Denna studie bygger på en jämförelse mellan Nyhetsmorgon och Aftonbladet morgons nyhetsvärdering. En kombination av undersökningsmetoder har använts för att få en bättre förståelse för nyhetsvärderingen på de olika morgonprogrammen. Detta kallas för triangulering där studien är uppbyggd av kvantitativ innehållsanalys, observationsstudie och intervju som metod. Frågeställningarna som besvaras i studien är: Hur ser nyhetsvärderingen ut på Nyhetsmorgon och Aftonbladet morgon? I vilken utsträckning styrs nyheterna av underhållande- eller informativt syfte? Vad finns det för skillnader och likheter mellan det traditionella morgonprogrammet Nyhetsmorgon och det webbaserade morgonprogrammet Aftonbladet morgon? Finns det några likheter och skillnader mellan medielogiken som råder hos Aftonbladet morgon och Nyhetsmorgon? Studien utgår ifrån olika teorier om nyhetsvärdering, bland annat Ghersetti (2012) och Galtung och Ruge (1965). Den generella slutsatsen som kan dras av studien är att morgonprogrammet Aftonbladet morgon som verkar på webben ska producera snabba lättillgängliga nyheter där tittaren inte behöver engagera sig under en längre tid. Webb-tv:n måste även förhålla sig till resten av sajten för att ge ett enhetligt intryck, medan det traditionella morgonprogrammet Nyhetsmorgon inte har detta problem. Nyhetsmorgon producerar fortfarande enligt den här studien långsammare och längre nyheter där kravet om engagemang från tittaren är betydligt större än på Aftonbladet morgon.

Sedan smartphones uppkomst har valfriheten att välja olika sorters ljudsignal till väckarklockan höjts till ny nivå för användarens vardag. Med mp3 har signalvalet växt fram med musikens bredd för många och i det här fallet går det att välja om man exempelvis vill vakna långsamt med en lugn, harmonisk melodi eller ge sig en morgonkick med intensiv rockslinga. Syftet med uppsatsen är att undersöka vad som motiverar användarna att välja en viss typ av signal och även varför de andra alternativen inte funkar lika bra samt hur stor andel ligger mellan dem. Undersökningen genomfördes med två olika metoder; en där musikintresserade fick svara på en enkät med frågor rörande deras val av väckningssignal; och en där försökspersoner under några dagar fick pröva att vakna till olika typer av musik och sedan beskriva hur musikstyckena påverkade upplevelsen av uppvaknandet och resten av morgonen. Resultatet visar att vi främst ställer in signalen på vår väckarklocka efter våra önskemål på stämning och att tempo är den viktigaste faktorn i ljudets/musikens uttryck.

<p>Uppsatsen bygger på en fältstudie utförd bland 10 gifta, brahminska kvinnor i området Assi i Benares (Varanasi)i Indien. Avsikten med fältstudien var att ta reda på om och i sådana fall vad, hur och varför kvinnorna i undersökningsgruppen utför några dagliga religiösa handlingar. Varje kvinna har intervjuats vid två tillfällen. Intervjuerna har skett med hjälp av tolk som översatt från engelska till hindi och hindi till engelska.</p><p>Uppsatsen besvarar tre inledande frågeställningar:</p><p>1. Utför kvinnorna i undersökningsgruppen några dagliga religiösa handlingar?</p><p>2. (I sådana fall) Vilka religiösa handlingar utför de dagligen? (Tillvägagångssätt? Finns det några likheter/olikheter?)</p><p>3. Varför utför kvinnorna dessa handlingar? (Hur förklarar de ritualerna de utför?)</p><p>Resultatet av undersökningen visar att alla kvinnor i gruppen varje dag utför en puja ("gudstjänst") på morgonen och att en majoritet även utför en puja varje kväll. Fokus kom därmed att hamna på just pujan och dess utförande.</p><p>Vissa små skillnader finns i de olika kvinnornas tillvägagångssätt när de utför sina pujor, men det finns också en tydlig stomme, eller kärna, som återfinns hos alla. När det gäller morgonens puja består denna stomme av sex steg, upacaras, och hos kvällens puja, som</p><p>oftast är mindre, hittas en stomme av två steg. Stegen redovisas och diskuteras utförligt i uppsatsen.</p><p>Kvinnorna förklarar sitt tillvägagångssätt med att de olika stegen utförs för att ta hand om gud och göra gud nöjd. För att förstå detta resonemang bör man ha kunskap om det hinduiska gudsbegreppet, synen på gud som personlig och närvarande. Synen på gud diskuteras ingående i uppsatsen. Kvinnornas tillvägagångssätt är också ett resultat av traditionsförmedling. Ingen i undersökningsgruppen har läst sig till hur hon ska göra utan har lärt sig av sina föräldrar och svärföräldrar och ibland har hon också lagt till egna inslag.</p><p>För kvinnorna i undersökningsgruppen är det viktigt att varje dag utföra sina pujor. Den vanligaste förklaringen till detta är att pujorna skänker dem frid i sinnet, "mann ki shanti".</p><p>Uppsatsen är beskrivande och den är fokuserad på den empiriska undersökningen. Resultatet av fältstudien diskuteras och fördjupas av litteratur med anknytning till innehållet.</p>

Uppsatsen bygger på en fältstudie utförd bland 10 gifta, brahminska kvinnor i området Assi i Benares (Varanasi)i Indien. Avsikten med fältstudien var att ta reda på om och i sådana fall vad, hur och varför kvinnorna i undersökningsgruppen utför några dagliga religiösa handlingar. Varje kvinna har intervjuats vid två tillfällen. Intervjuerna har skett med hjälp av tolk som översatt från engelska till hindi och hindi till engelska. Uppsatsen besvarar tre inledande frågeställningar: 1. Utför kvinnorna i undersökningsgruppen några dagliga religiösa handlingar? 2. (I sådana fall) Vilka religiösa handlingar utför de dagligen? (Tillvägagångssätt? Finns det några likheter/olikheter?) 3. Varför utför kvinnorna dessa handlingar? (Hur förklarar de ritualerna de utför?) Resultatet av undersökningen visar att alla kvinnor i gruppen varje dag utför en puja ("gudstjänst") på morgonen och att en majoritet även utför en puja varje kväll. Fokus kom därmed att hamna på just pujan och dess utförande. Vissa små skillnader finns i de olika kvinnornas tillvägagångssätt när de utför sina pujor, men det finns också en tydlig stomme, eller kärna, som återfinns hos alla. När det gäller morgonens puja består denna stomme av sex steg, upacaras, och hos kvällens puja, som oftast är mindre, hittas en stomme av två steg. Stegen redovisas och diskuteras utförligt i uppsatsen. Kvinnorna förklarar sitt tillvägagångssätt med att de olika stegen utförs för att ta hand om gud och göra gud nöjd. För att förstå detta resonemang bör man ha kunskap om det hinduiska gudsbegreppet, synen på gud som personlig och närvarande. Synen på gud diskuteras ingående i uppsatsen. Kvinnornas tillvägagångssätt är också ett resultat av traditionsförmedling. Ingen i undersökningsgruppen har läst sig till hur hon ska göra utan har lärt sig av sina föräldrar och svärföräldrar och ibland har hon också lagt till egna inslag. För kvinnorna i undersökningsgruppen är det viktigt att varje dag utföra sina pujor. Den vanligaste förklaringen till detta är att pujorna skänker dem frid i sinnet, "mann ki shanti". Uppsatsen är beskrivande och den är fokuserad på den empiriska undersökningen. Resultatet av fältstudien diskuteras och fördjupas av litteratur med anknytning till innehållet.

Syfte: Syftet med studien var att utvärdera om det fanns någon variation av tårfilmens osmolariet, morgon och kväll hos personer utan symptom av torra ögon. Metod: Tårfilmens osmolaritet mättes på totalt 30 patienter, två gånger på en dag; morgon och kväll. Mätningarna utfördes med TearLabTM osmolarity system. Både höger och vänster öga mättes på varje patient. Samtliga deltagande ombads fylla i en symptomenkät vid namn TERTC-DEQ. Endast personer utan symptom på torra ögon tilläts delta i studien. Alltså personer med totalt  17 poäng på TERTC-DEQ. Resultat: Ingen statistisk signifikant skillnad kunde iakttas hos personernas osmolaritet mellan morgon och kväll (P &gt; 0.05). Slutsats: I studien kunde ingen skillnad på osmolaritet i tårfilmen iakttas mellan morgon och kväll hos personer utan symptom på torra ögon. Därmed tros tårfunktionen hos dessa personer fungera korrekt. Tårfilmens osmolaritet upprätthåller rätt balans och förändras därför inte från morgon till kväll. / Aim: The aim of this study was to determine if there is an diurnal variation in tear osmolarity among healty non dry-eye subjects. Method: The osmolarity of the tearfilm was measured in a total of 30 subjects twice a day; morning and evening, using the TearLabTM osmolarity system. Measurements were performed on both right and left eye in all the subjects. All subjects were asked to fill in a symptom questionnaire named TERTC-DEQ and only those with a total score of  17 points were allowed to participate in the study. Subjects below this score had therefore no symptoms of dry eye. Results: There was no statistical significant difference between the subjects tear osmolarity comparing the morning and evening values (P&gt;0,05). Conclusion: This study did not show any difference in the subjects tear osmolarity, comparing morning and evening measurements. None of the individuals had any symptoms of dry eye. Therefore it is believed that in subjects with no symptoms of dry eye, the tear osmolarity remains stable between morning and evening.

Syftet med denna uppsats är att jämföra manliga och kvinnliga programledares intervjuteknik i morgonprogrammet Gomorron Sverige. Under de 150 år som intervjun har utvecklats är den idag ett av journalistikens viktigaste redskap. Uppsatsen är baserad på teorier om hur man uppnår en bra intervjuteknik genom olika knep, samt teorier om genus inom journalistiken där den manliga och kvinnliga dikotomin diskuteras. Vi har valt att använda oss av metoden kvalitativ intervjuanalys, där vi har tagit fram frågor från teorierna och som vi sedan ställt till vårt material. Våra resultat visar att det finns många likheter i mäns och kvinnors intervjuteknik. Resultaten visar även att kvinnliga programledare har mer makt över intervjun genom sina frågor och hur de agerar. De manliga programledarna ger intrycket av att de fortfarande är en del av den manliga dikotomin inom journalistiken. De visar tecken på typiska manliga egenskaper. Vår slutsats är att kvinnliga programledare strävar efter att motverka dikotomin inom journalistiken. De manliga programledarna arbetar fortfarande på samma sätt som de alltid har gjort. / The purpose of this essay is to compare the interviewing techniques of male and female TV- hosts in the morning show Gomorron Sverige. Since the 1830s the interview has developed into one of the most important tool in today’s journalism. This essay is based on theories that focus on how you achieve a successful interview using different techniques. In addition, theories on the influence of gender in journalism are discussed with an emphasis on the male and female dichotomy. We have chosen to use a qualitative method of interview analysis, where we have constructed questions based on the theories, which were thereafter posed to our material. Our results indicate that there are many similarities in male and female interview technique. The results also show that female TV-hosts gave the impression of being more powerful in the interviews through their choice of questions and their demeanor. The male TV-hosts gave the impression of still being a part of the male dimensions in journalism. They show signs of typical male qualities. We conclude that female TV-host aim to tear down the divide between the male and female dichotomy in journalism, whereas the male TV-hosts continue to work in the same way they always have.

Le massif du Morgon, situé dans les nappes de l'Embrunais-Ubaye à la latitude du lac de Serre-Ponçon,représente un élément structural de la zone subbriançonnaise des Alpes occidentales françaises. Les limites tectoniques actuelles de ce massif sont héritées, en majeure partie, d'une structuration paléogéographique acquise au cours du début du Jurassique. La série stratigraphique étudiée s'étend du Trias supérieur au Crétacé supérieur. Elle se divise en cinq mégaséquences qui correspondent aux grandes étapes de la constitution de la paléomarge téthysienne : période de "pré-rift" jusqu'à l'Hettangien inférieur, période de rifting de l'Hettangien à l'Aalénien, période de "postrift" du Bajocien au Crétacé. Chaque horizon lithostratigraphique montre de nombreuses variations latérales de faciès aussi bien transversales que longitudinales. Certaines d'entre elles coïncident étroitement avec les limites actuelles de plusieurs des unités tectoniques qui composent le massif du Morgon. L'analyse de ces variations permet de reconstituer un schéma palinspastique cohérent à condition de faire intervenir deux décrochements sénestres d'environ 10 km d'amplitude qui ont, par la suite, décalé les domaines paléogéographiques lors de la mise en place des nappes à la fin du Paléogène. Du Trias supérieur à l'Hettangien, ce domaine correspond à une plate-forme carbonatée peu subsidente. A partir du Sinémurien s'ébauche un découpage en aires hautes et basses qui se concrétisent par l'individualisation d'une série de compartiments délimités par des failles normales. Ces structures sont cachetés par la discordance de l'ensemble Bajocien-Bathonien correspondant à des dépôts de plate-forme où se décèlent des tendances locales à l'émersion. Dès la fin du Bathonien, le bassin s'approfondit et certains secteurs reçoivent les produits de démantèlement d'escarpements de faille (Brèche du Cap), passant latéralement à des turbidites incorporées à la sédimentation argileuse des Terres noires. De l'Oxfordien supérieur à la fin du Crétacé inférieur, le bassin est le siège d'une sédimentation carbonatée profonde et réduite, troublée par des glissements sous-marins. Le début du Crétacé supérieur correspond à de profondes modifications paléogéographiques en relations avec une tectonique synsédimentaire très active: un méga-chenal d'érosion apparait, dans lequel se déposent des "Schistes farcis ", c'est à dire des Black shales à blocs et olistolites, Cette formation contient un corps resédimenté, à matériel triasique et liasique, interprété comme issu d'un paléodiapir triasique perçant le fond du bassin. A partir du Cénomanien supérieur et jusqu'au début du Paléocène, une sédimentation de calcaires planctoniques se généralise dans l'ensemble du domaine du Morgon, où elle estompe les structures réalisées antérieurement. Replacé dans un contexte plus large, l'analyse des variations des séries de la zone subbriançonnaise durancienne conduit à proposer un modèle de paléomarge en mosaïque dont l'essentiel du canevas est réalisé avant le Bajocien.Ce schéma contribue à expliquer la complexité stratigraplùque du domaine subbriançonnais et s'insère bien dans le modèle paléogéographique de la marge européenne du segment ligure de la Téthys

No description available.

No description available.

From a democratic viewpoint, the way in which the media frames politics is essential. Should issue frames be left out in favor of other types of frames, it could result in voters struggling to make informed decisions come Election Day. What is more, research shows that game frames may cause lack of confidence in politicians and declining political interest. Against this background, the present study aimed to find out how two broadsheets, Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet, and two tabloids, Aftonbladet and Expressen, framed politics in connection with the 2014 Swedish parliamentary elections. The thesis also intended to identify possible differences between the two newspaper types and to make tentative comparisons with previous studies so as to be able to comment on framing developments. The method that was used is content analysis. More specifically, the thesis examined the existence of a number of frame types in selected articles. A total of 235 articles were analyzed, 62 in Dagens Nyheter, 46 in Svenska Dagbladet, 52 in Aftonbladet and 75 in Expressen. The results of the study are rather depressing. Considering the average numbers for all four newspapers, the issue frames amount to only about a fourth or a fifth of all frames. In addition, the issue frame percentage seems to decline with each election. However, there are substantial differences between the broadsheets and the tabloids. As in the vast majority of previous studies, the broadsheets contain a much larger share of issue frames that the tabloids. Thus, the former satisfy the needs of democracy to a larger extent than the latter. Further studies are, however, of the essence to confirm the results that are presented in this thesis. It is very important, for the sake of democracy, to continue investigating the media’s framing of politics, as well as framing effects.