I landets skollokaler står belysningssystemen idag för uppemot 30% av elförbrukningen. På många håll i landet är systemen förvisso välfungerande och robusta, men samtidigt omoderna och ineffektiva. Samtidigt går teknikutvecklingen inom belysningsområdet framåt i ett rasande tempo, där LED-tekniken nu fått fotfäste på allvar. Möjligheterna för belysningsstyrning blir också alltmer omfattande och avancerade, där styrning av enskilda armaturer idag är möjlig också i mycket stora system. Om såväl styrning som belysningstyp väljs med omsorg finns det en mycket stor besparingspotential – såväl ekonomiskt som energimässigt!I examensarbetet genomförs mätningar av belysningens drifttider med en egenutvecklad metodik i två likvärdiga skollokaler med olika belysningssystem i Motala kommun. I den ena lokalen återfinns ett åldrande system med T8-lysrör utan någon egentlig styrning. I den andra lokalen ett belysningssystem med T5-lysrör med tillhörande styrsystem, som slår av belysningen efter att lokalen stått tom en viss tid. En redogörelse för skillnaderna mellan olika belysningssystem med tillhörande styrningsprinciper återfinns också i arbetet. Kombinerat med resultatet från mätningarna mynnar arbetet sedan ut i ett antal rekommendationer inför ett framtida utbyte av belysningssystemen i Motala kommuns skollokaler.

Introduction – Digital systems for lighting control are becoming increasingly common. One way to manually control these systems is through control panels with buttons. These panels can vary in both appearance (layout) and function (user interaction). These differences can create confusion and, in the worst case, result in the control equipment not being used. This study specifically focuses on panels with four buttons and aims to provide a basis for developing button panels that are as intuitive as possible for end-users. Method – To determine the preferred layout among users, a quantitative online survey with 60 respondents was conducted. Respondents were asked about their preferred button placement for controlling the dimming function on a 4-button panel. This question was repeated for three different button layouts: horizontal, vertical, and square. At the end of the survey, respondents were asked about their overall preferred layout. To determine the user's expected interaction with a button panel, an experiment was conducted. In the experiment, 36 participants tested identical panels with different types of interaction programming. They performed a task while the time was recorded, and in addition to the time, participants also provided a qualitative evaluation of which of the three panels they preferred and why. Results – The survey responses show that a vertical button layout is preferred by the majority of respondents. The top button received the most votes for the "dim-up” function, while the bottom button received the most votes for the "dim-down" function. The results from the experiment show that a panel with scene-based lighting was the fastest for performing the task. Scene-based lighting means that each button is linked to a specific lighting-scene without providing any fine-tuned manual control. A panel with continuous pressure to adjust the brightness took the longest time to complete the task. A panel with repeated "clicks" to dim the lighting fell between the other two panels in terms of time. The qualitative responses indicated that participants preferred the panel with continuous pressure, as it provided the highest degree of control. Analysis – Regarding button placement, women generally responded more uniformly than men, but the same option received a majority in both groups. Increased age of the respondents seemed to yield more ambiguous results for both button placement and layout. For the experiment's results, ANOVA tests showed that the differences in time among the different tested programming approaches were statistically significant. Discussion – Overall, the study shows that the most intuitive 4-button panel is a vertical panel with the dimming function placed at the top or bottom of the panel. The interaction with the panel should be through incremental "clicks," which represents the best compromise between the user's intuition and their own experience of control. However, the study has a significant issue with skewed participant demographics in both the survey and experiment. Therefore, this is something that could be revisited, and it would also be interesting to repeat the experiment using symbols on the buttons and compare the outcomes with this study. / Introduktion – Digitala system för belysningsstyrning blir allt vanligare, ett sätt att styra dessa system manuellt är med knappaneler som kan skilja sig åt både till utseende (layout) och funktion (hur brukare interagerar med panelen). Dessa skillnader kan skapa förvirring och leder i värsta fall till att styrutrustningen inte används. Denna studie fokuserar specifikt på paneler med fyra knappar och har som mål att ta fram underlag som kan användas för att utveckla knappaneler som är så intuitiva som möjligt för slutanvändaren. Metod – För att svara på vilken layout som föredras av brukare gjordes en kvantitativ online-enkät som skickades ut till 60 respondenter. I enkäten fick respondenterna svara på föredragen knapplacering för att styra dim-funktionen på en 4-knappspanel. Denna fråga repeterades för tre olika knapp-layouter: vågrät, lodrät, och kvadratisk layout. I slutet av enkäten frågades respondenterna vilken layout de föredrog överlag. För att svara på vilken interaktion med en knappanel som brukare förväntar sig gjordes ett experiment. I experimentet fick 36 deltagare testa identiska paneler med olika typer av interaktionsprogrammering, de fick utföra en uppgift där tiden registrerades, utöver tiden fick deltagare även ge ett kvalitativt omdöme om vilken av de tre panelerna de föredrog och varför. Resultat – Enkätsvaren visar att en lodrät knapplayout föredras av flest respondenter, knappen högst upp fick flest röster för funktionen ”dim-upp” och knappen längst ner fick flest röster för funktionen ”dim-ner”. Resultaten från experimentet visar att en panel med scenbaserad belysning var snabbast för att utföra uppgiften, scenbaserad belysning innebär att varje knapp är kopplad till ett specifikt läge utan möjlighet till mer finjusterad manuell kontroll. En panel med kontinuerligt tryck för att justera belysningsnivån tog längst tid att utföra uppgiften. En panel med repeterade ”klick” för att dimra belysningen hamnade mellan de andra två panelerna tidsmässigt. De kvalitativa svaren visade att deltagarna föredrog panelen med kontinuerligt tryck, med motiveringen att denna panel gav den högsta graden av kontroll.  Analys – För knapplacering svarade kvinnor generellt mer enhälligt än män, men samma alternativ fick majoritet i båda. Ökad ålder på respondenter tycktes ge mer svårtolkade resultat, både för knapplacering och layout. För experimentets resultat visade ANOVA test att skillnaden i tid mellan de olika programmeringar som testats var statistiskt signifikanta. Diskussion – Sammantaget visar studien att den mest intuitiva 4-knappspanelen är en lodrät panel med dim-funktionen högst upp eller längst ner på panelen, interaktionen med panelen bör fungera genom stegvis ”klick”, detta är den bästa kompromissen mellan brukarens intuition och egna upplevelse av kontroll. Studien har dock ett stort problem med skev demografi hos deltagare i både enkät och experiment, därför är detta något som skulle kunna undersökas vidare, intressant vore också att göra om experimentet med symboler på knapparna och jämföra utfallet med denna studie.

Målet med arbetet var att undersöka hur enskilda gatlyktor skulle kunna utrustas med ljussensorteknik för att implementera automatisk dimring med syftet att sänka energianvändningen. Rapporter visar att väg- och gatubelysningen i Sverige stod för 626 GWh år 2016 samt att en stor del av ljuspunkterna fortfarande består av energikrävande högtrycksnatrium. Uppgifter visar även att energisnåla LED-armaturer blir alltmer förekommande som alternativ till högtryckslampor. Målet var att utveckla en prototyp för LED där funktionen bygger på att lysdioderna ska vara släckta när omgivningens ljusstyrka är hög och dynamisk dimras upp när omgivningens ljusstyrka minskar. Arbetet resulterade i en prototyp som fungerar tillfredsställande och efter uppsatta mål. Varje ljussensor läser in ett analogt mätvärde som tolkas av en mikrokontroller som sedan skickar en pulsbreddsmodulerad signal för styrning av lysdiodens belysningsnivå. Generellt visade arbetet att omfattande fortsatta studier behöver göras innan prototypen skulle kunna implementeras i verkligheten. Prototypen behöver även testas och kalibreras i utomhusmiljö med dagsljus. / The goal of this thesis was to investigate how individual streetlights could be equipped with light sensor technology to apply an automatic dimmer function with the purpose of reducing energy usage. Studies show that road and streetlights in Sweden accounted for 626 GWh during the year 2016 and that a large portion of the lights still consists of energy demanding high pressure sodium lamps. Reports also show that energy efficient LED is becoming more and more common as an alternative to high pressure lamps. The goal was to develop a prototype for LED lighting with the function to control the LED’s to be off when the surrounding light levels are high and to dynamically increase the output power when the surroundings light level go down. Each light sensor reads an analog value which is interpreted by a micro controller that sends a pulse width modulated signal to control the LED power output. The finished prototype worked satisfactory and according to the set goals of the thesis. Generally, the thesis showed that extensive research is needed before the prototype could be implemented in real life. The prototype also needs to be tested and calibrated in an outdoor environment with day light.