byggsektorn, om man räknar bort gruvsektorn. Det har skett en ökning av avfallet inom byggsektorn från år 2012 till år 2014.  Enligt uppskattningar av ett branschledande åkeriföretag utgjorde gipsspillet 5 % av det totala avfallet år 2015 i Stockholm och Uppsala. Gipsspillet kan återvinnas om det är torrt och rent från spackel, tapet osv. men det krävs energi för att återvinna gipsen. Därför är det bättre ur miljösynpunkt att förebygga uppkomsten av gipsspill. Förebyggande av gipsspill kan göras redan när arkitekten ritar byggnaden men också vid många andra skeden, bland annat vid kalkylering som utförs från tidig projektering till produktionsplanering. Detta examensarbete fokuserar på gipsspill som uppkommer vid nyproduktion av bostäder då gipsspill har setts av JM som den enskilt största andelen av allt materialspill. Studien tar avstamp i resultat från tidigare examensarbeten som utförts på uppdrag av JM samt genomfört arbete i ett stort företagsinternt projekt med syfte att minimera avfallsmängderna. I det företagsinterna projektet identifierade man att en anledning till den stora mängden gipsspill var övermängdning. Syftet med examensarbetet, är att beskriva mängdningsprocessen och undersöka hur gipsspillet kan minskas vid mängdning i nyproduktion av byggnader. Målsättningen är att föreslå åtgärder för arbetssättet för mängdning av gips och arbetsprocessen mellan Kalkylavdelningen och Produktion så att gipsspillet kan minska. För att uppnå detta utfördes en fallstudie av JMs mängdningsprocess. För att kartlägga hur mängdningen sker idag genomfördes intervjuer med tolv personer som på olika sätt kan påverka mängdningen av gips: arbetsledare, kalkylatorer, platschef och arbetschef från olika arbetsplatser inom JM i Sverige. Utöver intervjuerna genomfördes en workshop med elva personer från Produktion och Kalkylavdelningen för att komma fram med konkreta förslag till förbättringar och förändringar av mängdningsprocessen. Genom fallstudien togs en modell fram som visar hur mängdningsprocessen ser ut på JM idag, den visar även glapp eller där andra aspekter spelar in på mängdningsprocessen. Det har beslutats att Kalkylavdelningens mängder skall användas och kommuniceras till alla projekt, men studien indikerar att beslutet inte har implementerats i hela organisationen. Resultatet indikerar även att kommunikationen mellan Kalkylavdelningen och Produktion är bristfällig. Utöver kommunikationen ansåg intervjupersonerna och workshopdeltagarna att ett problemområde är att det inte finns en gemensam mall som gör mängdningen enhetlig inom företaget. Ett förslag till förändring av mängdningsprocessen är att varje projekt ska ha en ansvarige kalkylatorn som följer med genom projektet inklusive produktionsfasen. Rekommendationerna är att inkludera Kalkylavdelningen i fler möten med Produktion som t.ex. uppstartsmöten och avstämningsmöten. Ett annat förslag som framkom genom workshopen och intervjuerna var att det behövs arbetas fram en gemensam mall för mängdning med hjälp av en referensgrupp bestående av personer från Produktion och Kalkylavdelningen. Ett förslag till fortsatt arbete är därför att sätta samman denna referensgrupp som ska arbeta fram och granska vad som bör finnas i den gemensamma mallen. / One third of all the waste (excluding mining waste) which is generated in Sweden comes from the building and construction and the amounts are increasing. According to an industry leading road transport company, gypsum waste accounted for 5 % of all waste collected during 2015 in Stockholm and Uppsala. Even though gypsum waste can be recycled as long as it is dry and clean of wall filler and wallpaper, it requires a big amount of energy to do it. It is therefore better for the environment to minimize gypsum waste generation through different waste prevention strategies. For example, waste prevention can be made possible by the architect when the building is designed but also at several other occasions during the construction process, such as calculation of material take off which is done from early design through production planning and management. This master thesis is focused at the gypsum waste that arise in new build construction of residential housing because gypsum waste contributes to a large share of all waste from JMs residential construction. It is based on results from earlier master thesis projects assigned by JM and a large internal development project aiming to minimize gypsum waste. In the internal development project identified exaggerated quantifying as the reason to the big amounts of gypsum waste. The purpose of the master thesis is to analyze how the amount of gypsum waste can be decreased during the quantity take-off process in new build construction of residential housing. The goal is to come up with ideas to better the exchange of information between the department of calculation and production in new build construction projects. To achieve this, a case study of JMs current quantity take-off process was performed using interviews, internal documentation and a workshop. Twelve people were interviewed: supervisors, calculators, site manager and construction manager, all from different workplaces of JM in Sweden. The workshop was held with eleven persons from the calculation and production departments where different ideas for process improvements were proposed and discussed. Through the case study a model took form to show how the quantity take-offprocess at JM looks today, the process shows were there are slacks or other aspects that can have an impact on the quantity take-offprocess. An internal company decision stated that quantity take-offs originating from the calculation department are to be used, in every project, but results from this study indicates that this decision is not implemented throughout the whole organization. The results revealed some flaws in communication between the calculation and production departments.  Apart from flaws in the communication, the workshop also showed that the participants lacked a standard template to make quantity take-off more unitary. One proposed process improvement is that every project should have a person responsible for quantity take-off at the calculation department who should follow the project through theconstruction process. A recommendation is to include the calculation department in more meetings with the production department such as startup and check-off meetings. Another proposal that came up from the workshop and the interviews was to create a template for the quantity take-off with a smaller group of persons from both the calculation and production departments.An efficient way to start off the development work could be first gather a smaller group to identify and discuss the most vital parts of the template.

Staden som en handelsplats har djupa rötter och handelns form i våra städer förändras löpande, i samtiden kanske framförallt genom e-handelns intåg. Arenan för kommersiell service är i ständig förändring och när våra städer förtätas har vi genom planering chans att påverka förutsättningarna för kommersiell service. Föremålet för denna studie är förhållandet mellan densitet, service och urban form. Sambandet mellan densitet och urban kommersiell ställs mot en integrationsanalys enligt space syntax för att identifiera om olika områdens urbana form påverkar tillgången till urban kommersiell service. Genom fallstudier av Stockholm och Göteborg visar uppsatsen att över- och underrepresentation av urban kommersiell service i förhållande till befolkningsdensiteten framförallt förekommer i de centrala delarna av staden, men underrepresentation oftare i anslutning till större barriärer. Områden med höga integrationsvärden kan i studiens båda fall kopplas till en stor överrepresentation av kommersiell service.

I stadsplaneringssammanhang blir det allt vanligare att arbeta med visioner. Visionen kan sägas beskriva en viss formulerad önskvärd framtidsbild. Vidare präglas stadsplaneringen av en utveckling där formationer som kan sägas vara gränsöverskridande mellan privat och offentlig sektor, så kallad governance, blir allt vanligare. Governanceformationer i kombination med visionsplanering kan därför antas påverka inflytandet i processerna och i förlängningen hur staden formas. Framtidsbilder genom visioner kan i stadsplaneringssammanhang sägas vara knutna till en viss geografisk plats. Framtidsbilderna kan även sägas representera en viss önskvärd framtid. Då framtidsbilderna representerar en alternativ projicering så kan det förstås som att platsen som visionen är knuten till kan upplevas genom flera olika alternativa verkligheter. Då förväntningar kan antas påverka aktörernas beteende så kan makten att formulera framtidsbilder genom dessa alternativa verkligheter sägas påverka aktörer och deras handlande även om visionen inte är en juridisk produkt. Makten att formulera framtiden genom visionen kan således sägas vara av stor betydelse. Föreliggande uppsats positionerar den alternativa framtidsbilden i Lefebvres (1991) tänkta rum. Genom att positionera den i ett av rummen i Lefebvres rumsliga teoretiska triad så blir materialet analyserbart och maktperspektiv och prioriteringar genom abstrakta rum synliggörs och analyseras. Det tänkta rummet antas i uppsatsen vara diskursivt format och dominant jämte de övriga rummen då det strävar efter att forma dem. Genom att forma dem kan det också antas utesluta andra uppfattningar om platsen och på så vis dominera platsen så väl diskursivt som materiellt. På så vis präglar diskursen platsen även materiellt (rumsliga praktiker) och associationsmässigt (de levda rummen). Genom de teoretiska perspektiven så undersöker föreliggande uppsats hur inflytandet i processen att ta fram en visionsplan har sett ut, samt hur behovet av en visionsplan ser ut för platsens olika aktörer, samt hur framtidsbilderna genom visionen har präglat platsen och till den knutna aktörer. Uppsatsens forskningsdesign är en fallstudie. Fallet undersöks med hjälp av intervjuer av till platsen knutna aktörer, samt visionsdokument. Uppsatsens resultat och slutsatser visar att det funnits olika sorters tillträde till det arbete som föregick visionen, alltså visionsarbetet, där ett ägande låter aktören konstituera utgångspunkter för den framtidsbild som kommuniceras i visionen. Vidare visar den att utformningen av förslaget huvudsakligen kommer från kommunen och att nätverket snarare har etablerats i syfte att skapa förtroende och tillit. Dessutom visar uppsatsens re att aktörsperspektivet på behovet av en visionsplan, och i förlängningen en förändring av platsen, huvudsakligen kan kopplas till hur aktörernas marknadsekonomiska förhållande till den framtida bild som kommuniceras i visionsplanen ser ut. Även associationer och minnen spelar roll för det upplevda behovet. Vidare så visar uppsatsens resultat och slutsatser hur visionen, genom den förändringsdiskurs den etablerar, exkluderar aktörer från platsen genom marknadslogiska processer. Detta kan förstås som att det tänkta framtida rummet (visionen), genom dialektala rumsproduktioner, har skapat ett nytt socialt rum – ett Norra Sorgenfri som är redo för stadsbyggnadsomvandling. Exkluderingen av aktörerna i processen kan tillskrivas abstrakta rumssyner.

The impeding climate change challenge urges for a reduction of energy use in the built environment. Buildings account for nearly 40% of the total energy use and about 35% of the greenhouse gas emissions in Europe. EU member states are required to improve the energy efficiency of the existing building stock, for example by sharpening building regulations and developing enforcement schemes. Since energy efficiency retrofits can affect irreplaceable values in heritage buildings, heritage buildings are often excluded from mandatory demands aiming at reducing the energy use in buildings. However, saving energy have gradually become embraced by the conservation community and heritage buildings with are seen as part of the solution. This licentiate thesis discusses the methods to identify heritage significance in a building and how the underlying theory determines different scenarios in a energy retrofitting process. The choice of conservation theory and conservation approach will affect the success the energy retrofitting process and determine how much the energy use that can be reduced. This thesis therefore suggests a framework to understand the different interpretation of the impacts that one could exert either by having an Objectivistic or Relative conservation value approach.. Based on this framework, a decision-support tool is developed to further detail the impacts of such approaches for different energy measures. Other results show that a majority of reviewed research publications focused on the operational energy in a building and only a few were concerned with energy use over the entire life- cycle of a building. These analyses are used to evaluate where most energy savings can be made, and often pinpoint weak spots in the building’s envelope or technical system. If it was mentioned at all, the influence of cultural and historical factors on energy efficiency measures as applied to heritage buildings tended to be assessed only briefly. Indeed, the majority does not describe conservation principles or even mention the methodology used – if any – for assessing or defining heritage values. Instead, researchers often show an explicit (sometimes an implicit) understanding of conservation as essentially something that is not destructive of original construction material and hence the authenticity of a building. This licentiate thesis is a compilation thesis, consisting of one separate sub-study, one literature review and an extended cover essay. The study is oriented towards a Swedish and European context, especially when it comes to climate conditions and discussions on building regulations and the theory and practice of architectural conservation. It addresses the growing research field of energy efficiency in heritage buildings and the thesis aims to contribute to an increased understanding on how the process of assessment and evaluation of heritage significance in buildings affects the making of heritage buildings more energy efficient. The main research question is: How do different approaches for assessing and evaluating heritage significance in buildings affect possible technical energy saving measures in heritage buildings? / Klimatförändringarna driver utvecklingen mot att energianvändningen i den byggda miljön behöver minska. Byggnader står för nästan 40% av den totala energianvändningen och cirka 35% av utsläppen av växthusgaser i Europa. EUs medlemsländer är bundna att förbättra energieffektiviteten hos befintliga byggnader, till exempel genom att skärpa byggreglerna och utveckla handlingsplaner. Eftersom energieffektiviseringar kan påverka värden i kulturhurhistoriska byggnader, är dessa ofta undantagna från krav som syftar till att minska energianvändningen i byggnader. Energibesparing och resurshushållning har gradvis blivit omfamnad av kulturmiljösektorn och kulturhistoriska byggnader betraktas allt mer som en del av lösningen på klimatförändringarna. I licentiatavhandlingen diskuteras metoderna för att identifiera kulturhistoriska värden i en byggnad och hur den underliggande teorin påverkar olika scenarier i en energieffektiviseringprocess. Valet av bevarandeteori och bevarandestrategi påverkar framgångsfaktorn i energieffektivseringen och hur mycket energianvändningen i en kulturhistorisk byggnad kan minskas. I denna avhandling föreslås därför ett teoretiskt ramverk för att förstå effekterna av de olika kulturhistoriska bedömningar som kan göras, antingen genom att använda ett objektivistiskt eller en relativ syn på hur en en byggnads kulturhistoriska värden skapas och bäst bevaras. Utifrån detta teoretiska ramverk har ett stöd för beslutsfattande utvecklats för att ytterligare beskriva effekterna av de olika bevarandestrategiernas påverkan på implementeringen av olika energieffektiviserande åtgärder. Andra resultat visar att en majoritet av de granskade forskningspublikationerna fokuserade på den operativa energin i en byggnad och bara ett fåtal gällde energianvändning under hela livscykeln i en byggnad. Dessa analyser används för att utvärdera var de flesta energibesparingar kan göras och ofta identifiera svaga punkter i byggnadens klimatskal eller tekniska system. Om det nämndes alls tenderade inflytandet av kulturella och historiska faktorer på energieffektivitetsåtgärder som tillämpas på arvsbyggnader endast att bedömas kortfattat. Faktum är att majoriteten av de genomgångna publikationerna inte beskriver bevarandeprinciper och inte nämner den metod som används för att bedöma eller definiera kulturhistoriska värden. Istället används ofta en explicit (ibland en implicit) förståelse för bevarande som i huvudsak något som inte förstör ursprungligt material och därmed autenticitet i en byggnad. Denna licentiatavhandling består av en separat undersökning, en litteraturöversikt och en utökad kappa. Studien är inriktad på ett svenskt och europeiskt sammanhang, särskilt när det gäller klimatförhållanden och diskussioner om byggregler och teori och praktik för kulturhistoriskt bevarande av byggnader. Den är en del av det växande forskningsområdet energieffektivisering i kulturhistoriska byggnader och avhandlingen syftar till att bidra till en ökad förståelse för hur utvärderingen av kulturhistoriska värden i byggnader påverkar arbetet med att göra dem mer energieffektiva. Huvudforskningsfrågan är: Hur påverkar olika metoder för bedömning och utvärdering av kulturhistoriska värden energibesparande åtgärder i kulturhistoriska byggnader?

Kandidatarbetet behandlar offentliga platser med inriktning på torg utifrån ett socio-spatialt perspektiv, det vill säga förhållandet mellan människan och den fysiska miljön. Arbetet riktar in sig på vilken påverkan torgens fysiska utformning har på människors val av att vistas på och använda torgen. Camillo Sitte, Jan Gehl, Kevin Lynch och Gordon Cullens arbeten om rums- och gestaltningsprinciper samt två äldre torgs fysiska utformning i Europa, Piazza del Campo i Italien och Praça do Comércio i Lissabon i Portugal studeras med syftet att ta fram begrepp som påverkar människors vistelse på och användning av torgen. En fallstudie görs på tre offentliga platser i centrala Stockholm; Hötorget, Sergels torg och Kungsträdgården med syfte att undersöka de begrepp som har tagits fram i jämförelse med de tre offentliga platsernas fysiska utformning och människors användning av platserna. För att konkretisera de begrepp som tas fram kring den fysiska utformningen kopplat till människors vistelse på och användning av torgen gestaltas ett antal utvecklingsförslag över en av de tre offentliga platserna som anses, utifrån fallstudien, brista i den fysiska utformningen när det gäller appliceringen av begreppen på platsen.

Purpose: With the vast changes in the work life comes changes in the office design. One of the newest on the market is ABW (Activity Based Workplace), were the employees themselves chooses were to sit in the office depending on what fits them best according to the moment. This thesis contributes with knowledge that is necessary for an organisation to know before they begin using an ABW. The goal is to evaluate how an efficient ABW-environment is created. An ABW are efficient when the workplace concept works the way it is supposed to do and with that provides good results from the recourses that are available. This thesis addresses the implementation of the transition to an ABW from a traditional office type and how the office design could look from evidence-based results. Method: The main strategy for this thesis is a case study that involves the organisation NCC. That is because the evidence-based design is based on their workforce and their office building. The thesis goal is achieved through four different data collection methods: literature study, interview, observation and guidance form an architect. These methods were chosen to gather both qualitative and quantitatively data. Findings: The findings are divided into three areas: the first question of issue presents the different office types performances, there are both advantages and disadvantages with all office types. The advantages that can be found in these office types is for instance the cell offices privacy, the open landscapes interaction possibilities and that the kombi office retain the social environment whilst still give privacy from other employees. Whereas availability and flexibility are the most significant advantage of an ABW. Some disadvantages are how cell offices can be unwelcoming, the open landscapes noise level and the fact that you can not work in teams in a kombi office. The second finding is the evidence-based office design proposal, from an efficiency point of view. A collocation of the factors that needs to be thought of when designing an ABW is the fundament of this proposition. Some of these factors are for example the possibility to privacy, have co-workers nearby and distinct zone divisions. The third finding of the thesis demonstrate an evaluation of the transition to an ABW. An evaluation has shown to be necessary when establishing an efficient ABW. One of the most important part is to understand the employees, meet their needs and let them be heard. Implication: It takes both well planned transition and good design for an ABW to preform efficiently. Design and efficiency depend on each other and there are a few distinguished factors of what makes a workplace environment efficient. When talking about the transition to an ABW it is important to have a substantial process were the employees are given the possibility to be involved and informed of the ABW-concept and its impact. Limitations: The main limitations of this thesis are from a design perspective, such as artificial lightning, technical equipment and ventilation. The focus instead lies with the placement of walls and rooms, as well as furnishing. The economy aspect is also something that has not been taken into consideration, either when designing or in the evaluation process. This is maintained by defining the searches and stay focused.

No description available.

No description available.

Detta examensarbete ger ett studerat utformningsförslag på ett outnyttjat grönområde imiljonprogramsområdet Norrliden i Kalmar.Studien har resulterat i ett förslag till förbättrad utformning, en visuell skiss utifrånrelevant teori, intervjuer med sakkunniga och enkätsvar från de som bor i området. Fokushar legat på att öka gemenskap mellan människor i olika åldrar, kön och bakgrund.