Bakgrund: ADHD (Attention deficit hyperactivity disorder) är en neuropsykiatriskfunktionsnedsättning som kännetecknas av stora uppmärksamhetssvårigheter,impulsivitet och överaktivitet. Symtom skapar konsekvenser i vardagslivets olikaområden som studier, arbetsliv, fritid, familjeliv och relationer som påverkas i olikagrad beroende på individens symtombild. Personer som diagnostiserats med ADHDbehöver ofta stöd från flera olika sociala institutioner, till exempel sjukvården.Syfte: Syftet var att beskriva hur personer med ADHD upplevde kontakten med vården.Metod: En beskrivande litteraturstudie. Artiklarna söktes i databasen Pubmed ochresulterade i tio stycken kvalitativa artiklar. Alla tio artiklarna redovisas i resultatdelen.Huvudresultat: Hur personer med ADHD upplevde vårdkontakten och undertillhörande subteman beskrevs hur information och kunskap förmedlades avvårdpersonalen och hur upplevelsen av tillgänglighet till vård och hjälpande tjänstersamt beskrev det personers upplevelse av tillgång till den vårdkontakt de var i behov av.Slutsats: Personer som sökte vårdkontakt för att få hjälp med diagnos eller behandlingav sin ADHD ofta kände sig bortsedda. De upplevde att bemötandet från vårdpersonalvisade på okunskap och dåliga attityder samt att det sällan fanns annat än farmakologiskhjälp att tillgå.

Bakgrund: ADHD (Attention deficit hyperactivity disorder) är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som kännetecknas av stora uppmärksamhetssvårigheter, impulsivitet och överaktivitet. Symtom skapar konsekvenser i vardagslivets olika områden som studier, arbetsliv, fritid, familjeliv och relationer som påverkas i olika grad beroende på individens symtombild. Personer som diagnostiserats med ADHD behöver ofta stöd från flera olika sociala institutioner, till exempel sjukvården.  Syfte: Syftet var att beskriva hur personer med ADHD upplevde kontakten med vården. Metod: En beskrivande litteraturstudie. Artiklarna söktes i databasen Pubmed och resulterade i tio stycken kvalitativa artiklar. Alla tio artiklarna redovisas i resultatdelen. Huvudresultat: Hur personer med ADHD upplevde vårdkontakten och under tillhörande subteman beskrevs hur information och kunskap förmedlades av vårdpersonalen och hur upplevelsen av tillgänglighet till vård och hjälpande tjänster samt beskrev det personers upplevelse av tillgång till den vårdkontakt de var i behov av. Slutsats: Personer som sökte vårdkontakt för att få hjälp med diagnos eller behandling av sin ADHD ofta kände sig bortsedda. De upplevde att bemötandet från vårdpersonal visade på okunskap och dåliga attityder samt att det sällan fanns annat än farmakologisk hjälp att tillgå.

Made available in DSpace on 2016-04-04T18:32:28Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Maria das Gracas Faustino.pdf: 886117 bytes, checksum: 063a73fa416ff22ea8877ad081150b7c (MD5) Previous issue date: 2006-08-23 / This work is inserted in University, teaching and teachers formation research?s line, and intend to reflect about the meanings web of college practices on teachers formation. The investigation has focused in five adults with ADHD. The method used was a Study of Case, by the possibility of this kind of qualitative research allows a deep analysis of the study object, and the subjects involved. In addition, the work options of the Study of Case, we ve selected the Oral History, that allowed, thru the oral recorded interviews, to analyse the teaching influence in college performance of the research subjects. The produced knowledge shows the necessity of a critical and deep study about the approached theme in the University teacher s formation courses. We ve concluded that the ADHD approach, at the teaching formation courses, inserted into the meanings web college practices context, with yours diferents dimensions social, cultural, pedagogical, biological must contribute significantly to the each student valorization and the relationships into the College environment, beyond to contribute to the teacher knows what can influence the ADHD student s performance. / O presente trabalho est? inserido na linha de pesquisa Universidade, Doc?ncia e Forma??o de Professores , tendo como objetivo refletir sobre a teia de significados das pr?ticas escolares, na forma??o de professores. A investiga??o focalizou cinco adultos com TDAH. A metodologia utilizada foi o Estudo de Caso, pela possibilidade de esse tipo de pesquisa qualitativa permitir uma an?lise aprofundada do objeto de estudo, bem como dos sujeitos envolvidos. Dentre as op??es de trabalho com o Estudo de Caso, elegemos a Hist?ria Oral, que possibilitou, por meio de entrevistas orais gravadas, analisar a influ?ncia da doc?ncia no desempenho escolar dos sujeitos da pesquisa. O conhecimento produzido evidenciou a necessidade do estudo cr?tico e aprofundado sobre o tema abordado nos cursos de forma??o de professores no Ensino Superior. Concluiu-se que a abordagem do TDAH, nos cursos de forma??o docente, inserida no contexto da teia de significados das pr?ticas escolares, em suas v?rias dimens?es social, cultural, pedag?gica, biol?gica deve contribuir significativamente para a valoriza??o de cada aluno e dos relacionamentos no ambiente escolar, al?m de contribuir para o professor conhecer o que pode influenciar o desempenho escolar de alunos com TDAH.