Thesis (M.N.)--Memorial University of Newfoundland, 2002. / Typescript. Bibliography: leaves 174-181.

Thesis--University of Oklahoma. / Includes bibliographical references (leaves 57-61).

Background: Most procedures in healthcare were described to cause the child pain. Anxiety was also strongly linked to pain and painful experience can generate future consequences for the child in contact with health services. Administering medication to children was considered difficult to adapt while non-pharmacological treatment is considered to be both time- and cost efficient. Purpose: To describe nurses' use of non-pharmacological treatment of procedural pain in children and to examine the included articles research group.Method: This descriptive literature studies results was based on 15 articles sought in the databases Cinahl, PsycINFO and PubMed. Eight of the included articles were qualitative studies, four were quantitative studies and three were studies with mixed approach. Main Results: Non-pharmacological treatment of procedural pain in children was considered effective when it was formed based on each unique child and occasion. The nurses described distraction as a useful method that can be performed in several ways, ranging from the child's needs. The importance of a good relationship, a working cooperation and that the nurse had the ability to get the child's confidence was described as key elements in non-pharmacology. The research group characteristics were examined and in all articles the participants profession consists in the majority of nurses. Conclusion: Non-pharmacological treatment of procedural pain should be adjusted based on the unique child and the situation. Distraction was considered by the majority of nurses to be a positive and useful non-pharmacological treatment of procedural pain in children and can be performed by both nurses and parents to reduce the child's pain and future fears. / Bakgrund: Ett flertal procedurer inom vården beskrevs kunna orsaka barnet smärta. Oro var vidare starkt kopplat till smärta och en tidigare smärtsam upplevelse kan komma att generera framtida konsekvenser för barnet i kontakt med sjukvården. Administreringen utav läkemedel till barn ansågs vara svårt att anpassa samtidigt som icke-farmakologisk behandling anses vara både tids- och kostnadseffektiv. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors användning av icke-farmakologisk behandling vid procedursmärta hos barn, samt att granska de inkluderade artiklarnas undersökningsgrupp. Metod: Denna beskrivande litteraturstudies resultat grundades på 15 artiklar eftersökta i databaserna Cinahl, PsycINFO och PubMed. Åtta av studiens inkluderade artiklar hade kvalitativ ansats, fyra hade kvantitativ ansats och tre var studier med mixad ansats. Huvudresultat: Icke-farmakologisk behandling vid procedursmärta hos barn ansågs effektivt när den formades utifrån varje unikt barn och tillfälle. Sjuksköterskorna beskrev distraktion som en användbar metod som kan utföras på flertalet sätt, allt utifrån barnets behov. Vikten av en fungerande relation, ett fungerande samarbete och att sjuksköterskan hade förmåga att få barnets förtroende beskrevs vidare som centrala delar inom icke-farmakologin. Artiklarnas beskrivning av undersökningsgrupp granskades och deltagarnas yrkeskategori utgjordes i majoritet av sjuksköterskor i samtliga fall. Slutsats: Icke-farmakologisk behandling vid procedursmärta bör anpassas utifrån det unika barnet och situationen. Distraktion ansågs av majoriteten sjuksköterskor vara en positiv och användbar icke-farmakologisk behandling vid procedursmärta hos barn och kan utföras av både sjuksköterskor och föräldrar för att minska barnets smärta och framtida rädslor.

Syftet med föreliggande studie var att beskriva erfarna sjuksköterskors reflektioner om hur de uppnår ett gott bemötande av patienter. Studien hade en beskrivande design och genomfördes som en semistrukturerad intervjustudie. Sex erfarna sjuksköterskor verksamma inom somatiska vuxenvården intervjuades. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet av denna studie visar att sjuksköterskan vill skapa en öppen atmosfär. Kommunikationen måste fungera med patienten, det är viktigt att sjuksköterskan ser till att vara tillgänglig och att aktivt lyssna och vara lyhörd. Sjuksköterskan tänker på att kroppsspråket ska visa samma som det som sägs verbalt och använder medvetet kroppskontakt som en form av kommunikation. Öppenhet och respekt ska förmedlas så patienten känner och vill vara involverad i sin vård. Sjuksköterskan måste ibland tackla patientens tidigare sjukvårdserfarenheter. Det är också av värde att sjuksköterskan är medveten om sina egna begränsningar vilket underlättar bemötandet med patienten. Ett tecken på ett gott bemötande är när patienten visar trivsel och har förtroende för sjuksköterskan. Ett gott bemötande betyder också mycket för sjuksköterskan själv. / The aim of this study was to describe experienced registrered nurses (RNs) reflections regarding creating a good interaction with patients i.e how the RNs are/behave towards patients, how the RNs come across. The study had a descriptive design and was conducted as six semi structured interviews with experienced RNs, all working on different adult somatic wards. The results were analysed using qualitative content analysis. It highlighted the importance of creating an open atmosphere by being available and the key aspects of communication such as, actively listening and being perceptive to the unspoken word. Consciously mirroring their own spoken word with their body language and using body contact also conveyed positive communication to patients. Conveying open mindness and respect motivated patients to be involved in their own care. The RNs had to be aware of past patient hospital experiences and being self aware, in particular of their own limitations, benefitted both patients and RNs. Positive effects were shown when patients responded with signs of well-being and faith in the RNs. When RNs came across well generated this too personal satisfaction for the RNs.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karolinska institutet, 2007. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Umeå : Umeå universitet, 2007. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst., 2002. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. Linköping : Univ.

Diss. (sammanfattning) Umeå : Univ., 2004. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karolinska institutet, 2007. / Härtill 4 uppsatser.