For my project I shall be writing a feature length screenplay in the horror genre. The screenplay will be entitled

Studien undersöker hur kvinnliga karaktärer representeras i relation till skräcktematiken i tv-serien Penny Dreadful (2014-). Syftet har varit att studera huruvida det som är typiska kännetecken för skräck kan kopplas till kvinnlighet, femininitet och feminism (det senare då man kan uppfatta ett genuskritiskt samtal i serien). Med hjälp av psykoanalytiska teorier kring abjektion visar analysen hur det som är skrämmande med kvinnor, är skrämmande på andra sätt än vad som är skrämmande med män. Det som är abjekt med kvinnan definieras ofta utifrån hennes sexualitet och biologiska egenskaper, och skapar därmed en feminin monstrositet och således är helt olik den manliga. Detta har till stor del växt fram genom historiska myter, religioner och konst, som har bidragit till könsspecifika monster utifrån stereotyp femininitet, så som häxor, sirener eller Medusa. Genom att utforska tv-seriens karaktärer med hjälp av semiotiska och psykoanalytiska verktyg avslöjas möjliga tolkningar som visar hur nämnda feminina monster tycks grunda sig i manlig rädsla och kvinnan som hot. Kastrationskomplexet som bidragande faktor och den manliga blicken tycks därför kväsa uttryck för kvinnlig frigörelse i serien, genom att sexualisera, plåga och göra kvinnan abjekt och monstruös i direkt genmäle till dessa. Serien tycks därför trots sin genuskritiska diskurs kontrolleras av en manlig blick och ett skoptofiliskt seende, något som möjligtvis bidrar till att kvinnlighet och femininitet kodas som abjekt, och i värsta fall stigmatiserar den feministiska kvinnan. / <p>Reviderad upplaga</p>

This essay contains a discussion of my influences for making the choreographic work The Horrors of:, which was the practical part of an examination for the degree work of the bachelor’s Programme in Dance Performance at Stockholms Konstnärliga Högskola in the fall of 2022. The horrors of: is an exploration of women in horror and the potentiality of the monstrous feminine. Inspired by Julia Kristeva’s concept of abjection, Barbara Creed’s concept of the monstrous-feminine as well as films in the body horror genre, a search to represent the subjectivity of the women depicted in horror through dance emerged. In the body horror genre, the female characters are neither villains nor heroes, but complex characters who possess the capacity to both do good and destroy.    The text is divided in two parts: The first part dissects how the process was generated from researching the topics of femininity and abjection into a staged choreographic work and the second part contains a collage of poems along with other material collected from the artistic research process.