• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 7
  • Tagged with
  • 7
  • 7
  • 7
  • 7
  • 7
  • 7
  • 7
  • 6
  • 6
  • 6
  • 5
  • 5
  • 5
  • 5
  • 4
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Barn med språkstörning interagerar med olika samtalspartners : En samtalsanalytisk studie / Children with Language Imapirment in Interaction with different Partners : a Conversation Analytic Study

Lundgren, Johanna, Sigheim, Nina January 2008 (has links)
<p>Language impairment affects the ability to communicate. Children with languageimpairment have difficulties in using language in interaction to various degrees, and the contributions of the conversational partner are of great importance. The use of languagein interaction can be analysed by means of conversation analysis. The purpose of thepresent study was to study interaction of a group of pre-school children with language impairment with four different conversational partners. These were a peer with languag eimpairment, a peer with typical language development, a pre-school teacher and a parent. This study also intended to analyze the conversations in terms of similarities and differences between the participation frameworks. In all, 12 conversations were analyzedby using conversation analysis. A number of phenomena of interest were identified. The frequency of occurence of some of these phenomena was calculated to complement the qualitative analysis. The results show a number of phenomena occurring where mutualunderstanding is present and when it is limited. These phenomena are sequencing in theform of initiative-response and question-answer, back-channelling, development of conversational topic, breakdown, non-sequencing, topic drift, repair, clarification requestand confirmation. The results also demonstrate differences in the conversations betweenthe participation frameworks with reference to the frequency and the distinction of thephenomena. The greatest differences are found between child-child and adult-childconversations. The pre-school teacher and the parents ask more questions and use more clarification requests and confirmations than the children with language impairment. The development of conversational topics is more distinct in child-adult conversations. The development of conversational topics also occurs to some extent in conversations between two children with language impaiment. In conversations between a child withlanguage impairment and a child with typical language development this phenomenon isgenerally indistinct. Utterances lacking topical coherence in relation to each other areonly distinctly occuring in conversations between two children with language impairment. The pre-school teacher and the parents all perform more distinct other repairsthan the children with language impairment.</p> / <p>En språkstörning påverkar den kommunikativa förmågan. Barn med språkstörning harolika grad av svårighet i språklig interaktion med andra människor och samtalspartnern spelar en betydande roll. Samtalsanalys är ett sätt att analysera den faktiskaspråkanvändningen. Syftet med föreliggande studie var att studera interaktion hos engrupp förskolebarn med språkstörning i fyra olika deltagarstrukturer. De olika deltagarstrukturerna var samtal med ett annat barn med språkstörning, ett barn medtypisk språkutveckling, en person ur förskolepersonalen samt en förälder. Vidare syftade studien till att analysera likheter och skillnader i samtalen mellan de olika deltagarstrukturerna. Totalt analyserades 12 samtal med samtalsanalys, conversationanalysis (CA). Under analysen valdes ett antal fenomen ut och kompletterandeberäkningar gjordes på några av de utvalda fenomenen i samtalen. Resultatet visar att detfinns ett antal fenomen som belyser samförståelse och begränsad samförståelse i samtalen. Dessa fenomen utgörs av sekvensering i form av initiativ-respons och frågasvar, återkoppling, utvecklande av samtalsämne, sammanbrott, icke-relevant svar, yttrande som inte ämnesmässigt koherent i förhållande till föregående yttrande, ämnesglidning, reparation, begäran om förtydligande samt bekräftande av föregående yttrande. I resultatet framkommer skillnader i samtalen mellan de olika deltagarstrukturerna med avseende på hur ofta dessa fenomen förekommer och hur tydliga de är. De största skillnaderna återfinns mellan barn-barn- och barnvuxensamtalen. Personalen och föräldrarna ställer fler frågor samt begär förtydligande och bekräftar föregående yttrande i större utsträckning än barnen med språkstörning. Utvecklande av samtalsämne är tydligast i barn-vuxensamtalen. Utvecklande av samtalsämne förekommer också i viss utsträckning i deltagarstrukturen barn med språkstörning-barn med språkstörning. I deltagarstrukturen barn med språkstörning-barn med typisk språkutveckling är detta fenomen generellt otydligt. Yttranden som saknar ämnesmässig koherens i förhållande till varandra är endast tydligt förekommande ideltagarstrukturen barn med språkstörning-barn med språkstörning. Personalen och föräldrarna utför tydligare annan reparationer än barnen med språkstörning.</p>
2

Barn med språkstörning interagerar med olika samtalspartners : En samtalsanalytisk studie / Children with Language Imapirment in Interaction with different Partners : a Conversation Analytic Study

Lundgren, Johanna, Sigheim, Nina January 2008 (has links)
Language impairment affects the ability to communicate. Children with languageimpairment have difficulties in using language in interaction to various degrees, and the contributions of the conversational partner are of great importance. The use of languagein interaction can be analysed by means of conversation analysis. The purpose of thepresent study was to study interaction of a group of pre-school children with language impairment with four different conversational partners. These were a peer with languag eimpairment, a peer with typical language development, a pre-school teacher and a parent. This study also intended to analyze the conversations in terms of similarities and differences between the participation frameworks. In all, 12 conversations were analyzedby using conversation analysis. A number of phenomena of interest were identified. The frequency of occurence of some of these phenomena was calculated to complement the qualitative analysis. The results show a number of phenomena occurring where mutualunderstanding is present and when it is limited. These phenomena are sequencing in theform of initiative-response and question-answer, back-channelling, development of conversational topic, breakdown, non-sequencing, topic drift, repair, clarification requestand confirmation. The results also demonstrate differences in the conversations betweenthe participation frameworks with reference to the frequency and the distinction of thephenomena. The greatest differences are found between child-child and adult-childconversations. The pre-school teacher and the parents ask more questions and use more clarification requests and confirmations than the children with language impairment. The development of conversational topics is more distinct in child-adult conversations. The development of conversational topics also occurs to some extent in conversations between two children with language impaiment. In conversations between a child withlanguage impairment and a child with typical language development this phenomenon isgenerally indistinct. Utterances lacking topical coherence in relation to each other areonly distinctly occuring in conversations between two children with language impairment. The pre-school teacher and the parents all perform more distinct other repairsthan the children with language impairment. / En språkstörning påverkar den kommunikativa förmågan. Barn med språkstörning harolika grad av svårighet i språklig interaktion med andra människor och samtalspartnern spelar en betydande roll. Samtalsanalys är ett sätt att analysera den faktiskaspråkanvändningen. Syftet med föreliggande studie var att studera interaktion hos engrupp förskolebarn med språkstörning i fyra olika deltagarstrukturer. De olika deltagarstrukturerna var samtal med ett annat barn med språkstörning, ett barn medtypisk språkutveckling, en person ur förskolepersonalen samt en förälder. Vidare syftade studien till att analysera likheter och skillnader i samtalen mellan de olika deltagarstrukturerna. Totalt analyserades 12 samtal med samtalsanalys, conversationanalysis (CA). Under analysen valdes ett antal fenomen ut och kompletterandeberäkningar gjordes på några av de utvalda fenomenen i samtalen. Resultatet visar att detfinns ett antal fenomen som belyser samförståelse och begränsad samförståelse i samtalen. Dessa fenomen utgörs av sekvensering i form av initiativ-respons och frågasvar, återkoppling, utvecklande av samtalsämne, sammanbrott, icke-relevant svar, yttrande som inte ämnesmässigt koherent i förhållande till föregående yttrande, ämnesglidning, reparation, begäran om förtydligande samt bekräftande av föregående yttrande. I resultatet framkommer skillnader i samtalen mellan de olika deltagarstrukturerna med avseende på hur ofta dessa fenomen förekommer och hur tydliga de är. De största skillnaderna återfinns mellan barn-barn- och barnvuxensamtalen. Personalen och föräldrarna ställer fler frågor samt begär förtydligande och bekräftar föregående yttrande i större utsträckning än barnen med språkstörning. Utvecklande av samtalsämne är tydligast i barn-vuxensamtalen. Utvecklande av samtalsämne förekommer också i viss utsträckning i deltagarstrukturen barn med språkstörning-barn med språkstörning. I deltagarstrukturen barn med språkstörning-barn med typisk språkutveckling är detta fenomen generellt otydligt. Yttranden som saknar ämnesmässig koherens i förhållande till varandra är endast tydligt förekommande ideltagarstrukturen barn med språkstörning-barn med språkstörning. Personalen och föräldrarna utför tydligare annan reparationer än barnen med språkstörning.
3

Logopedisk gruppbehandling för barn med språkstörning / Speech and Language Group Therapy for Children with Language Impairment

Netin, Rebecka, Pehrson, Fanny January 2015 (has links)
Föreliggande studie syftar till att med hjälp av interaktionsanalys utifrån CA-principer (Conversation Analysis) undersöka interaktion i logopedisk gruppbehandling för barn med språkstörning samt att undersöka huruvida behandling implementeras i hemmiljö. Interaktion mellan såväl barn, logopeder som vårdnadshavare belyses. Materialet i föreliggande studie samlades in på en logopedmottagning i södra Sverige samt i deltagarnas hemmiljö. Totalt filmades sju behandlingstillfällen, fördelat på två olika grupper. Fem behandlingstillfällen filmandes från en av grupperna varav de resterande två spelades in i den andra gruppen. Totalt deltog tre logopeder, åtta barn och elva vårdnadshavare. Två av de deltagande logopederna intervjuades. Utöver detta genomfördes intervjuer med två av de deltagande vårdnadshavarna via telefon. Filmer från två av de deltagande barnens hemmiljö samlades in varpå samtliga filmer grovtranskriberades och delar valdes ut för fintranskription och vidare analys utifrån CA-principer. I studien framkommer att logopeder använder sig av eliciteringsstrategier i form av imitationsbaserade strategier samt modellmeningar för att elicitera språklig produktion. Behandlingsstrategier som förekommer är tecken till tal samt omformuleringar. Ytterligare fenomen som belyses är reparationer, återkopplingar samt ansiktsbevarande interaktionsstrategier. Studien visar att det finns en asymmetri i interaktionen mellan barn och logopeder, men att interaktionen stundvis avviker från samtal av det institutionella slaget. Utifrån hemmafilmer indikeras att behandlingsstrategier i form av tecken har implementerats hos en av vårdnadshavarna samt att omformuleringar används i interaktionen mellan två av vårdnadshavarna och deras barn. / The study objective was to investigate interaction in speech and language therapy groups for children with language impairment and to investigate whether treatment was implemented in the home environment. The material was collected from a speech and language therapy center in the south of Sweden and from the participants’ home environment. In total, seven video recordings were made of speech and language therapy sessions in two different groups. Five sessions were recorded in one of the groups, and the remaining two were recorded in the second group. Three SLPs, eight children and eleven parents participated in the study. Interviews with two of the participating SLPs and two of the participating parents were conducted. Video recordings from a home setting were collected from two of the participating children. All of the collected video recorded material was transcribed and analyzed according to principles of Conversation Analysis. The results show that the SLPs in therapy use imitation-based and modelling strategies to elicitate language production. Manual signs and recasts were found to be used as treatment strategies. Other phenomena in treatment were repairs, feedback and face-saving strategies. The study highlights the asymmetry in the interaction between children and SLPs, but also shows that the interaction sometimes departs from interaction of an institutional kind. The results indicate that one of the participating parents has implemented manual signs in the interaction during treatment as well as in the home environment. The study shows that two parents use recasts in the interaction with their children.
4

Logopeder och barn i interaktion : Samtalsanalys vid behandling av språkstörning / Speech and Language Pathologists and Children in Interaction : Conversation Analysis in Intervention for Language Impairment

Hammarström, Karin, Lindkvist, Stina January 2009 (has links)
<p>Speech intervention for children with language impairment aims to both strengthen specific language skills and to reinforce the ability to participate in interactional contexts. Children with language impairment often have problems in interaction; therefore the contributions of the conversational partner are of great importance. Thus, the demands are high on the speech and language pathologist (SLP) for sense and cohesion in intervention. The aim of the present study was to examine how SLPs and children with language impairment interact in language intervention. An approach influenced by Conversation Analysis was used in order to identify various phenomena that occurred, and their effect on the structure of the interaction was analyzed.</p><p>Four SLPs, two men and two women, were enrolled in the study.  They participated in intervention with two children with language impairment each, i.e. eight conversations. The analysis showed that different forms of feedback and different repair strategies had an impact on the interaction. In addition, it was shown that the interactions contained several situations related to social face work.  Both differences and similarities were found between the participants in the analyzed material. Different interactional patterns of the SLPs appeared to affect the outcome of the intervention in different ways.</p> / <p>Logopedisk intervention för barn med språkstörning har för avsikt att både stärka de specifika språkförmågor som brister och att göra barnet mer redo för kommunikativa sammanhang. Språkstörning hos barn innebär ofta svårigheter i interaktionen med andra, därför är samtalspartnerns agerande av stor betydelse. Således är kraven på logopeden stora för att skapa mening och sammanhållning i interventionen. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur logopeder och barn med språkstörning interagerar vid behandling av språkstörning. Ett arbetssätt influerat av Conversation Analysis användes för att belysa olika fenomen som förekom i interaktionen och vilken inverkan dessa hade på interaktionens struktur.</p><p>I studien deltog fyra logopeder, två män och två kvinnor med två behandlingsbesök av barn med språkstörning vardera, således åtta samtal. Intressanta fenomen som förekom var olika typer av återkopplingar, reparationer och ansiktshotande situationer. Det förelåg både skillnader och likheter mellan deltagarna i det analyserade materialet. Logopedernas olika interaktionsmönster förefaller påverka interventionen på olika sätt.</p>
5

Logopeder och barn i interaktion : Samtalsanalys vid behandling av språkstörning / Speech and Language Pathologists and Children in Interaction : Conversation Analysis in Intervention for Language Impairment

Hammarström, Karin, Lindkvist, Stina January 2009 (has links)
Speech intervention for children with language impairment aims to both strengthen specific language skills and to reinforce the ability to participate in interactional contexts. Children with language impairment often have problems in interaction; therefore the contributions of the conversational partner are of great importance. Thus, the demands are high on the speech and language pathologist (SLP) for sense and cohesion in intervention. The aim of the present study was to examine how SLPs and children with language impairment interact in language intervention. An approach influenced by Conversation Analysis was used in order to identify various phenomena that occurred, and their effect on the structure of the interaction was analyzed. Four SLPs, two men and two women, were enrolled in the study.  They participated in intervention with two children with language impairment each, i.e. eight conversations. The analysis showed that different forms of feedback and different repair strategies had an impact on the interaction. In addition, it was shown that the interactions contained several situations related to social face work.  Both differences and similarities were found between the participants in the analyzed material. Different interactional patterns of the SLPs appeared to affect the outcome of the intervention in different ways. / Logopedisk intervention för barn med språkstörning har för avsikt att både stärka de specifika språkförmågor som brister och att göra barnet mer redo för kommunikativa sammanhang. Språkstörning hos barn innebär ofta svårigheter i interaktionen med andra, därför är samtalspartnerns agerande av stor betydelse. Således är kraven på logopeden stora för att skapa mening och sammanhållning i interventionen. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur logopeder och barn med språkstörning interagerar vid behandling av språkstörning. Ett arbetssätt influerat av Conversation Analysis användes för att belysa olika fenomen som förekom i interaktionen och vilken inverkan dessa hade på interaktionens struktur. I studien deltog fyra logopeder, två män och två kvinnor med två behandlingsbesök av barn med språkstörning vardera, således åtta samtal. Intressanta fenomen som förekom var olika typer av återkopplingar, reparationer och ansiktshotande situationer. Det förelåg både skillnader och likheter mellan deltagarna i det analyserade materialet. Logopedernas olika interaktionsmönster förefaller påverka interventionen på olika sätt.
6

Relationen mellan kommunikativa behov i vardagen hos barn med språkstörning och mål med logopedisk intervention / The relationship between communicative needs in every day life in children with language impairment and objectives set in speech and language intervention

Elfverson, Cajsa, Hilton Sand, Susanna, Loskog, Anna January 2012 (has links)
Samtalsanalys har tidigare använts som ett komplement till traditionellt använda standardiserade tester för att undersöka mer funktionella aspekter av kommunikation (Wells &amp; Local, 1992; Yont, Hewitt &amp; Miccio, 2002; Samuelsson 2009). Syftet med föreliggande studie är att utifrån sytematiska analyser av vardagliga samtal och logopedisk intervention utforska relationen mellan kommunikativa behov i vardagen och mål med intervention för barn med språkstörning. Tre barn med språkstörning filmades i vardagliga samtal hemma och på förskolan samt vid ett behandlingsbesök hos logopeden. Materialet transkriberades och analyserades enligt samtalsanalytiska principer. Intervjuer och retrospektioner genomfördes med föräldrar, förskolepersonal samt behandlande logoped för att ytterligare belysa barnens kommunikativa situation. I föreliggande studie framkommer att de kommunikativa behov barnen har relaterar till de mål som sätts upp i logopedisk behandling. På grund av deras fonologiska svårigheter påverkas barnens kommunikation då det ofta uppstår problemkällor, deras yttranden ignoreras och deras talutrymme inskränks. Reparationsstrategier används av både vuxna och barn för att reda ut de situationer där missförstånd uppstår. Dessa strategier kan, med hjälp av retrospektioner, uppmärksammas och diskuteras i logopedisk intervention i syfte att undvika framtida situationer där barnens svårförståeliga yttranden inte reds ut. / Conversation analysis has been used as a complement to traditional standardized testing to evaluate the functional aspect of communication (Wells &amp; Local, 1992; Yont, Hewitt &amp; Miccio, 2002; Samuelsson 2009). The purpose of the present study is to explore the relationship between everyday communicative needs and objectives set in speech and language intervention through systematic analysis of everyday conversations and speech and language intervention. Three children with language impairment were video recorded during everyday interaction at home, at the preschool and during one speech and language therapy session. The material was transcribed and analyzed according to principles of conversation analysis. Interviews and retrospections were conducted with parents, preschool teachers and the treating speech and language pathologists in order to further illustrate the participating children’s communicational situation. The results in the present study show that the communicational needs does relate to the objectives set up in speech and language intervention for the children in the current study. The children’s communication is primarily afflicted by their phonological difficulties in the way that it fuels for sources of communicational breakdowns, the children’s utterances become ignored and it restrains their participation in conversation. Repair strategies are used by both adults and children to solve sequences where mutual understanding is not achieved. These strategies may, through retrospections, be identified and discussed in speech and language intervention in order to avoid future situations where unintelligible utterances are not solved.
7

Avdramatiserande strategier i logopedisk intervention : En samtalsanalytisk studie

Wallner, Maria, Weström, Sarah January 2011 (has links)
Syftet med föreliggande studie var att studera de avdramatiserande strategier som förekommer under logopedisk afasi- och barnintervention samt att jämföra dessa interventionstyper. Vidare syftade studien till att beskriva hur dessa strategier påverkar interaktionen mellan logoped och patient. Vald analysmetod har influerats av Conversation Analysis (CA) eftersom det är en metod som kan användas för studier av interaktionen mellan människor. Materialet för analysen har utgjorts av sex samtal inom afasiintervention och åtta samtal inom barnintervention. Vid analysen av materialet till föreliggande studie blev det tydligt att det främst är logopeden som använde avdramatiserande strategier och detta skedde något oftare inom barnintervention än inom afasiintervention. I samma material var det relativt ovanligt att patienten använde avdramatiserande strategier. I de fall detta förekom bland patienter var det för att skydda sitt eget ansikte, till skillnad från logopedens användning som främst syftade till att skydda patientens ansikte. I resultaten framkom inga större skillnader gällande vilka avdramatiserande strategier som användes, däremot fanns skillnader i hur ofta de användes samt i hur de tillämpades. En annan tydlig skillnad vid jämförelse av interventionstyperna var att logopeden inom barnintervention oftare använde en stigande grundton som en artighetsstrategi, vilket i vissa situationer fungerar avdramatiserande. Gällande interaktionen ser de avdramatiserande strategierna till att samtalet fungerar och förs framåt inom de båda interventionstyperna. Behovet av de avdramatiserande strategierna blev tydligt när de inte fungerade och patienten till följd av detta upplevde ansiktshot. Sammanfattningsvis låg den största skillnaden mellan de studerade interventionstyperna i hur logopeden anpassade de olika strategierna till en vuxen person med afasi respektive ett barn med språkstörning.

Page generated in 0.0863 seconds