<p>Uppsatsen bygger på en fältstudie utförd bland 10 gifta, brahminska kvinnor i området Assi i Benares (Varanasi)i Indien. Avsikten med fältstudien var att ta reda på om och i sådana fall vad, hur och varför kvinnorna i undersökningsgruppen utför några dagliga religiösa handlingar. Varje kvinna har intervjuats vid två tillfällen. Intervjuerna har skett med hjälp av tolk som översatt från engelska till hindi och hindi till engelska.</p><p>Uppsatsen besvarar tre inledande frågeställningar:</p><p>1. Utför kvinnorna i undersökningsgruppen några dagliga religiösa handlingar?</p><p>2. (I sådana fall) Vilka religiösa handlingar utför de dagligen? (Tillvägagångssätt? Finns det några likheter/olikheter?)</p><p>3. Varför utför kvinnorna dessa handlingar? (Hur förklarar de ritualerna de utför?)</p><p>Resultatet av undersökningen visar att alla kvinnor i gruppen varje dag utför en puja ("gudstjänst") på morgonen och att en majoritet även utför en puja varje kväll. Fokus kom därmed att hamna på just pujan och dess utförande.</p><p>Vissa små skillnader finns i de olika kvinnornas tillvägagångssätt när de utför sina pujor, men det finns också en tydlig stomme, eller kärna, som återfinns hos alla. När det gäller morgonens puja består denna stomme av sex steg, upacaras, och hos kvällens puja, som</p><p>oftast är mindre, hittas en stomme av två steg. Stegen redovisas och diskuteras utförligt i uppsatsen.</p><p>Kvinnorna förklarar sitt tillvägagångssätt med att de olika stegen utförs för att ta hand om gud och göra gud nöjd. För att förstå detta resonemang bör man ha kunskap om det hinduiska gudsbegreppet, synen på gud som personlig och närvarande. Synen på gud diskuteras ingående i uppsatsen. Kvinnornas tillvägagångssätt är också ett resultat av traditionsförmedling. Ingen i undersökningsgruppen har läst sig till hur hon ska göra utan har lärt sig av sina föräldrar och svärföräldrar och ibland har hon också lagt till egna inslag.</p><p>För kvinnorna i undersökningsgruppen är det viktigt att varje dag utföra sina pujor. Den vanligaste förklaringen till detta är att pujorna skänker dem frid i sinnet, "mann ki shanti".</p><p>Uppsatsen är beskrivande och den är fokuserad på den empiriska undersökningen. Resultatet av fältstudien diskuteras och fördjupas av litteratur med anknytning till innehållet.</p>

<p>India is a syncretistic country where several religions coexist. Amystical branch of Islam, ufism, brings Hindus and Muslims togetherwhen the devotees from both religions worship the same saints andmeet at the same sacred places. The purpose of this essay is to researchif, or to what extent, a mazar is a meeting place of cultures, as well asexplore mysticism within religion. A special focus is aimed at YakubShahid Mazar in Banaras where an interview study was conductedduring the autumn of 2009. This essay will also show similarities inreligious views and how Hindus and Muslims interact in themulticultural city of Banaras.</p><p>Results show that the mazar is a meeting place of multi-culture and thatpeople from varying backgrounds meet there. They come for a varietyof reasons, mostly for wishing or praying,</p> / <p>Indien är ett synkretiskt land där flera religioner samexisterar. Enmystisk gren av Islam, ufism, sammanför hinduer och muslimer näranhängare från båda religioner ber till samma helgon och möts påsamma heliga platser. Syftet med denna uppsats är att undersöka om,och i så fall i vilken utsträckning, en mazar är en multikulturellmötesplats, samt att utforska religiös mysticism. Ett särskilt fokus liggerpå Yakub Shahid Mazar i Banaras där en intervjustudie utfördes underhösten 2009. Den här uppsatsen kommer också att visa likheter ireligiösa uppfattningar och visa hur hinduer och muslimer interagerar iden multikulturella staden Banaras.</p><p>Resultaten visar att mazaren är en multikulturell mötesplats och attmänniskor från varierande bakgrund möts där. De kommer dit för enmängd olika orsaker, mestadels för att önska eller be om något, ochhelgonets historia är inte besökarnas första prioritet.</p>

India is a syncretistic country where several religions coexist. Amystical branch of Islam, ufism, brings Hindus and Muslims togetherwhen the devotees from both religions worship the same saints andmeet at the same sacred places. The purpose of this essay is to researchif, or to what extent, a mazar is a meeting place of cultures, as well asexplore mysticism within religion. A special focus is aimed at YakubShahid Mazar in Banaras where an interview study was conductedduring the autumn of 2009. This essay will also show similarities inreligious views and how Hindus and Muslims interact in themulticultural city of Banaras. Results show that the mazar is a meeting place of multi-culture and thatpeople from varying backgrounds meet there. They come for a varietyof reasons, mostly for wishing or praying, / Indien är ett synkretiskt land där flera religioner samexisterar. Enmystisk gren av Islam, ufism, sammanför hinduer och muslimer näranhängare från båda religioner ber till samma helgon och möts påsamma heliga platser. Syftet med denna uppsats är att undersöka om,och i så fall i vilken utsträckning, en mazar är en multikulturellmötesplats, samt att utforska religiös mysticism. Ett särskilt fokus liggerpå Yakub Shahid Mazar i Banaras där en intervjustudie utfördes underhösten 2009. Den här uppsatsen kommer också att visa likheter ireligiösa uppfattningar och visa hur hinduer och muslimer interagerar iden multikulturella staden Banaras. Resultaten visar att mazaren är en multikulturell mötesplats och attmänniskor från varierande bakgrund möts där. De kommer dit för enmängd olika orsaker, mestadels för att önska eller be om något, ochhelgonets historia är inte besökarnas första prioritet.

Uppsatsen bygger på en fältstudie utförd bland 10 gifta, brahminska kvinnor i området Assi i Benares (Varanasi)i Indien. Avsikten med fältstudien var att ta reda på om och i sådana fall vad, hur och varför kvinnorna i undersökningsgruppen utför några dagliga religiösa handlingar. Varje kvinna har intervjuats vid två tillfällen. Intervjuerna har skett med hjälp av tolk som översatt från engelska till hindi och hindi till engelska. Uppsatsen besvarar tre inledande frågeställningar: 1. Utför kvinnorna i undersökningsgruppen några dagliga religiösa handlingar? 2. (I sådana fall) Vilka religiösa handlingar utför de dagligen? (Tillvägagångssätt? Finns det några likheter/olikheter?) 3. Varför utför kvinnorna dessa handlingar? (Hur förklarar de ritualerna de utför?) Resultatet av undersökningen visar att alla kvinnor i gruppen varje dag utför en puja ("gudstjänst") på morgonen och att en majoritet även utför en puja varje kväll. Fokus kom därmed att hamna på just pujan och dess utförande. Vissa små skillnader finns i de olika kvinnornas tillvägagångssätt när de utför sina pujor, men det finns också en tydlig stomme, eller kärna, som återfinns hos alla. När det gäller morgonens puja består denna stomme av sex steg, upacaras, och hos kvällens puja, som oftast är mindre, hittas en stomme av två steg. Stegen redovisas och diskuteras utförligt i uppsatsen. Kvinnorna förklarar sitt tillvägagångssätt med att de olika stegen utförs för att ta hand om gud och göra gud nöjd. För att förstå detta resonemang bör man ha kunskap om det hinduiska gudsbegreppet, synen på gud som personlig och närvarande. Synen på gud diskuteras ingående i uppsatsen. Kvinnornas tillvägagångssätt är också ett resultat av traditionsförmedling. Ingen i undersökningsgruppen har läst sig till hur hon ska göra utan har lärt sig av sina föräldrar och svärföräldrar och ibland har hon också lagt till egna inslag. För kvinnorna i undersökningsgruppen är det viktigt att varje dag utföra sina pujor. Den vanligaste förklaringen till detta är att pujorna skänker dem frid i sinnet, "mann ki shanti". Uppsatsen är beskrivande och den är fokuserad på den empiriska undersökningen. Resultatet av fältstudien diskuteras och fördjupas av litteratur med anknytning till innehållet.

<p>In his own time, the nirguna poet-saint Kabir was a controversial figure. He spoke ill of Islam and Hinduism alike, yet, in the end, both groups claimed him as their own. In this essay, various images of Kabir are discussed. Kabir as he appears in legends; Kabir as he appears in his poems; Kabir as a historical figure. But more importantly, Kabir as he is perceived as today. The image of Kabir, as it were. The question of ‘who Kabir was’ is posed to members of two groups in the city of Banaras, India — one group Muslim (Julaha), the other Hindu (Yadav).</p> / <p>Under sin egen tid var nirguna helgonpoeten Kabir, en kontroversiell figur. Han pratade illa som såväl Islam som Hinduism --- men till slut kom ändå båda grupperna att anamma honom som sin egen. I den här uppsatsen diskuteras olika bilder av Kabir. Kabir som han beskrivs i legender; Kabir som han träder fram i sina dikter; Kabir som en historisk figur. Men kanske viktigast av allt, bilden av Kabir idag. Frågan om "vem Kabir var" ställs till personer ur två grupper i staden Banaras, Indien --- en grupp Muslimer (Julaha), den andra gruppen Hinduer (Yadav).</p>

In his own time, the nirguna poet-saint Kabir was a controversial figure. He spoke ill of Islam and Hinduism alike, yet, in the end, both groups claimed him as their own. In this essay, various images of Kabir are discussed. Kabir as he appears in legends; Kabir as he appears in his poems; Kabir as a historical figure. But more importantly, Kabir as he is perceived as today. The image of Kabir, as it were. The question of ‘who Kabir was’ is posed to members of two groups in the city of Banaras, India — one group Muslim (Julaha), the other Hindu (Yadav). / Under sin egen tid var nirguna helgonpoeten Kabir, en kontroversiell figur. Han pratade illa som såväl Islam som Hinduism --- men till slut kom ändå båda grupperna att anamma honom som sin egen. I den här uppsatsen diskuteras olika bilder av Kabir. Kabir som han beskrivs i legender; Kabir som han träder fram i sina dikter; Kabir som en historisk figur. Men kanske viktigast av allt, bilden av Kabir idag. Frågan om "vem Kabir var" ställs till personer ur två grupper i staden Banaras, Indien --- en grupp Muslimer (Julaha), den andra gruppen Hinduer (Yadav).

The purpose of this master thesis in history was to examine the use of history of an Indian queen, the Rani Lakshmi Bai of Jhansi. The Rani Lakshmi Bai was born in Banaras and married a king – the Raja of Jhansi. The Rani Lakshmi Bai fought against the British during the first war of independence year 1857-58. Recently, a memorial has been built at her supposed birthplace in Banaras, more than 150 years after her death. This development has raised several questions about the use of history of the Rani Lakshmi Bai. How has the use of history of Rani Lakshmi Bai changed? Why has it become relevant to build a statue of the Rani now and not before? The purpose of this study has been answered with the help of oral history and text analysis. Firstly, this has been done, by examining the knowledge of people from Banaras and Jhansi as well as through their perceived image of the Rani Lakshmi Bai. Twenty people from Banaras and four people from Jhansi have been interviewed. Secondly, the institutional level information has been examined which is presented in educational textbooks and newspapers like the local newspaper Aaj and the national newspapers The Hindu as well as The Times of India. The results show that the level of historical knowledge about the Rani is low, though the love and affection for her are great. The use of history of the Rani Lakshmi Bai has been as a freedom fighter, a role model in different contexts and a symbol, as well as an inspirational source of women empowerment. There is also a political use of the Rani. All these uses of history in combination with the increased economic interest in the neighbourhood of Assi in the city of Banaras made it relevant and possible to build a monument of the Rani Lakshmi Bai in present time.