Denna kandidatuppsats har fokuserat på att utforma ett holistiskt ramverk för beslutsfattande relaterat till outsourcing för ett internationellt företag beläget i Sverige. Studien initierades då fallföretaget upplevde brister inom kvalitet och höga kostnader för en aktivitet de i dagsläget outsourcar till en extern leverantör. Som följd av detta överväger företaget att backsourca denna aktivitet, men har i dagsläget inget heltäckande underlag för denna typ av beslutsfattande. Det är med intention att underlätta företagets framtida beslutfattande kring hanteringen av bristfälliga outsourcade aktiviteter som denna fallstudie genomförts.   Syftet är att undersöka hur ett företag som ska genomföra en Make-or-Buy (MoB)-process kan skapa ett underlag vilket förser dem med en holistisk utvärdering av nuläget för att underlätta beslutsfattandet kring outsourcing eller backsourcing. Utifrån syftet formulerades två frågeställningar:   Frågeställning 1. Hur kan ett företag på ett holistiskt sätt avgöra huruvida en aktivitet bör outsourcas eller backsourcas? Frågeställning 2. Hur kan ett underlag se ut för att gynna ett företag som ska fatta beslut kring hur en bristfällig outsourcad aktivitet bör hanteras? Det tillvägagångsätt som använts inom studien för att ge svar på syftet har bestått av en litteraturstudie där en teoretisk referensram fastställts genom att kritiskt granska sekundärdata i form av vetenskaplig litteratur. Denna referensram har sedan använts för att analysera de empiriska fynd som samlats in vid intervjuer och observationer på fallföretaget.   Genom att i analysen mönsterpassa de empiriska fynden mot den teoretiska referensramen har de likheter och olikheter som existerar uppdagats och belysts. Denna analys resulterade i framtagandet av tre alternativa koncept som representerar potentiella tillvägagångsätt utifrån fallstudiens uppdrag. Varje koncept har analyserats för att överväga ändamålsenligheten för alternativen utifrån fallföretagets förutsättningar och vad som kan krävas för att dessa ska bedömas som applicerbara. Resultatet från analysen sammanfattades i ett holistiskt ramverk vilket kan användas som underlag för beslutsfattande inom fallföretaget och andra företag som står inför liknande scenarios. I det framtagna holistiska ramverket presenteras och förklaras fyra kategorier vilka utgör underlaget: identifiera nuläget, Processfaktorer, Ekonomiska faktorer samt Mjuka och Holistiska faktorer. Ramverket rekommenderas att användas som ett hjälpmedel att applicera vid beslutsfattande knutet till outsourcing eller backsourcing.   Detta ramverk ämnar bidra att fylla det gap som idag existerar kring insamlingen av relevanta faktorer inom MoB, samt fylla funktionen som ett standardiserat tillvägagångsätt inför datainsamling för denna beslutstyp.

Den här uppsatsen ämnar undersöka faktorer kring ett insourcingbeslut på ett kunskapsintensivt IT-företag. Detta utförs genom en fallstudie på ett företag inom nämnd kategori. Faktorer bakom ett beslut att insourca redovisas och redogörs enligt befintlig teori kring insourcing. Intervjuer har genomförts med tre olika personer på företaget som har spelat en nyckelroll bakom beslutet att insourca en verksamhet och det är tre olika insourcingprocesser som har undersökts. De viktigaste faktorerna bakom insourcing som framkommer i studien är minskade kostnader, ökad effektivitet och kvalité samt ökad kontroll över arbetet. Enligt studien är risker för låg samarbetsvillighet hos den överlämnande externa aktören det som skiljer sig mest från teorin enligt respondenternas berättelser. En ny aspekt av insourcingbeslutet som framkommer är förhoppningen om att det leder till ökad tillväxt.

In a globalized world where competition has risen, it has become more and more popular for companies to outsource non-core activities. The main reasons for doing so are due to cost reductions, improving organizational focus, better flexibility and improve product quality, delivery and service. As outsourcing is increasingly growing in popularity, the problems associated is more prominent. For some companies outsourcing is a bridge to all the related benefits, while for some companies it can be a nightmare. When the expectations aren't met, the focal firm will have to re-evaluate the decision. The decision to will therefore to renegotiate with the vendor, switch to another vendor or to backsource. Backsourcing is when activities which previously has been outsourced is brought back in-house. Previous research on backsourcing has focused on functions such as information technology and information system. Little attention has been given towards production and the risk involved. In order for the vendor to produce, knowledge need to be shared. This can be complicated for knowledge-intensive firms considering their value creating resource is knowledge which derives from their intellectual capital. As the know-how of the product is shared to the vendor, the research made is transferred. If the knowledge-intensive firm is dissatisfied with the entered outsourcing agreement, and wishes to end the agreement the know-how will still continue to be shared. Causing the focal firm to feel locked-in with the vendor. If they choose to backsource, the risks related to the shared knowledge appears. As the knowledge is already shared, the question if it can be prevented arises. Which leads to our research questions: RQ1: What are the risks related to intellectual capital when backsourcing? RQ2: How can these risks be prevented? To answer these questions, a case study from a knowledge-intensive firm who faces this problem is examined with our theoretical framework. The risk identified were opportunistic behaviour with the shared intellectual capital, reputational risk, risk with reintegrating intellectual capital, investment risk and risk from earlier contractual arrangement. To prevent these revealed to be difficult but not impossible. To summarize the preventing measure identified, they revolve around legal protection from well-written contracts and patents, careful execution plan, use of external expertise and by avoiding high investment through establishing a pilot plant.

This dissertation examines backsourcing of corporate IS activities, and why IS outsourcing clients decide to backsource. Information Systems (IS) backsourcing is a business practice in which a company takes back in-house assets, activities, and skills that are part of its IS operations and were previously outsourced to one or more outside information service suppliers. Focusing on economic, strategic and relationship motives, a number of theoretical backsourcing factors is derived from transaction cost theory, agency theory, core competency perspective, IOR theory and marketing channels literature. To identify factors salient in IS backsourcing and to examine the process of backsourcing this dissertation employs exploratory case study methodology. Six outsourcing contracts within three client companies are analyzed. The evidence is collected using semi-structured interviews, archival records and company documents. Results of individual cases are reported and then triangulated to single out the primary backsourcing antecedents. Qualitative comparative analysis is employed to augment the findings. The findings indicate that service quality of the outsourcing arrangement, cost benefit of backsourcing, change in the role of IS, loss of control over the outsourcing arrangement, changes in the management and power of decision makers and other organizations impact backsourcing decisions. Strategic considerations, change in the role of IS and loss of control, dominate backsourcing decision even if costs or service quality suggest otherwise. The executives exert power through their structural position within organization and have a major influence on decisions. Executives' beliefs, prior experience and values impact their perception of backsourcing and play a role in backsourcing decisions. Additionally, the power of other organizations involved in the interorganizational relationships with the client company is important. These organizations use political maneuvering to impose their goals on the client company. While service quality and cost considerations are important deliverables in the outsourcing contract, these factors by itself do not justify the decision to backsource.

Outsourcing, det vill säga då en organisations tjänster eller produkter inom en funktion eller aktivitet läggs ut till en extern aktör, blev alltmer märkbart under 1990-talet. Trenden har vuxit till att utgöra en norm i dagens samhälle och numera outsourcar organisationer allt från förvaltning av informationsteknik (IT) till hela funktioner. Outsourcing av IT anses vara en växande och alltmer global företeelse, däremot kan problem med ett outsourcingavtal eller förändringar av ett företags affärssituation leda till backsourcing, vilket innebär att en organisation väljer att föra tillbaka och åter genomföra aktiviteter inom den egna verksamheten. Beslut kring outsourcing av IT-lösningar har utgjort en central aspekt inom såväl forskning som praktik medan beslut om att byta leverantör eller backsourca har fått relativt lite uppmärksamhet. Däremot utgör drivkrafterna bakom backsourcing ett lika relevant ämne att studera som motiven bakom outsourcing och med grund i detta syftar denna studie till att identifiera vilka motiv som kan ligga till grund för organisationers val att outsourca respektive backsourca IT-relaterade aktiviteter och funktioner samt undersöka hur de förutsättningar som gällde vid beslutet om att outsourca kan förändras under en outsourcingprocess.  Jag har genomfört en studie av kvalitativ karaktär där en fallstudiedesign tillämpats. Ett antal organisationer som använder sig av IT och IT-lösningar i sitt dagliga arbete har undersökts där organisationerna tidigare har backsourcat, och/eller är i färd med att föra tillbaka, sin IT. Insamling av teori respektive empiri har skett genom en litteraturstudie och genomförandet av semistrukturerade intervjuer. I analysen har sedan det empiriska materialet ställts i relation till den tidigare forskning som finns inom (1) outsourcing och (2) backsourcing. Studiens resultat visar att anledningar och motiv som kan resultera i ett företags beslut om att outsourca sin IT bland annat är möjligheten att göra kostnadsbesparingar, uppnå en större flexibilitet samt möjligheten att få tillgång till specialistkompetens. Under en outsourcingprocess kan exempelvis en organisations ledning bytas ut, vilket kan medföra nya åsikter och attityder gentemot verksamhetens sourcingstrategi, och IT:s betydelse för verksamheten kan förändras. Vidare har ett antal bakomliggande faktorer som kan spela in vid organisationers beslut om att backsourca sin outsourcade IT kunnat identifieras. Exempel på faktorer är att ingen total kostnadsbesparing görs och att efterlevnaden av kontraktet med leverantören kan vara bristfällig avseende exempelvis tjänstekvalitet. / Outsourcing, that is to say when an organization's services or products within a function or an activity are being contracted out to an external vendor, became increasingly noticeable during the 1990s. The trend has grown to represent the norm in today’s society and nowadays organizations outsource operations ranging from the management of information technology (IT) to whole functions. The outsourcing of IT is considered to be a growing and increasingly global phenomenon. However, problems with an outsourcing agreement or changes in a company's business situation can lead to backsourcing, a concept meaning that an organization chooses to bring back and re-implement activities within its own operations. Decisions regarding the outsourcing of IT solutions have been a central aspect in both research and practice while the decision to change supplier or backsource has received relatively little attention. Nevertheless, the drivers of backsourcing constitute an equally relevant topic to study. Hence, the aim of this study is to identify the motives underlying an organization’s decision to outsource, as well as backsource, IT related activities and functions and to examine how the conditions that applied when making the decision to outsource can change during an outsourcing process.  I have conducted a qualitative study where a case study design has been applied. A number of organizations that use IT and IT solutions in their day-to-day operations have been studied where the organizations previously have backsourced and/or now find themselves in the process of bringing back their IT. A literature review has been conducted and empirical data has been collected through the use of semi-structured interviews. In the analysis, the empirical data has been analyzed in relation to previous research regarding (1) outsourcing and (2) backsourcing.  The results of this study show that reasons and motives that can result in a firm's decision to outsource its IT include the possibility of achieving cost reductions, a greater flexibility and the possibility of gaining access to expertise. Examples of changes that can occur during an outsourcing process are within the management since the replacement of an organization’s management can bring new opinions and attitudes towards the firm’s sourcing strategy. The importance of IT to the operations can also change during an outsourcing process. Furthermore, a number of underlying factors that may affect an organization’s decision to backsource its IT have been identified. Examples of factors are that the outsourcing has resulted in no overall cost savings and that there’s a lack of compliance with the contract regarding, for example, the quality of the services being delivered.

Bakgrund: Att flytta hem tidigare outsourcad produktion har blivit allt mer förekommande bland svenska företag. Insourcing har även anammats av små och medelstora företag vilket ter sig särskilt förvånande då de bland annat besitter begränsade resurser, både finansiella och kunskapsmässiga. Varför denna form av strategiska förändring har skett i denna typ av företag är fortfarande relativt outforskat. I denna studie kommer därför de motiv som finns till insourcingbeslut men även vilka beslutsunderlag som ligger till grund för beslutet i SMEs att identifieras. Genom detta skapas en ökad förståelse för vilka grunder ett insourcingbeslut tas i SMEs. Syfte: Studien syftar till att identifiera vilka motiv som ligger till grund för insourcingbeslut i SMEs samt att förklara varför motiven har uppkommit. Vidare syftar studien till att beskriva vilka beslutsunderlag som används vid ett insourcingbeslut i SMEs samt huruvida de identifierade motiven påverkar beslutsunderlagens innehåll. Metod: Metodvalet för studien är en kvalitativ intervjustudie på fem svenska företag inom SME-definitionen som verkar i olika branscher. Slutsats: I studien har ett antal olika motiv till insourcingbeslut i SMEs identifierats där även en förklaring kring motivens uppkomst har gjorts. Två nya insourcingmotiv har identifierats: bredda sin kompetens och reducera lagerkostnader. Det som även var utmärkande gällande insourcingmotiv i SMEs är att de mest förekommande motiven går att relatera till att företagen vill genomföra någon form av strategisk förändring i verksamheten. Vi har även konstaterat att resursanalyser i form av totalkostnad samt kompetens- och investeringsbehov som det viktigaste underlaget som SMEs använder sig av vid ett insourcingbeslut. Det kan även konstateras att SMEs prioriterar beslutsunderlag som kan kopplas till de motiv som beslutet har tagits på, varför vi genom denna studie har kunnat identifiera ett nytt underlag: beslutsunderlag relaterade till specifika motiv. Motivbilden väger även tyngre än de ekonomiska analyserna vid ett beslut i SMEs. / Background: It has become more frequent among Swedish companies to transfer back previously outsourced production. Insourcing has also been accommodated in small and medium sized enterprises. This can seem surprising since they possess limited resources, both financially and logically. Why this strategic transformation has occurred in this kind of company is still relatively unexplored. This thesis will identify not only the incentives for insourcing, but also what kind of decision making constitutes the basis for insourcing in SMEs. By doing this, an increased level of knowledge for insourcing decisions in SMEs will be achieved. Purpose: The purpose of this thesis is to identify the incentives for insourcing in SMEs and to explain why they occurred. Further, the purpose of the thesis is to describe the decision making that creates the basis for insourcing in SMEs, and whether the incentives of insourcing effects the basis for decision making. Method: The method of the thesis is a qualitative interview study of five Swedish companies in different lines of business. Conclusion: Several different incentives for insourcing in SMEs have been identified and a description regarding the origin of the incentives is presented. We have identified two new incentives for insourcing: broaden their knowledge and reduce warehousing cost. Regarding insourcing incentives, it was found that the most frequent incentives are related to the fact that the companies want to implement some kind of strategic change within their organization. We have also identified resource analysis in terms of total cost and requirement of skills, to be the most important basis of decision making used by SMEs. It can also be noted that SMEs prioritize the basis of decision making that can be connected to the incentives. When making the insourcing decision in SMEs, the incentives for insourcing are of higher importance than the financial analysis. Method: The method of the thesis is a qualitative interview study of five Swedish companies in different lines of business.

The perspective of procurement and supply chain management is changing dramatically; traditionally, it was seen as a support function; however, the procurement function is receiving increased attention and investment as an essential contributor to the strategic success and a business enabler. While an end-to-end digital supply chain is an opportunity as it unleashes the next level of strategic growth and involves minimal investment in infrastructure, it is still a challenge to optimize and transform. Furthermore, the recent pandemics and geopolitical disruptions of Covid-19, the Ukraine-Russian war, Brexit and the US-China trade war; have structurally changed the global economy and revealed a new risk assessment that will result in the re-introduction of buffers, boundaries across industries and a partial return to regionalization with sort of de-globalization in which existing just-in-time getting replaced by just-in-case strategy.