Ett förändrat klimat kommer generera stora konsekvenser, inte minst för städer som, med sin avancerade infrastruktur, ofta är tidiga att påverkas av klimatförändringens konsekvenser. Anpassning till konsekvenserna av klimatförändring i städers befintliga miljö kommer behövas, då denna del av staden visar sig sårbar. Många städer har påbörjat ett anpassningsarbete men utmaningar återstår i hur man ska omvandla städers kapacitet till handlingsförmåga med eftersträvade resultat. Syftet med denna uppsats är att redogöra för svenska storstadskommuners förutsättningar för klimatanpassning i befintlig stadsmiljö med fokus på möjligheter och utmaningar i olika steg av anpassningsprocessen. Analysen grundas på semistrukturerade kvalitativa intervjuer med totalt sex representanter från de tre svenska storstadskommunerna Stockholm, Göteborg och Malmö stad. Tydliga likheter och mönster kan utläsas i respondenternas uppfattningar kring klimatanpassningsarbetes förutsättningar. Kommunerna har ett gediget kartläggningsarbete som ofta grundar sig i modelleringar och visualiseringar. Uttalade strategier och mål genom diverse planer finns hos samtliga kommuner. Åtgärder genomförs till viss grad och skiljer sig åt beroende på kommunernas prioriterade områden. Uppföljning av klimatanpassningsåtgärder sker än så länge i begränsad skala och anses svår att genomföra då de flesta planerade åtgärder ännu inte har utförts. Generellt sett har kommunerna ett stort fokus på vattenfrågor men nämner även värmefrågan som en kommande utmaning. Respondenterna uttrycker både utmaningar och möjligheter vid kartläggning av klimatförändringens effekter och även en utmaning i hur kartläggningsarbetet ska implementeras i nästa steg av processen. Vid genomförande av åtgärder ser respondenterna utmaningar i bristande intresse, prioriteringar, finansiering och politik. De ser ansvarsfrågan som en stor utmaning där rådighet bland aktörer lyfts av samtliga kommuner. Otydlighet i ansvarsfördelning beror till viss del på bristande lagstiftning, respondenterna önskar tydligare riktlinjer och ser detta som en möjlighet som skulle underlätta för kommunerna. Respondenterna ser möjligheter i framtida uppföljning och samverkan, likaså i erfarenhets- och kunskapsutbyte. Många likheter i utmaningar och möjligheter går även att utläsa när resultaten jämförs med tidigare studier, vilket indikerar att många av de ovanstående faktorerna generellt sett är återkommande. / A changing climate will generate large consequences, especially for cities that are often early affected by the consequences of climate change due to their advanced infrastructure. Adaptation to these consequences in the existing urban environment will be needed since cities are vulnerable to climate change. Many cities have initiate adaptation processes but challenges remain in how to transform capacity into action to get the desired outcomes. The aim of this thesis is to account for what conditions climate change adaptation in existing urban environments in large cities in Sweden, focusing on opportunities and challenges in different steps of the adaptation process. The analysis is based on semi-structured qualitative interviews with six representatives from Stockholm, Gothenburg and Malmö. Patterns can be identified in how respondents view the conditions of climate change adaptation work. The three municipalities have done a solid mapping, which is often based on modeling and visualizations of prioritized areas and urban risks. Strategies and visions through various plans can be found among all municipalities related to several adaptation issues. Concrete actions are done to a certain extent and vary depending on different focus areas. Follow-up of climate change adaptation action is, for now, limited and considered hard to accomplish since most of the actions are planned but not yet implemented. Generally, the municipalities have a large focus on water issues while the heat issue is seen as a future challenge. Challenges like uncertainties in modeling can be identified during mapping of the effects of climate change. The municipalities see a challenge in how the mapping should be implemented in the next step of the adaptation process. Implementation is restricted by a lack of interest, priorities, financing and politics. The question of responsibility is seen as problematic where land ownership among actors is mentioned by all municipalities. Ambiguity of accountability depends partially on lack of legislation, where explicit guidelines is suggestes to facilitate action. Future follow-up, collaboration and experience-based exchange, are also seen as potential triggers. Many similarities in challenges and opportunities can be found when comparing our results with previous literature, indicating that many of the abovementioned factors generally are reappearing.

Denna uppsats har undersökt kommunal arbetslöshet i 22 kommuner, vilka är geografiskt anslutande till Sveriges tre storstadsområden – Stockholm, Göteborg och Malmö. Uppsatsen har ämnat undersöka huruvida det föreligger signifikanta orsakssamband som påverkar kommunal arbetslöshet. Uppsatsen har även avsett undersöka om det finns tydliga skillnader i faktorer som påverkar arbetslöshetsnivån i de undersökta regionerna, samt förorts- och storstadskommuner emellan. För att besvara syftet har det i studien genomförts en regressionsanalys med paneldata för de undersökta kommunerna mellan åren 1996-2014. Förklaringsvariablerna, vilka ämnar förklara kommunal arbetslöshetsnivå, har varit kommunal inkomstskattenivå, medelårsinkomst, andel med minst tre års eftergymnasial utbildning, befolkningstäthet och andel utrikesfödda. Resultaten påvisar positiva samband för variablerna kommunal inkomstskattenivå, medelårsinkomst, befolkningstäthet och utrikesfödda, vilket innebär att när dessa faktorer förändras påverkas även kommunal arbetslöshetsnivå i motsvarande riktning. Den enskilda förklaringsvariabel som har ett negativt samband med arbetslöshet är andel med eftergymnasial utbildning, vilket innebär att när denna faktor förändras påverkas kommunal arbetslöshet i motsatt riktning. Resultaten visar skillnader i kommunal inkomstskattenivås påverkan på arbetslöshet storstads- och förortskommuner emellan, då storstadskommuner visar ett starkare sådant samband. Inga övriga skillnader i variablernas påverkan på arbetslöshet kan tydligt urskiljas ur resultaten. Den tydligaste skillnaden regionerna emellan är sambandet mellan utrikesfödda och arbetslöshet, vilket är positivt för Stockholmsregionen, men negativt för Malmö- och Göteborgsregionerna. Resultaten påvisar också skillnader i hur starkt variablerna kommunal inkomstskattenivå och andel med eftergymnasial utbildning påverkar arbetslösheten. Sambandet mellan kommunal inkomstskattenivå och arbetslöshet är starkast i Göteborgsområdet, i förhållande till övriga undersökta områden, och variabeln eftergymnasial utbildning har starkast påverkan på arbetslöshetsnivån i Malmöområdet, i relation till övriga två områden. / This thesis has examined the unemployment rate in 22 municipalities that are geographically connected to the metropolitan areas of Stockholm, Gothenburg and Malmö. The aim has been to examine whether there are distinct differences in factors that effect the municipal unemployment rate. The thesis has also aimed to investigate distinct differences in municipal unemployment rate in suburban and metropolitan municipalities. A regression analysis of panel data between the years 1996-2014 has been estimated and the explanatory variables are level of municipal income tax, average annual income, proportion of individuals with a higher educational level of three years or more, population density and proportion of foreign born.   The results indicate positive relationships between the variables municipal income tax, average annual income, population density and foreign born, which means that whenever these factors alter – the municipal unemployment rate does so as well. The sole explanatory variable with a negative relationship to municipal unemployment rate is education, which means that if the level of education changes, the unemployment rate alters in the opposit direction. The results also indicate differences in how strongly the municipal income tax effect the unemployment rate in suburban and metropolitan municipalities, since metropolitan municipalities indicate a stronger relationship between this variable and the unemployment rate. Moreover, there are no clear differences in the variables’ effect on the municipal unemployment rate. The most distinct disparity between the three regions is the relationship between the proportion of foreign born and municipal unemployment rate, which solely is positive for the region of Stockholm and negative for the regions of Malmö and Gothenburg. The results also indicate differences in how strongly the variables of municipal income tax and level of education affect the unemployment rate. The relationship between municipal income tax and unemployment rate is most powerful in the region of Gothenburg, in comparison to the other two regions, and the variable of level of education effect the region of Malmö the most.

Stadsplanerare står inför framtida utmaningar med fortsätt förtätning av städer och ökade risker i och med klimatförändringarna. För att få plats för alla samhällsfunktioner som behövs i de kompakta städerna, däribland klimatanpassningsåtgärder, finns det ett behov av mångfunktionella lösningar. Grönblå infrastruktur har en mångfunktionell karaktär och kan användas för att kombinera hantering av översvämningar, värmeböljor och andra samhällsfunktioner i samma lösningar. Trots att dessa fördelar är tydliga i forskningen kvarstår det svårigheter i att implementera lösningarna i praktiken. Syftet med denna uppsats är att studera förutsättningar för implementering av mångfunktionella grönblå lösningar. Detta har gjorts i tidigare studier, men inte med fokus på planering av nya stadsdelar, vilket kommer vara fokus i denna studie där stadsdelen Hyllie i Malmö används som studieobjekt. Analysen grundas på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tjänstemän från olika avdelningar på kommunen som är involverade i stadsplaneringen. Resultatet visar att de främsta förutsättningarna för implementering är väl fungerande samverkan, kunskap, regleringsmöjligheter, finansiella resurser och politiskt stöd för prioritering av grönblå strukturer. För att förbättra dessa förutsättningar finns det möjligheter för kommunen att utveckla samverkan inom organisationen och med utomstående aktörer och gå mot mer förenade mål och gemensamt ansvar. En annan möjlighet är att genom arbetet i pilotprojekt utveckla nya lösningar för reglering samt öka kunskapen om grönblå strukturer. Här är utmaningen att integrera erfarenheterna i projekten i kommunens kärnarbete. / Urban planners will have to handle future challenges due to the densification of cities and the increased risks resulting from climate change. In order to accommodate all the community functions needed in the compact cities, including climate adaptation measures, there is a need for multifunctional solutions. Green-blue infrastructure is multifunctional in its nature and can be used to combine management of floods, heat waves and other community functions in the same solutions. Although these benefits are clear in research, difficulties remain in implementing the solutions in practice. The aim of this paper is to study the prerequisites for implementing multifunctional green-blue solutions. This has been done in previous studies, but not with a focus on planning new neighbourhoods, which will be the focus of this study where the Hyllie district in Malmö is used as a study object. The analysis is based on qualitative semi-structured interviews with officials from various departments of the municipality who are involved in urban planning. The results show that the main prerequisites for implementation are well-functioning collaboration, knowledge, regulatory opportunities, financial resources and political support for prioritizing green-blue structures. To improve these conditions, there are opportunities for the municipality to develop collaboration within the organization and with external actors and move towards more unified goals and shared responsibility. Another possibility is to work with pilot projects to develop new solutions for regulation and to increase the knowledge of green-blue structures. Here, the challenge is to integrate the experience of the projects into the municipality's core work.