This study examines the multifaceted aspects of the area Gustavsberg located in Värmdö municipality. We plan to focus on Gustavsberg´s development as a tourist destination to meet the requirements to become a successful tourist destination. The local actor´s effort and their role in the hospitality industry will be examined. Also, the ability to cooperate to develop Gustavsberg’s activities and events will be focused on as well as how improvements are achieved to meet visitor requirements. The theories that are applied for the area´s destinations development, destinations strategies, destination marketing, action plans and creative tourism provide a structured framework for understanding why and how Gustavsberg can develop. The importance of development and improvement for the area will be crucial to remain a competitive and attractive destination. This study used a mix of qualitative interviews and observations and even quantitative surveys to examine the areas development from different perspectives and opinions. The findings revealed that Gustavsberg has a great potential for cooperation to create a clear vision for the future and shape a better development of the hospitality industry in Gustavsberg. It was also revealed that the municipality is in the process of starting a destination section. That will mean that one of the important actors within the hospitality industry will take the leading role for implementing and planning that is missing today. Moreover, we have concluded that Gustavsberg owns many unique sights and attractions but based on all the data we have collected, we see that the area still has many challenges that need to be overcome. By focusing on the opportunities and reinforcing cooperation between the actors, Gustavsberg can maintain and strengthen its role as a varied and attractive destination in tourism.

Uppsatsens syfte är att undersöka värden som yrkesroll och värdskapet som praktik inom en svensk kontext, med målsättningen att studera arbetsförhållanden, anställningsvillkor och arbetsuppgifter, samt på en övergripande nivå de diskurser som värdar är aktiva inom. Studien presenteras i fyra delar, varav en fallstudie av konsthallen Artipelag är dess utgångspunkt. Dessutom presenteras en historisk tillbakablick på konsthallen Rooseums värdmetodik under åren 1988-1995, en rikstäckande enkätundersökning med 35 medverkande konsthallar och museer samt en undersökning av aktivt värdskap som metod, där verksamheten på Bonniers Konsthall och Göteborgs Konsthall utgör primära exempel. Intervjuer, deltagande observationer, interna dokument och externt kommunikationsmaterial har i huvudsak utgjort studiens källmaterial och metod, och diskursteorin utifrån Ernesto Laclau och Chantal Mouffe dess teoretiska ramverk. De tre perspektiven värdskap som ritual, värdskap som pedagogik och värdskap som service verkar som organiserande princip för undersökningen, men utgör även dess resultat. Perspektiven representerar tre aspekter av värdskapet, vilka belyser dess rituella och diciplinerande verkan i utställningsrummet, dess pedagogiska potential och avsikt samt dess serviceorienterade profil och upplevelseekonomiska anknytning.