The automotive industry is undergoing a rapid transformation, driven by global environmental regulations. To adapt, companies are not only focusing on the sustainability of their end products but also on optimizing their R&D processes. Traditionally, efforts to reduce the emissions have centered on the end product and production processes, but achieving true sustainability requires attention to the entirety of the R&D cycle, particularly the testing activities, which often significantly contribute to R&D's environmental impact. The purpose of this study is to systematically assess the environmental impact of product development testing activities in an automotive company. Additionally, the study aims to propose actions to reduce the emissions from the testing activities. To achieve the purpose of the study, a qualitative research approach including a case study at Scania, a manufacturer of heavy trucks and buses, was employed and involved 26 interviews with key experts in the field. The study reveals that within Scania, engine testing followed by vehicle testing contribute the most to the emissions in terms of CO2 and NOX. In contrast, component testing shows a relatively minor impact, largely due to the use of electricity-powered machinery that utilizes fossil free electricity. The paper outlines three steps to reduce the environmental impact of the product development testing activities. These actions include implementation of simulation-driven product development, Lean practices, and accelerating the rollout of Battery Electric Vehicles (BEVs). Increasing the quality of simulations can reduce physical tests, thus minimizing the emissions. Additionally, the study identifies four types of waste related to Lean within the testing processes, proposing specific actions for their elimination. Lastly, expediting the deployment of BEVs could replace conventional vehicles with electric ones, reducing the emissions from both engine and vehicle testing. However, the environmental implications of battery production for BEVs also need careful consideration to ensure overall sustainability. / Fordonsindustrin genomgår en hastig omvandling drivet av globala miljöregleringar. För att anpassa sig fokuserar företag inte bara på hållbarheten hos sina slutprodukter utan även på att optimera sina R&D processer. Traditionellt har ansträngningar för att minimera miljöpåverkan fokuserat på slutprodukten och produktionsprocesserna, men för att uppnå miljömässig hållbarhet krävs förbättringar på hela R&D kedjan, särskilt inom testverksamheten, vilket ofta har en stor miljöpåverkan på R&D. Syftet med denna studie är att systematiskt bedöma miljöpåverkan av testverksamheten på R&D i ett fordonsföretag. Dessutom syftar studien till att föreslå åtgärder för att minska miljöpåverkan från testverksamhetens aktiviteter. För att uppnå studiens syfte användes en kvalitativ forskningsmetod och en fallstudie på Scania, en tillverkare av tunga lastbilar och bussar, som involverade 26 intervjuer med experter inom området. Studien visar att Scanias motortestning följt av deras fordonsprovning har störst miljöpåverkan i form av CO2- och NOX utsläpp. Samtidigt visar komponenttestning en relativt liten påverkan, främst på grund av elektricitetsdriven maskinutrustning som använder fossilfri el. Rapporten beskriver tre steg för att minska på testverksamhetens miljöavtryck. Dessa åtgärder inkluderar att i högre grad utnyttja simuleringsdriven produktutveckling, Lean-praxis samt att påskynda utrullningen av batteridrivna fordon (BEVs). Genom att öka kvaliteten på simuleringar kan antalet fysiska tester minska och därmed reducera miljöpåverkan. Dessutom identifierar studien fyra typer av slöserier inom testverksamheten kopplat till Lean och föreslår specifika åtgärder för deras eliminering. Slutligen påvisar studien att en påskyndad utrullning av BEVs kommer att leda till ersättningen av fossildrivna fordon med elektriska, och därigenom minska utsläppen från både motortestning och fordonsprovning. Dock krävs en noggrann analys av de miljömässiga konsekvenserna av batteriproduktionen för BEVs för att säkerställa övergripande hållbarhet.

A common architecture for electric vehicles is to have two electric machines one each on the front and rear axle. Despite the redundancy, this configuration ensures performance. Being energy efficient is equally important for electric vehicles to deliver a sufficiently high range. Hence, operating a single machine at low to medium torque requirement is desirable. A clutch can be implemented on the front axle and its engagement dynamically controlled to reduce the magnetic drag losses in the front machine. With clutch disengaged, the entire torque will be delivered by the rear machine causing it to heat up quickly. As electric machine and inverter losses are also temperature dependent, this work attempts to derive an optimal torque split strategy between the two machines considering thermal effects. An upper-temperature limit for both electric machine and inverter is imposed for component protection. Thermal models for the electric machine, inverter and coolant circuit are simplified using system identification and model order reduction approach. Dynamic optimal torque split is realized by minimizing the energy loss over the entire drive cycle. Dynamic programming is used to investigate the benefits of including thermal losses and to generate a benchmark solution for optimal torque split strategy. Further, two online controllers are developed, one based on non-linear model predictive control and the other being a static controller with added heuristic rules to prevent temperatures of critical components to exceed the limits. A high-fidelity plant model was developed using VSIM as master and GT-Suite thermal model as slave to compare the performance of these controllers. The results show that it is possible to obtain decent thermal performance of electric motor and inverter with one node lumped parameter thermal model and a five-node lumped parameter model for the coolant circuit. Including thermal dynamics in the controller can constraint the temperature within the limits and give an optimal torque split. The benefit of adding temperature-dependent thermal maps is found to be limited to certain operating regions. The static controller with torque split based on instantaneous power loss also performed well for the given configuration. The major contribution to energy saving was obtained by dynamic disengagement of clutch in the form of reduced magnetic drag losses. / En vanlig arkitektur för elfordon är att ha två elmaskiner en vardera på fram- och bakaxeln. Trots redundansen säkerställer denna konfiguration prestanda. Att vara energieffektiv är lika viktigt för att elfordon ska leverera en tillräckligt hög räckvidd. Det är därför önskvärt att driva en enda maskin med lågt till medelhögt vridmoment. En koppling kan implementeras på framaxeln och dess ingrepp kan styras dynamiskt för att minska de magnetiska motståndsförlusterna i den främre maskinen. Med kopplingen urkopplad kommer hela vridmomentet att levereras av den bakre maskinen vilket gör att den snabbt värms upp. Eftersom förluster av elektriska maskiner och växelriktare också är temperaturberoende, försöker detta arbete härleda en optimal vridmomentsdelningsstrategi mellan de två maskinerna med tanke på termiska effekter. En övre temperaturgräns för både elektrisk maskin och växelriktare är införd för komponentskydd. Termiska modeller för den elektriska maskinen, växelriktaren och kylvätskekretsen förenklas med hjälp av systemidentifiering och modellbeställningsreduktion. Dynamisk optimal vridmomentdelning realiseras genom att minimera energiförlusten under hela körcykeln. Dynamisk programmering används för att undersöka fördelarna med att inkludera termiska förluster och för att generera en benchmarklösning för optimal vridmomentsdelningsstrategi. Vidare utvecklas två online-styrenheter, en baserad på icke-linjär modell för prediktiv styrning och den andra är en statisk styrenhet med tillagda heuristiska regler för att förhindra att temperaturer på kritiska komponenter överskrider gränserna. En högfientlig anläggningsmodell utvecklades med VSIM som master och GT-Suite termisk modell som slav för att jämföra prestandan hos dessa styrenheter. Resultaten visar att det är möjligt att erhålla hyfsad termisk prestanda för elmotor och växelriktare med en termisk modell med en nodklumpad parameter och en femnodsmodell med klumpparametrar för kylvätskekretsen. Att inkludera termisk dynamik i regulatorn kan begränsa temperaturen inom gränserna och ge en optimal vridmomentfördelning. Fördelen med att lägga till temperaturberoende termiska kartor har visat sig vara begränsad till vissa driftsområden. Den statiska styrenheten med vridmomentdelning baserad på momentan effektförlust fungerade också bra för den givna konfigurationen. Det största bidraget till energibesparingen erhölls genom dynamisk urkoppling av kopplingen i form av minskade magnetiska motståndsförluster.