Ett förändrat klimat kommer generera stora konsekvenser, inte minst för städer som, med sin avancerade infrastruktur, ofta är tidiga att påverkas av klimatförändringens konsekvenser. Anpassning till konsekvenserna av klimatförändring i städers befintliga miljö kommer behövas, då denna del av staden visar sig sårbar. Många städer har påbörjat ett anpassningsarbete men utmaningar återstår i hur man ska omvandla städers kapacitet till handlingsförmåga med eftersträvade resultat. Syftet med denna uppsats är att redogöra för svenska storstadskommuners förutsättningar för klimatanpassning i befintlig stadsmiljö med fokus på möjligheter och utmaningar i olika steg av anpassningsprocessen. Analysen grundas på semistrukturerade kvalitativa intervjuer med totalt sex representanter från de tre svenska storstadskommunerna Stockholm, Göteborg och Malmö stad. Tydliga likheter och mönster kan utläsas i respondenternas uppfattningar kring klimatanpassningsarbetes förutsättningar. Kommunerna har ett gediget kartläggningsarbete som ofta grundar sig i modelleringar och visualiseringar. Uttalade strategier och mål genom diverse planer finns hos samtliga kommuner. Åtgärder genomförs till viss grad och skiljer sig åt beroende på kommunernas prioriterade områden. Uppföljning av klimatanpassningsåtgärder sker än så länge i begränsad skala och anses svår att genomföra då de flesta planerade åtgärder ännu inte har utförts. Generellt sett har kommunerna ett stort fokus på vattenfrågor men nämner även värmefrågan som en kommande utmaning. Respondenterna uttrycker både utmaningar och möjligheter vid kartläggning av klimatförändringens effekter och även en utmaning i hur kartläggningsarbetet ska implementeras i nästa steg av processen. Vid genomförande av åtgärder ser respondenterna utmaningar i bristande intresse, prioriteringar, finansiering och politik. De ser ansvarsfrågan som en stor utmaning där rådighet bland aktörer lyfts av samtliga kommuner. Otydlighet i ansvarsfördelning beror till viss del på bristande lagstiftning, respondenterna önskar tydligare riktlinjer och ser detta som en möjlighet som skulle underlätta för kommunerna. Respondenterna ser möjligheter i framtida uppföljning och samverkan, likaså i erfarenhets- och kunskapsutbyte. Många likheter i utmaningar och möjligheter går även att utläsa när resultaten jämförs med tidigare studier, vilket indikerar att många av de ovanstående faktorerna generellt sett är återkommande. / A changing climate will generate large consequences, especially for cities that are often early affected by the consequences of climate change due to their advanced infrastructure. Adaptation to these consequences in the existing urban environment will be needed since cities are vulnerable to climate change. Many cities have initiate adaptation processes but challenges remain in how to transform capacity into action to get the desired outcomes. The aim of this thesis is to account for what conditions climate change adaptation in existing urban environments in large cities in Sweden, focusing on opportunities and challenges in different steps of the adaptation process. The analysis is based on semi-structured qualitative interviews with six representatives from Stockholm, Gothenburg and Malmö. Patterns can be identified in how respondents view the conditions of climate change adaptation work. The three municipalities have done a solid mapping, which is often based on modeling and visualizations of prioritized areas and urban risks. Strategies and visions through various plans can be found among all municipalities related to several adaptation issues. Concrete actions are done to a certain extent and vary depending on different focus areas. Follow-up of climate change adaptation action is, for now, limited and considered hard to accomplish since most of the actions are planned but not yet implemented. Generally, the municipalities have a large focus on water issues while the heat issue is seen as a future challenge. Challenges like uncertainties in modeling can be identified during mapping of the effects of climate change. The municipalities see a challenge in how the mapping should be implemented in the next step of the adaptation process. Implementation is restricted by a lack of interest, priorities, financing and politics. The question of responsibility is seen as problematic where land ownership among actors is mentioned by all municipalities. Ambiguity of accountability depends partially on lack of legislation, where explicit guidelines is suggestes to facilitate action. Future follow-up, collaboration and experience-based exchange, are also seen as potential triggers. Many similarities in challenges and opportunities can be found when comparing our results with previous literature, indicating that many of the abovementioned factors generally are reappearing.