Amningsfrekvensen i Värmland sjunker och är låg jämfört med riket. En bidragande faktor till den sjunkande amningsfrekvensen är bristen på tillit till amning. Det är viktigt att kunna identifiera kvinnor med låg tillit till amning för att vända den sjunkande amningsfrekvensen och stärka kvinnan i rollen som moder. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka kvinnors tillit till amning på Barnbördshuset (BB) och Eftervårdsmottagningen i Värmland. Med enkäten BSES-SF identifieras kvinnor med låg tillit till amning och kvinnor som behöver ett ökat amningsstöd efter förlossning. Design/Metod: Studien utfördes med kvantitativ ansats. Data inhämtades från enkäten BSES-SF som besvarats av 70 kvinnor på BB och Eftervårdsmottagningen i Värmland. All data analyserades genom SPSS. Resultat: De flesta kvinnor ansåg att det var mycket viktigt med en fungerande amning och när kvinnorna skattade amningens betydelse framkom ett medelvärde på 8,66 där 0=inte alls viktigt och 10=mycket viktigt. Kvinnor som ammat tidigare skattade sin upplevda amningserfarenhet som mycket god. Varje enskild fråga på BSES-SF jämfördes mellan kvinnorna som vårdats på BB och Eftervårdsmottagningen. Det framkom en skillnad på åtta frågor där kvinnorna på Eftervårdsmottagningen skattade en högre tillit till amning jämfört med kvinnorna på BB. Utifrån totalsumman på BSES-SF med ett poängintervall mellan 14-70, framkom det att tilliten till amning skattades högre hos kvinnorna på Eftervårdsmottagningen (M=56,54) än på BB (M=49,88). Slutsats och klinisk tillämpbarhet: BSES-SF kan utifrån studiens resultat vara ett användbart verktyg, framförallt på BB där kvinnorna skattat en lägre tillit till amning. Förstföderskor och omföderskor som upplevt en komplicerad förlossning kan vara i behov av större insatser av amningsstöd. Studiens resultat kan medföra att barnmorskan blir extra uppmärksam på de kvinnor vars amning inte fungerar och där extra stöd behövs för att öka tilliten. / Breastfeeding frequency in Värmland decreases and is low compared with the national average. A contributing factor to the decline in breastfeeding rates is the lack of confidence in breastfeeding. It is important to identify women with low confidence to reverse the decline in breastfeeding frequency and strengthen her in her role as a mother. Objective: The aim of this study was to investigate breastfeeding and self-efficacy in the Postnatal ward and Postnatal carecenter in Värmland. Using BSES-SF survey, women with low confidence in breastfeeding and women who need an increased breastfeeding support after delivery were identified. Design/Methods: The study was conducted with a quantitative approach. Data whas collected from BSES-SF, answered by 70 women in Postnatal ward and Postnatal carecenter in Värmland. All data were analyzed by SPSS. Results: Most women felt that it was very important to have a functioning breastfeeding and when the women estimated the importance of breastfeeding it showed a mean of 8.66, where 0 = not at all important and 10 = very important. Women who breastfed previously rated their perceived breastfeeding experience as very good. Every single question on BSES-SF whas compared between women who were treated in Postnatal ward and Postnatal carecenter. It showed a difference in eight questions, the women on the Postnatal carecenter estimated a higher confidence in breastfeeding compared with women in the Postnatal ward. The total sum of BSES-SF with a score range between 14-70, showed that trust in lactation whas estimated higher among women in the Postnatal carecenter (M = 56.54) than in the Postnatal ward (M = 49.88). Conclusion and clinical applicability: Primaparas and women with prior deliveries who now experienced a complicated childbirth may need extra breastfeeding support. The result of the study may leed to extra attention from the midwife to those women whose breastfeeding does not work and where additional support is needed to increase confidence. Based on the studys result BSES-SF can be a useful tool, especially in the Postnatal ward where women estimated a lower confidence in breastfeeding.

Bakgrund: Antalet ammande mammor sjunker i Sverige, en bidragande faktor till den sjunkande amningsfrekvensen kan vara bristen på tillit till sin förmåga att amma. Det är viktigt att identifiera mammor med låg tillit till sin förmåga att amma för att göra det möjligt att vända den sjunkande amningsfrekvensen och för distriktssjuksköterskan att kunna stärka kvinnan i rollen som ammande mamma. Syfte: Syftet med studien var att beskriva och jämföra mammors tillit till sin förmåga att amma. Metod: Med enkäten, The breastfeeding self-efficacy scale - short form (BSES-SF) som mäter tillit till sin förmåga att amma, samlades data in för att kunna identifiera mammor med låg eller hög tillit. Resultat: Mammorna i åldersgrupperna 18-25 år och 35-45 år, oberoende av barnets ålder, skattade den lägsta tilliten till sin förmåga att amma gällande att de alltid kunde genomföra varje amning på ett för dem tillfredställande sätt. Den högst skattade tilliten hos samtliga mammor, oberoende av deras egen ålder eller barnets ålder, var att de alltid kan komma fram till att de vill fortsätta att amma. Mammor som ammade barn mellan 10 veckor (v) – 17 v + 6 dagar (d) skattade totalt enligt BSES-SF sin tillit till sin förmåga att amma signifikant högre än mammor som ammade barn mellan 0 v – 9 v + 6 d. Slutsats: Mammorna i föreliggande studie som ammade barn mellan 10 v – 17 v + 6 d skattar sin tillit till sin förmåga att amma högre, än mammorna som ammade barn mellan 0 v – 9 v + 6 d. Nyckelord: Amning, distrik / Background: The number of breastfeeding mothers is reducing in Sweden, a contributing factor to the decrease can be the lack of confidence in their ability to breastfeed. It is important to identify mothers with low confidence in their ability to breastfeed in order to make it possible to reverse the declining number of breastfeeding mothers, and for the primary care nurse to strengthen the woman in the role of a breastfeeding mother. Aim: The purpose of the study was to describe and compare mothers’ confidence in their ability to breastfeed. Method: With the survey, the breastfeeding self-efficacy scale - short form (BSES-SF) that measures trust in its ability to breastfeed, data was collected to identify mothers with low or high confidence. Results: The mothers’ of the age groups 18-25 years and 35-45 years, regardless of the age of the child, estimated the lowest confidence in their ability to breastfeed that they could always perform each breastfeeding in a satisfactory manner. The highest ranked trust of all mothers, regardless of their own age or child's age, was that they could always come to the conclusion that they would want continue to breastfeed. Mothers who breastfeed children in the higher age group, 10 weeks (w) – 17 w + 6 days (d), estimated in total according to BSES-SF, their confidence in breastfeeding significantly higher than mothers who breastfeed children between 0 w – 9 w + 6 d. Conclusion: The mothers’ in this study who breastfeed babies between 10 w – 17 w + 6 d estimate their ability to breastfeed higher than the mothers who breastfeed children between 0 w – 9 w + 6 d.

På de flesta svenska sjukhus har samvård av mor och barn efter förlossning eftersträvats eftersom samvård bland annat främjar amning. I samband med kejsarsnitt och då barnet inte mår väl efter födsel separeras dock ofta mor och barn för en kortare eller längre tid, vilket påverkar amningen negativt. Mödrars tillit till sin förmåga att amma har visat sig ha stor betydelse för om de skall lyckas med amning. Mödrar med låg tillit har en högre risk att sluta amma tidigt än de som har hög tillit. Syftet med studien var att jämföra nyblivna mödrars tillit till sin förmåga att amma då mor och barn vårdas tillsammans respektive vårdas separerade efter förlossning. I studien ingick totalt 60 mödrar från fyra olika sjukhus i västra Sverige, varav hälften samvårdats med sitt barn respektive vårdats separerade. Undersökningen gjordes utifrån en kvantitativ ansats genom enkätundersökning med det validerade mätinstrument BSES-SF. Svarsdatan har analyserats med jämförande och förklarande statistik i form av Mann-Whitney U test samt Chi-Square test. Resultatet visade på att numerisk skillnad fanns. Mödrar som separerats hade en lägre tillit till sin förmåga att amma än mödrar som hade samvårdats med sitt barn. Skillnaden var dock ej signifikant. Studien har för litet urval och eventuella störande variabler har ej kunnat uteslutas för att resultatet skall anses tillförlitligt, men tendensen som framkommit stöds i annan forskning. I diskussionen lyfts även att vid initiala amningssvårigheter kan pedagogiska tillitshöjande interventioner vara av betydelse samt undvikande av mjölkersättning i de fall där medicinsk indikation för detta saknas.