Uppsatsens syfte är att analysera samt jämföra två svenska dystopiska romaner, De kommer att drunkna i sina mödrars tårar av Johannes Anyuru (2017) och Händelsehorisonten av Balsam Karam (2018). Analysen består av två delar: den första delen undersöker i vilken mån romanerna kan beskrivas med hjälp av teorin om ”critical dystopia” och den andra delen undersöker aspekter av intersektionalitet i romanernas gestaltning av etnicitet och kön. I varje del görs först en analys av varje roman, följt av en jämförande analys. I analysen framkommer att hoppet är ett återkommande tema i de båda romanerna och någonting som kan säga driver intrigen framåt. Den intersektionella analysen framhåller hur romanerna på olika sätt lyfter frågor om etnicitet i förhållande till kön, men även klass. Könsaspekten är särskilt framträdande i Händelsehorisonten, men mer nedtonad i De kommer att drunkna i sina mödrars tårar. Analysen visar på två tillvägagångssätt för diskussion av rasism, klass och kön och antas vara två exempel på vad samtida dystopilitteratur anser relevant att lyfta i vårt samhälle.