Att företag använder sig av global sourcing och har leverantörer i lågkostnadsländer har blivit allt vanligare. Detta för att arbetskraftskostnaden i dessa länder är låg. Men en kostnad som i stället ökar i och med detta är transportkostnaden. Godset behöver transporteras längre sträckor vilket även gör att transportledtiden ökar. Samtidigt ställer kunder allt högre krav på snabba leveranser och de företag som valt global sourcing måste därför många gånger ha stora lager för att kunna möta kundernas krav. De företag som har leverantörer i Asien väljer oftast att transportera godset med sjötransporter då det är det billigaste transportsättet. Dock är det också det transportsätt som har längst transportledtid. Kinas nya infrastrukturprojekt Belt and Road Initiative (BRI) bidrar till att järnvägstransporter kan användas i större utsträckning, men många svenska företag vet inte vilka möjligheter det finns med BRI och järnvägen. Syftet med denna studie är därför att ge svenska företag en ökad förståelse om vad BRI kan bidra med för de företag som använder global sourcing. Studien har uppfyllt sitt syfte genom att göra en fallstudie hos ett svenskt företag som har leverantörer i Asien och visade ett intresse för BRI och järnvägstransporter. Syftet uppfylldes även genom att göra en litteraturstudie där relevant information om studiens ämne inhämtades som grund för studiens teori. Det resultat som framkommer av studien visar vilka motiv och riskfaktorer svenska företag kan ta i beaktning vid användandet av BRI och järnvägstransporter. Utifrån dessa har en modell med riktlinjer utformats för att hjälpa företag att göra valet om de bör använda järnvägen som transportsätt eller inte. Fallföretaget skulle dra nytta av järnvägstransporter på grund av den minskade transportledtiden, den ökade flexibiliteten samt att leverantörer inte behöver vara lokaliserade nära en hamn. Genom denna studie ska fallföretaget och andra svenska företag förstå vad BRI är för något och vilka motiv det kan finnas med att byta transportsätt och fyller därför det kunskaps- och informationsgap som finns gällande detta.

In the context of Bangladesh, Pakistan, and Sri Lanka, this paper provides a comparative analysis of China's neocolonialism and smart power strategies through the Belt and Road Initiative (BRI). The study analyzes the economic, political, and social consequences of China's growing presence in these nations and offers a deeper comprehension of their position in the region by drawing on a wide range of theoretical frameworks and empirical evidence. The research starts out by examining the idea of neocolonialism and how it relates to China's involvement in the area. It explores into a critical analysis of China's debt-trap diplomacy, which raised concerns regarding the BRI projects' long-term economic viability and political influence. The paper also looks into how China uses smart power as a strategic tool to expand its influence in the region, emphasizing on smart power programs, economic development, and cultural diplomacy.